Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The open air museum of Disagården is situated in the Old Uppsala parish,
Uppsala municipality, are projected to portray a double row village, before
the land enclosure, on the Uppsala plain during the 1860s and 1870s.
Disagården operates under the County Museum of Uppland and serves as an
exhibit of Uppland's farming culture during the late 19th century. However, an
open-air museum is a complex institution where many interests are linked
together. Disagården aims to simultaneously portray an historical
environment while offering broad public appeal.

The Disagården open air museum was inaugurated in 1931 and consists of
relocated buildings that together form three farm complexes "Gränbygården",
"Skuttungegården" and "Bärbygården".

The thesis explores how the close surroundings of a typical farm in
Uppland looked during the 1860s and 1870s. This historical depiction has then
been applied to Disagården in a development suggestion creating a
foundation from which Disagården can structure the close cultivation of the
different farms. The basis of the development program has primarily been
compiled through archival and literary studies but also through on-site visits
and interviews.

How did the concept of open air museums start and what were the ideas
behind the concept? Which external influences affected the situating of
cultivations and buildings? Which crops and species were present on the
farms in Uppland during the specified time period? What was the relation of
the different structures to each other? Which organizations had influences on
the farmer's household of the Uppland plain? The thesis attempts to clarify
the answers to these questions.

The influences affecting on the farmer's household in Uppland were
probably numerous. The vicinity of Uppsala with all its science and research,
the Hushållningssällskapet, castles and manors have all left their mark. The
Hushållningssällskapet in Uppsala was likely to have had the greatest
influence, since its activity was directly aimed at farmers and crofters. Olof
Eneroth's book "Trädgård för allmogen" also played an influential role.

Since every site for settlement and cultivation is unique due to its location,
the farmer's close cultivation came to depend on the factors of the specific site.
There was also an internal order of priority for the sowing of different plants.
The crop fields, which were by far the largest source of income for the farmers
of Uppland's plain, were situated on nutrient-rich clay soil. Even the cabbage
patch whose yield was an important source of food could be planted in clay
soil. Utilizing the space that was available was of vital importance. Favorable
conditions provided by sun, weather and wind were taken into account. Small
patches of carrots, snow peas and spices found their place along the wall of
the house or by the tool shed.

Based on the knowledge collected from the research a development
suggestion for Gränbygården, Skuttungegården and Bärbygården has been
developed.

Friluftsmuseet Disagården, beläget i Gamla Uppsala socken, Uppsala
kommun skall visa en oskiftad, dubbel radby på upplandsslätten under 1860-
och 1870-tal. Disagården är en filial till Upplands läns museum och fungerar
som utställningslokal för den uppländska bondekulturen under 1800-talets
senare del. Men, ett friluftsmuseum är en komplex institution där många
intressen skall sammanlänkas.
Disagården skall, samtidigt som den skall söka spegla en historisk miljö
erbjuda en bred publik verksamhet. Disagårdens friluftsmuseum invigdes
1931 och består av flyttade byggnader som tillsammans bildar tre
gårdskomplex: ”Gränbygården”, ”Skuttungegården” och ”Bärbygården”.
I detta examensarbete har utforskats hur närmiljön kunde ha sett ut på en
uppländsk bondgård under 1860- och 1870-tal. Denna kunskap har sedan
appliceras på Disagården i ett utvecklingsförslag som skall bilda en grund
från vilken Disagården kan strukturera de olika gårdarnas närmiljöer.
Grunden till utvecklingsprogrammet har sammanställts främst genom arkivoch
litteraturstudier men även genom platsbesök och intervjuer.
Hur uppstod friluftsmuseerna och vilka tankar fanns bakom? Vilka yttre
omständigheter spelade in vid placering av odlingar och byggnader? Vilka
växtsorter och arter förkom på gårdarna i Uppland under den aktuella
tidsperioden? Vilken relation hade de olika strukturerna till varandra? Vilka
organisationer hade influenser på den uppländska slättbondens hushåll?
Detta arbete försöker klargöra svaren på dessa frågor.
Influenserna på det uppländska bondehushållet var troligen många.
Närheten till Uppsala med dess forskning och vetenskap,
Hushållningssällskapet, slott och herrgårdar har alla satt sina spår.
Hushållningssällskapet i Uppsala är troligen den allra största influensen, då
deras verksamhet direkt riktades mot bönder och torpare. Olof Eneroths bok
”Trädgård för allmogen” har också varit en betydande källa.
Då varje läge för bebyggelse och odling är unikt för sin plats, kom bondens
närmiljö att bero på de faktorer som fanns på den aktuella platsen. En
inbördes prioriteringsordning fanns också för de olika växterna. Åkrarna, som
för den uppländske slättbonden var hans i särklass största inkomstskälla,
lades på de näringsrika lerjordarna. Även kålgården, vars avkastning var en
viktig livsmedelskälla kunde få sin plats på lerjorden. Det gällde att utnyttja
de platser som fanns. Gynnsamma lägen i fråga om sol, väder och vind
utnyttjades. Små täppor som kunde innehålla exempelvis morötter,
sockerärtor och kryddor fann sin plats längs stugväggen eller vid
redskapsboden.
Baserat på kunskapen som erhållits från utredningen har alltså
utvecklingsförslag för Gränbygården, Skuttungegården och Bärbygården
utvecklats.