Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I have studied the suburban
municipality of Botkyrka, south of
Stockholm, from a rural perspective.
Through that I`ve compared how
countryside comes into being with the
planning and building of suburbs.
I have looked for a definition of
Countryside, and found that it is
often explained or defined in negative
terms, as what it is not. In that it
says nothing about what it really is,
or about the qualitiies it has to it.
Botkyrka is a suburb, but it does in
large parts consist of countryside.
Apart from defining countryside and
rural I´ve been searching for a
definition of suburbia, of it´s
structure and the mental picture we
have of it as a cultural phenomena.
In order to understand the role that
suburbs have in planning I describe
their history from Italian
renaissance villas to sprawl.

By opposing urban and rural, modern
urban planning and how rural areas
are created, I´ve come to a
definition of rural planning and the
making of countryside. To make
countryside, planning and building
should come from individual needs and
desires. A relationship to the
surroundings based on continous
interaction between the human beeing
and it´s environment, a constant
process of shaping and reshaping.

To put my thoughts to the ground I
have collected examples of projects
and ideas, that fits into my view of
what rural planning and making
countryside is all about. They are
put in different categories according
to the possibilities of influence and
to what degree it is put into private
hands.

The first category is
"allemansrätten", every mans right.
That is the rigt to use private land
as long as you don´t disturb or
destroy. A step further is taken in
what I call "nöjesfält", pleasure
grounds. That is spaces where the
rights are stronger. On theese spots
you are allowed to shape and reshape,
to mess around, without beeing the
owner.

Next level is the colony, "kolonin".
A plot of land that you rent or own
where you can perform spatial
activities, e.g. cultivation. The
strongest form of privatiziation I
have named "egnahem", home of ones
own. Here I describe differnt types
of building projects, from the little
parasite to apartment buildings, all
with the individual initiative in
common.

Landscapes alter quickly depending on
what they are used for, and who is
tending them. What if we could let
that relationship inspire the making
of suburbs and cities? To plan in
favor of the unplanned, temporary
functions and flexibility. What if we
could plan for creativity instead of
the common ready-mades?

Jag har tittat på Botkyrka kommun
söder om Stockholm från ett ruralt
perspektiv. Genom detta har jag
jämfört hur förorter kommit till med
hur landsbygd byggs och planeras.
Jag har sökt efter en definition av
landsbygd, men funnit att den allt
som oftast beskrivs som en negation,
som vad det inte är. De definitioner
som finns säger föga om vad landsbygd
betyder eller vilka kvaliteter den
har att erbjuda. Botkyrka kommun
består till stor del av landsbygd,
men räknas som en förort. Jag har
därför även velat definiera
förorten, vad som karakteriserar den
rent strukturellt och vilken mental
bild vi har av den som kulturellt
fenomen? För att förstå förortens
roll i planering redogör jag för
förortens historia, från italienska
renässansvillor till sprawl.
Genom att ställa urbant mot ruralt,
stadsbyggande mot landsbyggande,
modernistisk planeringsmentalitet mot
att bygga landsbygd har jag
kommit fram till en definition av
landsbyggande och rural planering.
Att bygga landsbygd innebär enligt
mig att byggande och planerande
kommer ur individers behov, vilja och
lust. Ett förhållningssätt till
omgivningen som bygger på ständig
interaktion mellan människa och
miljö, ett kontinuerligt formande och
omformande.
För att ta ner dessa tankar på
marken har jag valt att samla exempel
på projekt och idéer som jag anser
går in under benämningen landsbyggnad
eller rural planering. Dessa samlas
under olika kategorier beroende på
graden av privatisering eller
möjligheten till påverkan.
Den första kategori som beskrivs är
allemansrätten som betecknar rätten
att vistas på privat brukad mark och
i naturen så länge man inte stör
eller förstör.
Ytterligare ett steg tar nöjesfälten
som är områden med förstärkt
allemansrätt. Det här är platser där
man får stöka till, forma och forma
om omgivningen utan att äga den.
Nästa nivå är kolonin, en bit mark
som ägs eller hyrs där man kan
rumstera om lite som man vill. Syssla
med verksamheter som kräver yta,
exempelvis odling. Det här är privata
ytor som blir ett personligt avtryck
i omgivningen även för de som inte
har en egen tomt.
Den starkaste graden av privatisering
kallar jag för egnahem. Här beskrivs
olika husbyggande projekt, från kojor
till hyreshus där initiativtagare och
byggherre är den som faktiskt ska bo
där.
Landskap förändras snabbt beroende
på hur de används och vem som brukar
dem. Tänk om man skulle kunna se på
förorts- och stadslandskapet på det
sättet? Att planera för det
tillfälliga, oplanerade och flexibla.
Tänk om man skulle kunna planera för
kreativitet istället för alla dessa
färdigproduketer?