Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Swedish agriculture stands in front of big changes the whole time. As a milking producer you have to adapt and develop the company to these changes and find the best solution. This potential is easy to find if you compare your company with other similar companies. Labour cost is the biggest cost in milking production after the cost for food. Today it is rather easy to measure how many hours per cow different system of cow houses needs, but we do not know so much about how many hours it takes to breed a calf.
To learn more about the labour time with the calves during the first time after the calf was born, I made time studies on five different farms with calf hutches, automatic milk system, large calf boxes, and smaller calf boxes with teat buckets. The farmers had between 150 and 300 cows. The farmers studied the labour time they needed with their calves and registered 17 different parts during 14 days. The different data was put together in five points and the different systems were compared with each other and the result was presented as time per calf and day and the total time the farmer gave milk to the calf.
It is very important to have a system easy to care for during the whole milk period. The calves have to grow well and keep themselves healthy, because if you keep your calves healthy, you save a lot of working time too. You have to keep the calves in a homogeneous, gathered system near the barn, so the probation and care of the calves will become easy and rational. You should rather not move the calves inside the system during the milk period. It must be easy to get litter, food and other things that are necessary and some times it is easier to make a warehouse near the calves instead of transport every day from a place far away. It is also important that you have calf births at regular intervals during the whole year and try to do much of the work with machines instead of using manual labour.
My study showed that calf hutches had the lowest time per calf. There were two systems of calf hutches, with concrete board as a floor in the calf hutches and the other system with the hutches standing on gravel. The farm with calf hutches on a concrete board used 2, 24 minutes per calf and totally 157 minutes during the whole milk period per calf. The other farm with calf hutches standing on gravel used 2, 38 minutes per calf and totally 167 minutes during the whole milk period per calf. The highest labour time per calf had the farm with two systems for their calves. They had calf hutches and small boxes with buckets for each calf. They used 6, 77 minutes per calf with their calf hutches and totally 406 minutes during the whole milk period per calf. The other system on this farm was small calf boxes with a teat bucket for each one of the calves. They used 6, 51 minutes per calf in this system and totally 390 minutes during the whole milk period per calf. The result on this farm was treated unfairly a little bit, because there was so low number of calves at the moment.

Svenskt lantbruk står hela tiden inför stora förändringar. Som mjölkföretagare gäller det att på bästa sätt anpassa och utveckla sitt företag utifrån de förändringar som sker och plocka ut den ekonomiska potentialen från sitt mjölkföretag. Var denna potential finns, visar sig i jämförelse med andra företag Arbete är den näst efter foderkostnaden största enskilda kostnadsposten i mjölkproduktionen. Man har idag en ganska god uppfattning om hur många timmar som läggs ner per ko och år, men vet inte lika mycket om hur mycket tid som kalvar under mjölkperioden i olika inhysningssystem tar.
För att få veta mer om tidsåtgången i kalvuppfödning under mjölkperioden gjorde jag tidsstudier på fem gårdar med olika inhysningssystem för kalvar. Dessa system bestod av hyddor + kalvamma, storboxar, kalvhyddor + knarrhultsamma och två gårdar med hyddor med tillhörande rastgård utomhus, varav den ena gården hade hyddorna på grusbädd och den andra gården hade hyddor på gjuten betongplatta. Gårdarna i undersökningen hade ett koantal mellan 150 och 300 årskor. Lantbrukarna fick göra tidsstudier på kalvarna under mjölkperioden och registrera 17 olika moment under 14 dagars tid. Tiderna sammanställdes sedan i fem olika punkter och redovisades som tid per kalv och dag. Även den totala mjölkperioden per kalv som lantbrukaren uppgav i tidsstudien redovisades och jämfördes mellan de olika gårdarna.
Det är viktigt att systemet är lätt att sköta under hela kalvens mjölkperiod. Kalvarna ska även växa bra och hålla sig friska i systemet. När kalvarna håller sig friska, sparar man också tid. Kalvarna ska vara i ett enhetligt, samlat system, nära koladugården, så att tillsynen och skötseln av kalvarna blir enkel och rationell. Man ska helst inte behöva flytta kalvar så mycket inom systemet under mjölkperioden Det ska vara lätt att komma åt strö, foder och övrigt som behövs till kalvarna och om man har långt till detta, kan det löna sig att inrätta ett mellanlager i närheten av kalvarna. Det är även viktigt att ha en jämn fördelning av kalvningarna under året, så att man har en jämn beläggning även i kalvsystemet Det är även bra att rationalisera bort så mycket som möjligt av det manuella arbetet och använda sig av maskiner istället.
I undersökningen hade de två gårdarna med hyddor utomhus den lägsta arbetstiden uträknat per kalv. Gården med hyddor utomhus på gjuten betongplatta lade ner 2,24 minuter per dag och kalv i arbetstid och den totala tiden under en 70 dagar lång mjölkperiod blev 157 minuter per kalv. Den andra gården med hyddor på grusbädd lade ner 2,38 minuter per dag och kalv i arbetstid och den totala tiden under en 70 dagar lång mjölkperiod blev 167 minuter per kalv. Den längsta arbetstiden i undersökningen fick gården med hyddor och knarrhultsamma. Här lade man ner 6,77 minuter per kalv och dag på kalvarna i hyddorna och totalt 406 minuter per kalv under den 60 dagar långa mjölkperioden. I knarrhultsamman lade man ner 6,51 minuter per kalv och totalt 390 minuter per kalv under den 60 dagar långa mjölkperioden. Gårdens resulta