Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Marktäckande perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte.
Syftet med arbetet var att ta reda på vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en plantering med träd och buskar.
Arbetet tar upp hur låga marktäckande perenner kan användas och varför de borde användas mer. Utgångspunkten för studierna bottnar i ett estetiskt och ekologiskt synsätt och denna del kan ses som en inspirationskälla till den som vill använda sig av växtgruppen. Estetiskt sett kan ett lågt marktäckande växtskikt bl.a. bidra med att ge planteringar ett vackert helhetsintryck och göra upplevelsen av en plats mer intressant. Det gynnar även det ekologiska livet eftersom det binder fukt och näring i marken. Detta gör att ett jämnare mikroklimat skapas. Ett örtskikt håller även jorden lucker genom att löv sakta bryts ner mellan plantorna. I och med detta frigörs näring vilket främjar buskar och träd i en plantering.
Resultatet av arbetet är dock att tekniken måste fungera för att man ska kunna nå fram till ett fungerande resultat. Rotogräs är undervegetationens värsta konkurrent och det går inte att kompromissa när det gäller detta. Det finns ingen perenn som efterhand kan konkurrera ut rotogräsen i en plantering. Planterings- och etableringsstadierna är också viktiga delar av helheten. De måste fungera för att en plantering ska bli bra och det är i första hand tiden innan växterna etablerat sig och skuggar marken som är avgörande. En annan slutsats är att skötselns kvalitet påverkar en plantering väldigt mycket. Eftersom växter är ett levande material som förändras över tiden tillsammans med sina grannar i en samplantering krävs det en engagerad och kunnig personal. En viktig del i skötselarbetet är att man ska kunna planera för successionen dvs. hur planteringen ser ut idag och hur den ska se ut om tio år. Genom skötsel kan man på så sätt styra växternas utveckling medvetet.
En slutsats är att de typarter som valdes ut kan delas in i grupper beroende på hur de växer. Några växer klumpartat medan andra växer med ovan- och/eller underjordiska utlöpare. Utifrån hur perennerna växer kunde sedan slutsatser dras om vilka som är de mest konkurrenskraftiga och mest användbara som undervegetation, enligt mina mått mätt.
Genom detta arbete har jag också kommit fram till är att varje situation är unik och komplex, även när det "bara" handlar om det lägsta skiktet, örtskiktet, i ett växtsystem. Det krävs därför en genomtänkt planering och skötsel för att en plantering ska uppfylla sina syften.