Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The shopping mall is a reflection of the city and its habitants, a concentrate of the modern city. I have studied the dialogues of malls and the communication within, how malls are put together and what they communicate.

The city is constantly changing. As soon as we try to grasp the city, it slips away. My opinion is that city planners and landscape architects need to widen their views. City planning needs to develop to better fit to the changes of our modern cities. It needs to be more flexible. Studying the mall as an urban outgrowth and consumer concentrate, focusing on its dialogues and construction, we may reach an understanding of the modern city as well as issues concerning its planning.

The mall is a passage between lifestyles and different cultures. A development of the bazaar, its function has remained, although its form has changed. The mall still reflects the city and the way people live within it. Our life today is unbound, we move freely between places and situations. Ambiguity and conflict are therefore accepted as parts of the communication between us. Since we can control neither all meetings nor all dialogues, our identity is scattered into many. In order to handle to the communication and commercialisation of the city, we have several platforms – the mall being one of them.

The mall is built as a communicative outgrowth, a scenery constituting a commercial economy. The language is borrowed from the surrounding landscape. The components arranged in order to secure this economy and the way we navigate in space. Put together, the components communicate a story. Through the purchase and consumption, through our lifestyle, we confirm this story. The mall becomes, not just a place for lifestyles to interact, but also functions as a social mixing the people living in the city. It becomes a summary of the different lives we live. The commercial address is built into the mall environment. Advertisement, music, costumer meeting or how we move inside the mall, is not merely self controlled, but arranged. There are, however, also alternative dialogues in the mall, a more active/critical way of acting. Brought together, these ways of communicating – the strictly governed and less governed – build the complex story of the mall.

When we study the mall from an open ended learning perspective, we can see how the mall actually opens up for participating dialogues. If we look closely at the shadings of commercial expression, we may be able to locate certain spatial aspects that can be developed further. The structuring dialogue inside the mall can be used to reach an understanding for other communicative spaces that are present but still unnoticed. We may charge the story and the depiction of what a mall is with a larger complexity, witch would offer the users a wider platform for alternative dialogues and furthermore support an active use of our city. The flexibility of commercial communication could in this sense present alternatives and complements to formal city planning of today.

We have to widen our references. The landscape architect and the city planner can learn by using an open perspective. Despite the fact that it has often been dismissed as a negative, the mall can offer new knowledge. As a concentrate of tendencies or phenomena of the modern city, it could function as a springboard into a less constrained spatial thinking.

Köpcentret fungerar som en spegling av staden och dess invånare, som ett koncentrat av den moderna staden. Jag har studerat köpcentrets kommunikation, dess inbyggda dialoger. Hur dess komponenter är fysiskt sammansatta för att förmedla budskap.
Arbetet har skrivits mot bakgrund av ett upplevt behov av att vidga landskapsarkitekten och planerarens seende. Staden är i ständig förändring. Dess innehåll byter skepnad, förändras och ommodelleras i samma stund vi greppar det. Nutida stadsplanering möter inte den föränderligheten. Studien av köpcentret som urban förtätning, som utväxt och konsumtionskoncentrat, blir ett sätt att närma sig den moderna staden och den medföljande planeringsproblematiken.
Köpcentret är en passage för livsstilar och kulturer. Den har utvecklats ur den myllrande basaren till sin nuvarande form. Uttrycket har förändrats men funktionen har kvarstått, centret speglar sin omgivning. Idag lever vi ett rörligt liv. Vi styr inte längre över alla processer runt omkring oss, utan har ett annorlunda och okontrollerat sätt att mötas. Vi tvingas acceptera konflikten i vårt sätt att leva. Det ryms också en mångfasettering inom individen som ger oss ett öppnare förhållningssätt till staden som kommersiellt och kommunikativt rum.
Köpcentret är uppbyggt som en kommunikativ utväxt, en scenografi som upprätthåller en kommersiell ekonomi genom sina dialoger. Språket är långt från vårt omgivande landskap. Komponenterna är arrangerade för att säkerställa ekonomin och vår navigering inom centret. Det kommunicerar en berättelse. Genom våra köp bekräftar vi en livsstil. Köpcentret blir inte bara en plats för utbyte av livsstilar, utan också en blandare av det mänskliga, en sammanfattning av de olika liv vi idag lever. Kommunikationen är uppbyggd av olika delar, den rymmer mer eller mindre fria sätt att delta. Reklamen, musiken, kundmötet eller hur vi rör oss, är inte självvalt. Det kommersiella budskapet är inbyggt i miljön. Men köpcentret rymmer också andra alternativa dialoger och mellanmänskliga kommunikationer som utgör ett kritiskt/aktivt användande av rummet. Denna kommunikation bildar den flerskiktade berättelse köpcentret förmedlar.
Om man studerar köpcentret lärande och öppet, rymmer alltså centret förutom konsumtion ett möjligt kommunikativt deltagande. Genom att studera nyanserna inom centrets starkt styrda rum når vi vissa insikter - det som en början ter sig som ett starkt negativt fenomen rymmer positiva aspekter som bör lyftas fram och vidareutvecklas. Köpcentrets strukturerande dialog kan användas för att nå fram till fler. Det kan användas för att uppnå en friare förståelse också för andra typer av samtida, kommunicerande rumsligheter. Genom att utveckla centrets dialog kan man ge utrymme för improvisation. Vi kan ladda berättelsen med en komplexitet som erbjuder en utvidgad plattform för alternativa dialoger. Flexibilitet i den kommersiella ekonomin kan visa på en långsiktigt hållbar planering både för köpcentret och för staden och dess invånare. Det erbjuder ett alternativ och komplement till den traditionella stadsplaneringen som lockar till ett aktivt användande av våra livsmiljöer.
Vi måste vidga våra referensramar. Landskapsarkitekten och planeraren kan lära genom att inta ett öppet bejakande perspektiv. När vi intar ett öppet förhållningssätt kan köpcentret liksom andra negativt laddade miljöer erbjuda oss ett alternativt tänkande. Tendenser och samtida fenomen får inte verka skrämmande utan bör istället ses som språngbrädor ut i ett friare planeringstänkande.