Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Växtbäddar för träd i gatumiljö – skelettjordars konstruktion och funktion är den första rapport på svenska som beskriver användandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord.

Skelettjorden ska vara en jord som bär upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadsträden. Defintionen innebär att skelettjord är en del av stadsträds växtbäddar i hårdgjorda ytor och att den ska ge träden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bärande av den ovanliggande trafikytan.

Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska användas och hur den används. Studiens syfte var att besvara frågorna; - Hur används skelettjorden och vilka erfarenheter finns internationellt?
– Hur fungerar de skelettjordar som gjorts? - Hur konstrueras skelettjordar i Sverige idag?

Skelettjordar byggs i huvudsak enligt tre modeller: CU-soil, Göteborgsmodellen och Stockholmsmodellen. Den först nämnda används i huvudsak i Nordamerika och Australien, den är patenterad och utförs av licensierade anläggare, ett arbetssätt som ännu inte förekommer i Sverige. Göteborgsmodellen, som baseras på de första skrivna rekommendationer som kom i Sverige under 1991 - 1993, blandas i regel före utläggning i växtbädden. Stockholmsmodellen, som baseras på de rekommendationer som publicerades under 1998, anläggs ofta med nedvattning av jorden i det förutlagda skelettmaterialet. Den kan också anläggas med blandning av skelettmaterial och jord före utläggning och med nedborstning av jord i det förutlagda skelettet.

Skelettjorden används i huvudsak till att utöka det rotmöjliga utrymmet under de hårdgjorda ytorna för nyplanterade träd. Den lämpar sig även för att vitalisera befintliga stadsträd som lider brist av syre, vatten, näring och utrymme. Ett litet men väl så bra användningsområde för skelettjorden är till klätterväxter med stora krav på utrymme och näring som planteras i trånga och hårdgjorda utrymmen.

I avsnittet Fallstudie i Stockholm ges det information och resultat av skottillväxtmätningar och vitalitetsbedömningar av träd i sju anläggningar. Några resultat som uppkommit från fallstudien är att:
- skelettjorden inte ger några sättningar på två till fyra år med vattning som anläggningsmetod
- några sättningar har uppkommit i anläggningar med förblandad skelettjord (prefab), efter fyra – nio år
- träd i undersökta anläggningar med större öppen planteringsyta än traditionellt visar en hög vitalitet och bättre tillväxt än träd planterade i traditionella gropar

Intervjuer genomfördes med sju svenska städer som hade en varierad grad av användande av skelettjord. Intervjuerna visade att många frågetecken finns om hur man praktiskt ska anlägga skelettjorden och vilken jord som ska användas. Vidare visar intervjuerna att kunskapsbristen är stor runt om i landet om varför skelettjord ska användas och hur den ska anläggas. Flera av de intervjuade anser att mer kunskap behövs kring träds behov, växtbäddar och dit tillhörande skelettjord. Städerna är relativt lika i vilka fraktioner och andelar skelettmaterial och jord som används. I övrigt råder det skillnader mellan städerna.
Avsnitten Nuvarande kunskapsläge och Fallstudie i Stockholm avslutas med varsin sammanfattning. Intervjustudien i helhet ges som bilaga (H) en sammanfattning av dem finns i avsnittet Intervjuer med sju svenska städer. Se dessa avsnitt samt avsnittet Resultat & Diskussion för mer detaljerade resultat.

Skelettjord syftar till att utöka stadsträds rotmöjliga utrymme under trafikerade hårdgjorda ytor. Med en utveckling inom området kan vi få bättre lyckade planteringar av träd på gator och torg än vad som stundtals erhålls idag. Ett nytänkande krävs för att stora träd ska kunna fås i staden, träden kräver syre, vatten, näring och utrymme – skelettjorden bidrar med detta om helheten görs korrekt.