Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose with this study, is to study the correlations between the ungulate vehicle collisions and the final fellings in the forestry. The report is a bachelor thesis at Skogsmästarskolan at the Swedish university of agricultural sciences.
When a final felling is performed an area is exposed in the landscape, which is an encroachment on the wildlife’s habitat and living environment. The hypothesis in the study is that a final felling might lead to a change in the ungulate vehicle collisions frequency. The effect of the final felling might be an attraction of ungulates due to an increase of available food or a distraction since the ungulates shelter decrease and hereby their tendency to stay in the area. The correlations can differ on diverse levels such as local, landscape and county levels as well between the ungulates.
To study the correlations, a database has been created with data of the ungulate vehicle collisions for Sweden’s 21 counties. The frequency of collisions has been compared with the final fellings data at county level. In addition, the collision statistics was also compared with final fellings at landscape level, a buffer zone of 2 km from the roads. To gather local level, a buffer zone with a range of 500 meter from the roads was made. Both landscape and local level were studied within the counties. The data of final fellings was gathered from Skogsstyrelsen.
The average numbers of police reports of moose collisions from 2010-2016 presented a significant positive correlation (R²=0,2451, n=21, t=2,48 p<0,0225) with the areas of final fellings. In counties with more areas of final fellings more moose collisions occur. As one zooms in from county level to local level the correlations increase remarkably (R²=0,5239, n=21, t=1,72, p<0,0002). This indicates that final fellings nearby roads might increase the risk of a moose collision.
For wild boar, a significant correlation was achieved at county level (R²=0,284, n=21, t=-2,75, p<0,0129). This correlation was however negative which indicates that counties with more area of final fellings might expect less wild boar collisions. As one zooms in to local level the significant connection dissolve. The cause of this dissolved correlation might be connected to the choice of habitat for wild boar which differs from the habitat choice of moose. These two species, moose and wild boar, were the only with statistical significance in the study.
The method of this study was not optimal to prove the final fellings importance for the ungulate vehicle collisions. The present study compared the number of ungulate vehicle collisions at county level with areas of final fellings within the counties but also nearby roads within the distances of 2 km and 500 meters from the roads. The data material however, is limited and several disturbing factors make these

Syftet med denna undersökning är att studera om det finns något samband mellan trafikolyckor med klövvilt och föryngringsavverkningar i skogsbruket. Rapporten är ett examensarbete och kandidatuppsats på Skogsmästarskolan vid Sveriges lantbruksuniversitet.
När en avverkning utförs exponeras en yta vilket är ett ingrepp på viltets habitat och levnadsmiljö. Hypotesen i studien är att en avverkning kan leda till en förändrad frekvens av viltolyckor i området. Avverkningseffekten kan antingen antas bero på en ökad attraktion av vilt genom en större fodertillgång eller också tvärt om, en minskad attraktion då viltets möjlighet att ta skydd minskar och därmed också benägenheten att vistas i området. Sambanden kan skilja sig på olika nivåer så som närområde, landskapsnivå och länsnivå men även mellan viltarterna.
För att undersöka sambanden har en databas skapats med data om viltolyckor för landets 21 län. Olycksfrekvensen jämförs sedan med Skogsstyrelsens databas över de avverkningar som genomförts i länen, i närområdet med 500 meters avstånd från väg, samt med avståndet 2 km från väg. För att fånga avverkningsdata för närområdena har buffertzoner använts längs med vägarna inom länen.
Medelantalet polisrapporterade älgolyckor per län åren 2010 – 2016 visar på en signifikant positiv korrelation (R²=0,2451, n=21, t=2,48, p <0,0225) med mängden avverkad skog. Ju fler hektar skog som avverkas i ett län desto fler älgolyckor sker också där. När man zoomar in från länsnivå till närområde med dess buffertzon på 500 meter stärks sambanden markant (R²=0,5239, n=21, t=1,72, p <0,0002). Detta indikerar på att avverkningarna kan ge en förhöjd risk för älgolyckor.
Även för vildsvin framkom ett signifikant samband på länsnivå (R²=0,284, n=21, t=-2,75, p <0,0129). Detta samband var dock negativt så att ju mer skogsavverkningar i hektar som skedde i länet desto färre blev också olyckorna med vildsvin. Om man för vildsvin zoomar in på närområdet för vägarna (500 m) försvinner det signifikanta sambandet. Förklaringen till att det signifikanta sambandet försvinner kan vara kopplat till vildsvinets habitatval, som skiljer sig från älgens. Dessa två viltarter, älg och vildsvin, var de enda med statistisk signifikans i studien.
Metoden för arbetet har inte varit optimal för att påvisa avverkningens betydelse för viltolycksfrekvensen. I föreliggande studie jämfördes det totala antalet viltolyckor uppdelat per län med hur många hektar skog som avverkats i inom länen samt inom vägarnas närområde inom avståndet 500 meter och 2 km från väg med hjälp av buffertzoner.
Datamaterialet för studien är litet och ett flertal störande faktorer gör resultaten osäkra och svårtolkade. För vidare forskning rekommenderas därför att studera koordinaterna för den enskilda olyckan i relation till de avverkningar som skett i närområdet. Olika län ser mycket olika ut beträffande viltförekomst, areal, trafikintensitet etc. Genom att gå in mer i detalj på länsnivå och klargöra viltolycksorsakerna där skulle man kunna bidra till mer kunskap kring vilt och trafik.