Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This report is a thesis work for a B.Sc. in Forestry at the 5028, SLU. The work was an assignment from Jarlträ AB which is a privately owned sawmill located in southern Småland. The aim of the work was to investigate the economical result of different pricelists and how to adjust different parameters such as length correction to give an optimal result.

The pricelists was examined through a computer program (SilviA). The pricelists was made in the program and after that a simulation was preformed with a selection of random sampled trees gathered from the area nearby the sawmill.

The study shows that it is difficult to get exactly the result the employer wants. One problem is the trees which don't allow bucking at desired places according to the price list. Some trees taper of to quickly and this is the main reason why the result can't be exactly what the employer asks for.

The pricelists which is the result of this study is good enough to use but can be more exact with some small adjustments. The overall conclusion is that the employer's demands are fulfilled to a satisfied degree.

Prislistor är känsliga instrument i vissa lägen, små förändringar i en prislista kan ge stora
förändringar men de kan också leda till obefintliga förändringar som inte påverkar utfallet.
Vet man inom vilka diameterklasser flest apterade stockar hamnar inom genom att simulera
olika prislistor kan man ändra längdkorrigeringen inom just dessa diameterklasser för att få
det önskade utfallet. Vill man styra apteringen i liten omfattning mot en viss längd kan man
också sänka längdkorrigeringen för de intilliggande längderna och på så vis öka apteringen
för den specifika längden.
För att få en prislista som man vill ha den är det nödvändigt att simulera olika stamprofiler i
dataprogram. Datorn gör beräkningar över det mest optimala apteringsstället ur ekonomisk
synpunkt. Utifrån de simuleringar man gör kan man modifiera prislistan så att man får en
som passar sina önskemål. Längdkorrektionerna är de enklaste parametrarna att ändra, för att
styra apteringen mot önskade längder. Den mest optimala punkten för kapningen beräknas
främst med utgångspunkt av avsmalningen på stammen. Det är sedan upp till skördarföraren
att acceptera eller förkasta. SilviA fungerar delvis på samma sätt som en apteringsdator.
Uppdragsgivaren är endast intresserad av gran och därför har ändringar i längdkorrigering
endast gjorts i prislistorna för gran. De prislistor som tagits fram i detta arbete och som
stämmer överens med uppdragsgivarens mål är lista 2 (bilaga 2), lista 4 (bilaga 4) och lista 5
(bilaga 5). Lista 2 bygger på en ”ny” modell där kvalitetsklass ett till och med tre är
sammanslagna och klass fyra för sig. Använder man lista 2 får 16 % av stockarna längden 31
dm, drygt 72 % får längden 37,5 och 50 dm och 9 % av de apterade stockarna får längden 43
dm vid simuleringen.
Resultatet av analyserade listor av den ”gamla” typen (lista 3 t o m 5 ) där kvalitetsklasserna
är specificerade är likvärdiga med den framtagna listan av den nya typen. För dessa listor har
två alternativ tagits fram för att lätt kunna växla mellan två listor för att styra antingen mot
fler 37,5 dm (bilaga 4) eller mot fler 50 dm längder (bilaga 5).
De listor som tagits fram som stämmer överens med uppdragsgivarens mål är teoretiskt
framtagna. De stämmer inte exakt överens med den procentsats som efterfrågades per längd
men är tillräckligt bra för att fungera.
Ur de listor som tagits fram har ett stickprovsurval gjorts och det har konstaterats att
medelpris skiljer sig mycket lite mellan olika listor. Detta gör, att trots att man gör stora
förändringar i en prislista och får de längder man vill blir priset ungefär detsamma som om
man inte får de längder man vill ha. Sågverket kan då få de längder de efterfrågar men inte
till kostnaden av markägarens intäkt för det apterade timret. Sågverket i sin tur tjänar
naturligtvis på att få de längder som deras kunder efterfrågar. Slutsatsen av detta är att
markägaren inte förlorar på att följa prislistan men sågverket tjänar på att få eftertraktade
längder som är lättare att sälja på världsmarknaden.
De flest apterade stockarna visade sig hamna runt 16 cm (toppmätt). Detta gör att skall man
åstadkomma snabba ändringar i apteringen bör korrigeringarna göras här. Listorna som
presenterats i detta arbete har endast ändrats i längdkorrigeringen och inte priset. Det finns
mer att göra men det är omöjligt att få fram en lista som slår på det viset som önskat. En
felaktig kalibrering av t ex en diametergivare på en skördare leder till att listan inte fungerar
som det är tänkt.