Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mind the gap encourages you to beware of the interspaces. The project seeks to
defend the gaps that occur in time and space and encourages the reader to care
about the interruptions of the routine-like and planned, whilst also opening up a
discussion about interaction and participation. Mind the gap is a project about the many
opportunities the public space has in the contemporary city. What you have in front of
you is the result of this project.

As society constantly changes, new and different needs arise in the city and it is
necessary that architects and planners understand and adapt to these changes.
They have to be able to develop new ways of thinking and to challenge established
perceptions of what the public space is and should be. This means being able to see
that the public space could be different and to recognize the potentials for it to change.

This project examines the underlying ideals of urbanism and investigates
the potentials of the City when shaped by these ideals. In the search for a city's
distinct identity, particularly in combination with the competition for taxpayers' and
investors' money, it is commonplace to strive for a clear and attractive image of the
City. Sometimes, this vision involves creating a new city for new inhabitants, rather than improving the existing one. Furthermore, due to pressure from market interests, our
cities have been subjected to processes with the purpose to 'clean up' the urban space,
and as a result, the City is gradually becoming more homogenous. The urban space constitutes the physical framework for people's shared existence in the City. Often, we tend to accept the physical realities of the urban space and take it for granted without refl ecting over what actual meaning it has to us. However, the socio-material impact of the built environment, the surveillance systems, and the social norms, largely control the individual's behavior in the public space. At the same time, an increased privatization of the urban space is taking place: adverts and commercial events are allowed to utilize the City space in a way that excludes some of its inhabitants – streets and squares are no longer equally accessible to all inhabitants.

Protests that claim the right to the City and demand that streets are reclaimed indicate
that there may be something wrong with "the public space". Instead of viewing place as a permanent condition, it may be understood as a product of incidences - situations in time and space that are constantly modified through interactions between people and the Place. Solá-Morales' concept terrain vague, has been a fundamental idea in this project. The voids of the city have been the starting-point for the critical investigation of this project. These places include demolition sites and abandoned industrial estates – undefi ned places without established functions or codes of behavior that are excluded from the structure of the productive City. These are places behind advertisement boards, places where there is room for personal expressions and participation in a more direct way. These places have the ability to leave room for the different and unusual, and are able to create a space within the City where people are equal.

With Madrid as our point of reference, various public spaces have been studied and
explored through experimentation, observation, and analysis. The possibilities for
the urban space to adapt to new needs and functions have been investigated through
observing a range of spaces and comparing their intended functions with people's
actual use of these urban spaces.

We have experimented with the material inertia and fl exibility of urban places,
and have focused on social codes and the potential for change. This deals with the
right to the City and letting initiatives being handed over to the users of these spaces.
Sometimes, it is necessary to step back to allow the City to transform naturally through
the interaction with its inhabitants, rather than providing them with an experience that
is controlled from the top.

The society we live in constantly changes and the question is if the traditional
public spaces of the City have the ability to widen their functions to meet future needs.
It may, therefore, be necessary to expand the existing "typology" of the urban public
space; to develop hybrid expressions of the private and the public, the individual
and the collective, in order to make room for public spaces that offers extended
opportunities for interaction of people and places.

Mind the Gap begins with a theoretical section; SOUNDING: THE CITY, which maps and
investigates the theories of urban studies. This is followed by an analysis; REFERENCE:
MADRID, a discussion using case studies, particularly from central Madrid. Finally, a
practical section; ACTION: MADRID, an experiment in the public space where theory
and practice meet in a real situation. This project aims to increase the understanding
of the complex circumstances that shape the urban space. This has required the use
of interdisciplinary approaches throughout the project. Mind the Gap has, furthermore,
enabled our vision of landscape architecture as a discipline, to incorporate arts,
philosophy and sociology.

Mind the gap är ett imperativ som uppmanar dig att vara aktsam om mellanrummet.
Att värna om gliporna i tid och rum, om avbrotten i det vanemässiga och planerade,
om öppningar till interaktion och medverkan. Mind the gap är också ett projekt om det
offentliga rummets möjligheter i den samtida staden, vars produkt du nu har framför dig.
Samhället förändras och nya skiftande behov uppstår i staden. Det är nödvändigt att
landskapsarkitekten aktivt söker en förståelse för de omvandlingar som sker för att
kunna inta nya förhållningssätt, och våga utmana invanda tankemönster om vad det
offentliga rummet är och bör vara. Det innebär att se möjligheterna att förändra och
förstå att det också skulle kunna vara annorlunda.
I projektet granskar vi de ideal som ligger till grund för stadsbyggandet och undersöker
vad den stad man strävar efter i ”stadsvisionen” faktiskt innebär. I jakten på en tydlig
identitet, och i konkurrensen om skattebetalare och investerare, eftersträvas en tydlig
och säljande bild av staden, och ibland tycks visionen snarare handla om en ”ny” stad
för nya invånare. Marknadsekonomiska intressen resulterar i gentrifieringsprocesser
som städar upp och successivt gör staden mer homogen. Stadsrummen utgör ramen
för människornas gemensamma liv i staden, och ofta accepterar vi stadsrummets
fysiska verklighet som given, utan att egentligen reflektera över vad den säger oss. Men
den byggda miljöns sociomateriella påverkan, övervakningssystemen och de sociala
normerna, kontrollerar i hög grad individen i det offentliga rummet. Samtidigt sker det
en ökad privatisering av stadsrummet, reklamaffischer och kommersiella jippon tillåts
utnyttja staden på ett exkluderande sätt; alla har inte längre samma rätt till stadens gator
och torg. Protesterna som kräver ett återintagande av gatorna och som hävdar rätten till
staden är tydliga tecken på att det inte står helt rätt till med ”det offentliga rummet”.
Istället för att se plats som en permanent förutsättning, kan vi förstå platsen
som en produktion av händelser; tids-rumsliga situationer som ständigt förändras i
interaktion mellan människa och plats. Solá-Morales begrepp terrain vague har här varit
grundläggande, och i syftet att kritiskt granska det offentliga rummet, och samtidigt
undersöka dess möjligheter, har vår utgångspunkt varit stadens mellanrum. Det handlar
om rivningstomter och övergivna industriområden; odefinerade platser utan uttalade
kodsystem och funktioner, platser som har hamnat utanför den produktiva stadens
struktur där det finns utrymme för det personliga uttrycket och för en mer direkt
medverkan. Det handlar om rum i staden som kan lämna plats åt det annorlunda och
udda, där alla kan vara på lika villkor.
Med Madrid som referensplats har vi studerat och experimenterat med olika stadsrum.
Genom att observera olika platser och jämföra den tänkta funktionen med människors
faktiska användning, har vi undersökt de möjligheter stadsrummen har att anpassa
sig till nya behov och funktioner. Vi har experimenterat med olika platsers materiella
tröghet och flexibilitet, med sociala koder och förändringspotential. Det handlar om
rätten till staden; att våga överlämna makten åt brukarna, och ibland kanske ta ett steg
tillbaka för att låta staden omformas och påverkas i interaktion med dess invånare
istället för att bli en ”uppifrån” regisserad upplevelse. Samhället förändras och frågan
är om de traditionella stadsrummen har förmåga att vidga sina funktioner för att möta
framtida behov. Det kan därför bli nödvändigt att utöka den existerande ”typologin”
av stadsrum; att utveckla hybrider mellan privat och offentligt, mellan individ och
kollektiv, och att ge plats för rum med större möjlighet till interaktion.
Mind the gap inleds med en teoretisk del, SONDERING: STADEN; en kartläggning
och granskning av det urbana studiefältets teorier. Sedan följer en analyserande del,
REFERENS: MADRID; en diskussion kring verkliga exempel, framför allt från Madrids
innerstad. Slutligen, en praktisk del, AKTION: MADRID; ett experiment i det offentliga
rummet där teori och praktik möts i en reell situation. Med det här projektet strävar vi
efter en ökad förståelse för de komplexa sammanhang som formar stadsrummet, en
förståelse som genom hela projektet har krävt ett tvärvetenskapligt perspektiv. Projektet
har haft förmåga att vidga vår syn på landskapsarkitektur, och därmed närma sig
konsten, filosofin och sociologin.