Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stifle problems in Boxer dogs have been a major issue in discussions in Swedish boxer breeding circles for a long time. Since 1997, the Swedish Kennel Club (SKC) has a ge-netic health programme for boxers to reduce the number of dogs affected by stifle arthrosis.

This study is based records from the SKC on radiographic evaluations of stifle, elbow and hip joints of Swedish boxer dogs between the years 1989 to May 2005. The number of radiographed stifle joints, hip joints and elbow joints were 3990, 4197 and 390, respec-tively. This material was merged with a pedigree file including 26943 boxers. The study also contains information and statistics on insured boxers from the insurance company Agria

From 1992 to 2005 the proportion of Boxers with stifle arthrosis has decreased from 18% to 6%. The proportion of radiographed dogs has increased during the period studied from 36% in 1992 and was in 2005 about 65% of the registered Boxers. The number of regis-tered boxers in Sweden during the last fifteen years has been stable around 550 dogs per year.

To be able to estimate how much of the phenotypic variation in a trait that depends on genetic variation the heritability must be calculated. The genetic analysis of this material showed heritabilities for stifle arthrosis of 0.11 ± 0.04 and for hip dysplasia (HD) 0.28 ± 0.03. There were significantly more male dogs affected of stifle arthrosis than female dogs. Furthermore, there was a significantly higher risk of stifle arthrosis and HD with increased age at screening. For HD, the effect of test year was also significant. The ge-netic correlation between stifle arthrosis and HD was not different from zero (0.09 ± 0.14). The number of boxers with elbow dysplasia (ED) was very low and only few had been radiographed. Therefore, in this study ED has not been analysed.

The material from the insurance company Agria showed that the numbers of boxers with stifle related problems decreased, but not as much for all other breeds. The number of boxer owners that were paid for their dogs' life insurance due to stifle problems de-creased more than for all other breeds.

Since the start of SKC:s health programme there has been a steadily decreasing trend of young Boxer affected with stifle arthrosis. In the statistics from the insurance company Agria the status of the elderly Boxers are more likely to be represented. The decreasing of stifle arthrosis in this material is not that large as for all other breeds.

In the future it is of great importance to the Boxer dogs in Sweden to continue the radio-graphic screening of stifle joints. Furthermore, one should in the breeding programme only use breeding animals that not are affected with stifle arthrosis and actively evaluate the progenies of these animals regarding the status of the stifle arthrosis.

Knäledsproblem hos boxer är ett känt problem i Sverige och har diskuterats i boxerkretsar
länge. Svenska Kennelklubben (SKK) har sedan 1997 ett hälsoprogram för att minska
förekomsten av knäledsartros hos boxer.
Denna studie baseras på information från SKK omfattande röntgenutlåtanden avseende
knäleder, armbågsleder och höftleder för svenska boxerhundar undersökta mellan åren
1989 till maj 2005. Antalet hundar med röntgenresultat för knäleder, höftleder och armbågar
var 3990, 4197, respektive 390. Materialet sammanställdes mot härstamningsfilen
för boxrar registrerade i SKK omfattande 26943 hundar. I studien finns även information
och statistik från försäkringsbolaget Agria
Från 1992 till 2005 har andelen hundar drabbade av knäledsartros minskat från 18 % till
6 %. Andelen röntgade hundar har ökat från 36% 1992 till ca 65 % röntgade under år
2005 av antalet registrerade hundar. Antalet boxrar som registreras i SKK har varit stabilt
under de senaste femton åren och ligger på ungefär 550 nyregistrerade hundar om året.
För att kunna avgöra hur stor del av den fenotypiska variationen avseende knäledsartros
och höftledsdysplasi som beror på genetisk variation har arvbarheter för dessa egenskaper
skattats. Den genetiska analysen av materialet visade arvbarheter på 0,11 ± 0,04 för knäledsartros
och 0,28 ± 0,03 för höftledsdysplasi (HD). Det var signifikant fler hanhundar
som drabbades av knäledsartros än tikar. Risken för knäledsartros och höftledsdysplasi
ökar signifikant med ökad ålder vid röntgen. Andelen hundar med höftledsdysplasi ökade
signifikant under de senaste åren. Den genetiska korrelationen mellan knäledsartros och
HD var låg och icke signifikant (0,09 ± 0,14). Armbågsledsartros (AD) är ett mycket litet
problem för boxer och det fanns få röntgade hundar i materialet. Därför har ingen genetisk
analys gjorts av AD i den här studien.
Materialet från försäkringsbolaget Agria visade att antalet boxrar med knäledsrelaterade
problem minskade men inte i samma takt som för alla raser sammanslaget. Antalet boxrar
för vilka livförsäkringen hade tagits ut på grund av knäledsskador minskade dock mer än
för alla raser sammanslaget.
SKK:s hälsoprogram för boxer har resulterat i en minskning av antalet unga boxer som
drabbas av knäledsartros. Hur statusen för de äldre hundarna ser ut bör man kunna se i
materialet från försäkringsbolaget Agria där minskningen inte är lika stor för boxer som
för alla andra raser sammanslaget.
I framtiden är det viktigt för aveln av svenska boxrar att fortsätta med arbetet att röntga
knäleder och registrera resultatet. Dessutom bör man i aveln enbart använda avelsdjur
utan anmärkning på knäleder och aktivt utvärdera avkommornas röntgenresultat för knälederna.