Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Automatic milking systems (AMS) have been in commercial use since 1992 and have since 1998 increased a lot. The objective of this study has been to examine the development of udder health on farms converting to AMS. The study also included a comparison of how udder health developed depending on how farms handled cows with mastitis. This was because farms choose to either milk cows with mastitis in a separate barn or in the milking robot.
Other studies on udder health on commercial farms have shown that somatic cell count increases both among individual cows and in the bulk milk when converting to an AMS. No differences between before and after converting to AMS in the proportion of cows treated for mastitis can be found in the literature. It has been found that teat condition improves after an introduction of AMS but the risk for milk leakage is higher in an AMS.
Ten farms with AMS in southern Sweden were used in this study. One part of this study was carried out using a questionnaire to examine factors connected to udder health on the farms. In another part of this study, the development of ratios for udder health after introduction of an AMS was examined. All ten farms were included in the questionnaire study, seven of the farms in the study of the development of ratios and six of the farms in the comparison of development of ratios in farms milking cows with mastitis in the robot or in a separate barn.
A significant increase of cows in somatic cell count group 6-9 could be shown. The increase was in average 8.3 per cent units. No difference in the proportion of cases of treated mastitis between before and after the introduction of AMS could be shown. No differences could be shown in the ratios for udder health developed after an introduction of AMS between milking cows with mastitis in a separate barn and milking cows with mastitis in the milking robot.
The decline of udder health after an introduction of a new milking system can be explained by it can take time to develop experience for the farmer to optimize the news management.

Automatiska mjölkningssystem (AMS) har funnits i kommersiellt bruk sedan 1992 och har sedan 1998 ökat mycket i användning. Målet med denna studie har varit att undersöka utvecklingen av besättningars juverhälsa efter en övergång till AMS. Studien innefattar också en jämförelse av gårdars utveckling av juverhälsa efter en övergång till AMS beroende på hur man valt att hantera kor med mastit. Då en del lantbrukare väljer att mjölka kor med mastit i ett separat stall istället för i mjölkroboten.
Tidigare studier på hur juverhälsan utvecklas på kommersiella gårdar efter en övergång till AMS visar på en ökning av cellhalten i tankmjölk och hos individuella kor. Några skillnader har inte setts på andelen behandlade mastiter vid jämförelse av perioderna före och efter AMS tagits i bruk. Man har också i undersökningar konstaterat att spenarnas kondition blir bättre men att risken för att kor läcker mjölk är större i AMS.
Tio sydsvenska gårdar med AMS besöktes för studien. Studien företogs som en enkätstudie för att kartlägga aktiviteter kring juverhälsa och som en studie av gårdarnas nyckeltal över juverhälsa för att undersöka förändringar sedan AMS tagits i bruk. Alla tio gårdarna ingick i enkätstudien. Men bara sju gårdar ingick i studien där utvecklingen av nyckeltalen över juverhälsa jämfördes före och efter AMS tagits i bruk. Endast sex gårdar ingick i studien där nyckeltalens utveckling jämfördes beroende på vilket hanteringssystem för kor med mastit som användes.
En signifikant ökning av kor som placeras i juverhälsoklass 6-9 påvisades i studien efter AMS tagits i bruk. Ökningen var i genomsnitt 8,9 procentenheter. Någon signifikant förändring av graden av behandlade mastiter kunde inte påvisas. Ingen signifikant skillnad i hur nyckeltalen över juverhälsan utvecklats kunde ses mellan lantbrukare som mjölkade kor med mastit i separat stall och de lantbrukare som mjölkade kor med mastit i mjölkningsroboten.
En bidragande orsak till att juverhälsan i vissa avseende försämras kan bero på att det kan vara svårt för lantbrukaren att lära sig hur det nya mjölkningssystemet ska skötas optimalt.