Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In 1993, Sweden signed the Convention on Biological Diversity and thus agreed to conserve our indigenous biological diversity. As a part of the convention, Sweden is obliged to conserve a number of domestic animal breeds and among them the Linderöd pig. In 1952, the zoo, Skånes Djurpark, took care of a pregnant sow that was regarded to be related to the old "forest pig". The old forest pig was thought to have been extinguished by the early 20th century as a result of the ban on boars not approved by state inspectors. However, according to later accounts, several farmers still kept some of these non-approved pigs. The belief that the Linderöd pig was related to the old forest pig was confirmed at a gene bank investigation in 1992 when eight animals of the Linderöd breed were identified. Today's Linderöd pig population thus originates from these eight animals. It was in connection to the gene bank investigation that the breed association Landtsvinet was created, which now holds the main responsibility for the gene bank. Since the creation of the association the Linderöd pig population has been kept closed.

The Swedish Board of Agriculture decided to describe and characterize the Linderöd pig. In view of this, a survey was sent out (Febr 6, 2008) to all recorded Linderöd keepers (n=122) with the aim of collecting information on the animal keeping and documentation about the breed. In addition, eight visits were undertaken in March, 2008. Information from the animal keepers so-called year reports sent to the breed association has been used for further information.

The number of Linderöd pigs in the population has increased since the start of the gene bank, and in 2007 a total of 293 animals were registred, out of which 220 were sows and 73 were boars. Based on these figures, the Linderöd pig is registered in FAO´s threat category endangered-maintained. The survey showed that most of the animal keepers are found in Skåne and most of the keepers have one sow. More than half of the animal keepers also has at least one gilt and at least one boar. The sows usually farrow once a year and the total litter size is on average 8.5 pigs, out of which 6.9 pigs are weaned. The lactation period is usually 11 weeks. Typically, one or two pigs per litter are registered into the gene bank while the rest of the piglets are used for household meat. Castration of male piglets is fairly uncommon and recent development indicates that the proportion of castrated piglets is decreasing. The majority of the pigs are kept outdoors throughout the year and feeding is extensively on cereals, food waste and forage. The main aim of this conservation is to keep the Linderöd pig as unchanged and original as possible.

There is today no demand for meat from the Linderöd pigs. The cooperation with the organization Slow Food aims to create a demand for this meat. Owing to the fact that certain slaughterhouses have chosen not to slaughter Linderöd pigs, and since meat from non-veterinary inspected meat is prohibited on the market, there has been stagnation in the number of raised and kept pigs. The meat, nevertheless, is regarded to be delicious and flavorsome and should please both gourmets and high quality restaurants. The pig is also considered to be healthy and tolerant and thus the use of the breed in organic production could be of interest. The Swedish Board of Agriculture rather complicated rules related to a five year contract may, however, lead to fewer keepers applying for compensation.

Sverige undertecknade 1993 konventionen om biologisk mångfald och åtog sig därmed
ansvaret att bevara sin inhemska biologiska mångfald. Sverige har bevarandeansvar för ett
antal husdjursraser och däribland linderödsgrisen. År 1952 tog Skånes Djurpark tillvara en
dräktig sugga som ansågs tillhöra det gamla skogssvinet. Skogssvinet ansågs ha utrotats under
början av 1900-talet till följd av att galtbesiktningstvånget infördes, men enligt senare
berättelser höll flera lantbrukare dessa brokiga svin i hemlighet. Linderödsgrisen tros vara en
rest av det gamla skogssvinet och vid genbanksutredningen 1992 fann man åtta djur av denna
ras. Från dessa djur härstammar dagens linderödspopulation. I samband med
genbanksutredningen bildades Föreningen Landtsvinet som har ansvaret för genbanken. Efter
bildandet av föreningen har linderödsgrisen kunnat behållas renrasig, men innan bildandet har
troligen en del inkorsningar av andra raser skett.
Jordbruksverket ser det som önskvärt att kartlägga linderödsgrisen och samla dokumentation
kring rasen. En enkät skickades därför ut (6/2, 2008) till de registrerade linderödsägarna (122
st.) i genbanken för att samla information om djurhållningen. Åtta gårdsbesök gjordes under
mars 2008. Därutöver har information från djurägarnas årsrapporter använts i studien.
Linderödspopulationen har ökat i antal sedan starten av genbanken och 2007 var 293 djur
registrerade, varav 220 st. suggor och 73 st. galtar. Därmed räknas linderödsgrisen in i FAO:s
hotkategori hotad-bevarad. Merparten av djurägarna återfinns i Skåne och huvuddelen av
besättningarna består av en sugga. Över hälften av djurägarna håller dessutom minst en gylta
och minst en galt. Suggan får vanligtvis en kull per år med i genomsnitt totalt 8,5 födda
smågrisar per kull och 6,9 avvanda per kull. Diperioden är i genomsnitt 11 v och vanligtvis
registreras en eller två smågrisar per kull in i genbanken, resterande smågrisar går till slakt för
hushållsbehov. Kastrering av galtgrisarna är inte särskilt vanlig och utvecklingen visar att allt
färre galtgrisar kastreras. Majoriteten av grisarna hålls utomhus året om och föds upp
extensivt på spannmål, hushållsavfall och grovfoder. Målet med bevarandeaveln är att spara
linderödsgrisen så oförädlad och ursprunglig som möjligt.
Efterfrågan på linderödskött finns än så länge inte. Samarbetet med organisationen Slow food
syftar till att få avsättning för köttet. Kött från djur som inte är slaktade på godkänt slakteri får
inte säljas vidare, och det är inte alla slakterier som vill ta emot linderödsgrisar, vilket
motverkar att djurägare skaffar sig fler grisar. Köttet anses vara mycket smakrikt och borde
tilltala gourmeér och högkvalitativa restauranger. Grisen anses frisk och tålig och
användningen av rasen i ekologisk produktion skulle kunna vara av intresse. Reglerna kring
det femåriga kontraktet om ersättning från Jordbruksverket är besvärliga vilket kan bidra till
att få djurägare söker stöd.