Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Nötcenter Viken is a Swedish nucleus herd for dairy cattle. The goal for the farm is to select suitable mothers for the next top generation of bulls. Today the selection for udder health is based on a pedigree index and phenotype data. The pedigree index is based on the cow's father and grandfathers breeding values. In this study breeding values have been estimated with animal models which also account for the cows own performance.

Breeding values in Sweden today are based on lactation averages. To be able to estimate a breeding value for a cow she needs to have a complete 305 days lactation. A mean value that represents the whole lactation is used to estimate a breeding value. An alternative to this method is to estimate breeding values with a test-day model. With a test-day model a breeding value can be estimated without registrations from a whole lactation. The aim of this study was to estimate breeding values with these two models for somatic cell count. A correlation with pedigree-index was also compiled. One other important part of this study was to see how available data collected at Nötcenter Viken was and how the data could be used in further research. The aim of the literature review was to survey different ways to measure and improve udder health in dairy cattle. Most common today is to use mastitis registrations, somatic cell count and udder type traits. Other possible measurements of udder health are electric conductivity in the milk and milking speed.

All data were collected from Vikendata which is an on-farm-recording data system used at Nötcenter Viken. From Vikendata information about: pedigree, calving, cell counts, udder type trait, health and milking speed were collected. Half of the cows in this study were Swedish Red and the other half were Swedish Holstein. All cows were born after 2002 and had registrations for somatic cell count in their first lactation. Only 261 cows had a first lactation longer than 90 days. For these cows breeding values were estimated with the lactation average model and test-day model. An additional 45 cows had registrations for somatic cell count in their first lactation but for different reasons their lactation were shorter than 90 days. These 45 cows only obtained breeding values estimated with test-day model.

The geometric average somatic cell count for cows in Sweden 2005/2006 was 183 000 cells/ml milk. In this study the geometric average for the 306 cows participating was 91 000 cells/ml. Effects of mastitis, lactation, number and calving season were all significant factors. Cows that have had mastitis at some point during a lactation had significantly higher cell counts than those that have not had mastitis. Calving during the summer resulted in moderately lower cell counts compared to other calving seasons. It is important to note that this study did not take into consideration breed, calving year or age at calving.

The correlation between the two estimated breeding values were high: 0.92. Both estimated breeding values had a much lower correlation with the pedigree index -0.16 for breeding value estimated with the lactation average model and -0.26 for breeding value estimated with test-day model. The breeding values and pedigree index are based on different scales which explain the negative but favourable correlations. Highest phenotypic correlations were found between the udder type traits fore udder attachment and udder depth (0.56).

Pedigree index has a limited use as an aid for selection in a nucleus herd. Cows with the same father and grandfather receive the same pedigree index and their own results are not taken into account. It is better to select and rank a cow of a nucleus herd based on breeding values estimated with an animal model.

Vid Nötcenter Viken individprövar man tjurmoderkandidater. Där registreras bland annat
cellhalt i mjölken en gång i månaden, förekomst av klinisk mastit och
juverexteriöregenskaper. När man idag selekterar kor för juverhälsa använder man sig av
härstamningsindex, baserat på far och morfars avelsvärden för juverhälsa, samt egen
fenotypdata. I denna studie har avelsvärden skattats med djurmodeller vilket gör att kornas
egna resultat inkluderas.
Syftet med denna studie var att kartlägga vilken juverhälsodata som fanns tillgänglig från
kärnbesättningen Nötcenter Viken, samt att undersöka hur avelsvärden för celltal för kor i
kärnbesättningen kan skattas med en testdagsmodell respektive en laktationsmedeltalsmodell.
Korrelationer skattades mellan dessa båda avelsvärden, kons härstamningsindex från dagens
avelsvärdering, samt olika fenotypmått för juverhälsa.
Syftet med litteraturdelen var att kartlägga vilka olika mått som kan användas vid
avelsvärdering för bättre juverhälsa. De vanligaste måtten idag är mastit, antal celler i mjölken
och juverexteriör. Andra tänkbara mått är mjölkens elektriska konduktivitet och
flödeshastighet.
Data hämtades från Nötcenter Vikens stalljournalsprogram Vikendata där det fanns uppgifter
om kornas härstamning, kalvningar, celltal vid provmjölkning, juverexteriörbedömning,
flödeshastighet samt sjukdomsregistreringar. Korna i studien var jämnt fördelade över raserna
SRB och holstein. Korna var födda efter 2002 och hade registrerade provmjölkningar i första
laktation. Avelsvärden för båda modellerna kunde skattas för 261 kor som hade laktationer
som var längre än 90 dagar. Ytterligare 45 kor hade registreringar från sin första laktation
men vars laktation av olika anledningar var kortare än 90 dagar. För dessa kor kunde endast
avelsvärden för celltal skattas med testdagsmodell.
Geometriskt medeltal för celltal för korna som deltog i kokontrollen 2005/2006 var 183 000
celler/ml mjölk. För korna på Viken i denna studie var det geometriska medeltalet 91 000
celler/ml. Kor som haft mastit någon gång under en laktation hade signifikant högre celltal än
de kor som inte haft mastit. Senare laktationer gav högre celltal och kor som kalvat under
sommaren hade signifikant lägre celltal än kor som kalvat övriga säsonger. Högst celltal fanns
bland kor som kalvat under hösten. Det fanns ingen signifikans för ras, inkalvningsår eller
ålder vid kalvning.
Korrelationen mellan avelsvärden skattade med de två olika modellerna var hög: 0,92.
Korrelationen med härstamningsindex var mycket lägre: -0,16 för avelsvärdet skattat med
laktationsmedeltalsmodell och -0,26 för avelsvärdet skattat med testdagsmodell. Dessa värden
var negativa men gynnsamma då olika skalor använts för härstamningsindex och avelsvärden
skattade i denna studie. En hög fenotypisk korrelation skattades mellan främre
juveranfästning och juverdjup (0,56).
Härstamningsindex är ett begränsat hjälpmedel då man vill rangera kor i en kärnbesättning.
Detta index är framräknat med hjälp av kons fars och morfars avelsvärde. Därav får helsyskon
samma härstamningsindex. Det är önskvärt att även kunna rangera korna i en kärnbesättning
efter avelsvärden skattade med en djurmodell då hänsyn tas till kons egna fenotypvärden.