Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The ability of a dog to perform some kind of practical work, for example hunting or herding, depends among other things on its behavioural characteristics. In animal breeding it is not always easy though to select for behavioural traits. It may, for example, be difficult to identify traits that are not only heritable but also of importance for the dogs' ability to perform the practical work of interest. Moreover, it is often difficult to accomplish accurate measurements of behavioural traits. When selecting dogs for breeding, it is usually preferable to evaluate them using an objective and standardized bahavioural test, rather than results from field trials. The Swedish Herding Dogs Club (Svenska Vallhundsklubben, SVaK) use a standardized method, here named AHC, to assess the herding characteristics of dogs, especially border collies. The dogs' typical behaviour, mainly towards sheep, is described using predefined scales. The AHC has existed in two versions, and since the start in 1989 almost 2700 border collies have participated.

In this study close to 2700 AHC-results, together with pedigree information, have been used to estimate breeding values for the participating dogs and heritabilities for the traits assessed in the AHC. Using factor analysis the herding traits of the AHC have been combined to broader traits. Breeding values, heritabilities and genetic correlations were estimated for the broader traits.

Heritabilities for the 17 traits of the earlier version of the AHC were estimated to between 0.14 and 0.50. All traits but two showed medium to high heritabilities. Standard errors varied between 0.043 and 0.060. Heritabilities of the 19 traits of the later version of the AHC varied between 0.03 and 0.41 with standard errors 0.041-0.074. All traits but one showed low to medium heritabilities. There are several possible explanations for the lower heritabilities in the later version. For example the scales, i.e. the way the traits are measured, might have a less appropriate construction. Also, the traits seem to be less well defined, maybe resulting in confusion among judges.

In the earlier version of the AHC there were 12 traits describing the dogs' behaviour towards the herd. The factor analyses suggest that these can be explained by four overall traits, which I have chosen to call Authority/Concentration, Distance to herd, Speed and Tendency to bite. The heritabilities for each overall trait are higher than for any of that trait's component traits (with the exception of Tendency to bite, which corresponds to a single original trait). The higher heritabilities are probably due to rather high genetic correlations between the component (original) traits. A secondary factor analysis revealed that nine of the twelve traits could be explained by one broad trait, which I have called Herding characteristic. The heritability for Herding characteristic was estimated to 0.55 with standard error 0.055.

To try to explain the outcome of the factor analyses, I have discussed two different models. According to the first model, equivalences to the overall herding traits can be found in the wolf's hunting sequence. The second model explains the overall traits as being expressions for the personality traits Extraversion and Neuroticism. The first model does not exclude the second or vice versa. But even though there is no question that a herding border collie uses hunting behaviours, it is also reasonable to assume that the purpose of these behaviours differs between the hunting wolf and the herding border collie. Therefore I find it easier to understand herding behaviour by applying a personality perspective.

When compared to other studies where estimates of heritability of different hunting or herding traits in dogs have been made, the results in the present study show very high heritabilities, especially for the earlier version of the AHC. For several of the traits it is even possible to select animals for breeding using only the phenotypic records. The overall traits are all possible to select for in this way. In other words, there are several possibilities to accomplish effective selection for most of the traits in the earlier version of the AHC.

En hunds förmåga att utföra något slag av praktiskt arbete, till exempel grytjakt, vallning
eller bruksarbete, är bland annat beroende av dess beteendeegenskaper. Det är emellertid
inte alldeles enkelt att bedriva systematisk avel för beteendeegenskaper. Problemen
består bland annat i att lyckas identifiera egenskaper som dels är av betydelse för den
praktiska arbetsprestationen, dels är ärftliga. Vidare är det många gånger svårt att mäta de
egenskaper man är intresserad av på ett tillförlitligt sätt. Då hundar skall avelsvärderas är
en objektiv och standardiserad egenskapsbeskrivning oftast att föredra framför
traditionella tävlingar. Svenska Vallhundsklubben (SVaK) har utarbetat en metod för att
beskriva en hunds vallningsegenskaper som kallas arbetsbeskrivning. En
arbetsbeskrivning genomförs genom att hunden iakttas i samband med vallhundsträning,
varvid en bedömning görs av på vilket sätt egenskaperna kommer till uttryck.
Bedömingen görs utifrån en standardiserad skala med olika beteendealternativ.
Arbetsbeskrivningen har funnits i två versioner och sedan starten 1989 har sammanlagt
närmare 2700 hundar, nästan alla border collier, blivit beskrivna.
I denna studie har resultaten från de arbetsbeskrivningar som genomförts av border
collier, tillsammans med släktskapsinformation, använts för att skatta avelsvärden för de
deltagande hundarna och arvbarheter för de ingående egenskaperna.
Vallningsegenskaperna i arbetsbeskrivningen har kombinerats till övergripande
egenskaper med hjälp av faktorsanalys, dels med avelsvärdena som utgångspunkt, dels
med fenotypvärdena. För de övergripande egenskaperna har avelsvärden, arvbarheter och
genetiska korrelationer skattats.
Arvbarheterna för de 17 egenskaperna i den tidigare av de två versionerna av
arbetsbeskrivningen kunde skattas till mellan 0,14 och 0,50 och alla utom två visar
medelhöga eller höga arvbarheter. Medelfelen varierar mellan 0,043 och 0,060. För den
senare beskrivningen är arvbarheterna mellan 0,03 och 0,41 med medelfel 0,041-0,074.
Alla egenskaper utom en visar låg eller medelhög arvbarhet. Det finns flera möjliga
orsaker till de lägre arvbarheterna i den senare versionen, till exempel att
bedömningsskalorna, det vill säga sättet att mäta egenskaperna, har en för de statistiska
analyserna mindre lämplig konstruktion. Egenskaperna förefaller också vara något mer
svårdefinierade, och därför kan det vara så att beskrivarna inte alltid bedömt samma
saker.
Faktorsanalyserna tyder på att de tolv egenskaper i den tidigare beskrivningen som
beskriver hundens agerande mot djuren i en vallningssituation, kan sammanfattas i fyra
övergripande egenskaper. Utifrån vad jag uppfattar att dessa övergripande egenskaper
beskriver, har jag valt att kalla dem för Pondus/Koncentration, Djuravstånd, Tempo och
Bitbenägenhet. Med undantag för Bitbenägenhet, som består av endast en av de
ursprungliga egenskaperna, har samtliga övergripande egenskaper högre arvbarheter
(0,31-0,55) än någon av de ursprungliga egenskaper som ingår i respektive övergripande
egenskap. De högre arvbarheterna beror sannolikt på att de ursprungliga egenskaper som
bygger upp respektive övergripande egenskap är genetiskt korrelerade till varandra. Med
utgångspunkt från de fyra faktorerna som föll ut i den primära faktorsanalysen kunde, i en sekundär analys, konstateras att nio av de tolv vallningsegenskaperna kan
sammanfattas i en bred övergripande egenskap som jag kallat Vallningskaraktär.
Arvbarheten för Vallningskaraktär skattades till 0,55 med medelfelet 0,055.
Jag har diskuterat två alternativa modeller som förklaring till varför
vallningsegenskaperna grupperar sig som de gör i faktorsanalyserna. Enligt den ena
modellen kan de övergripande vallningsegenskaperna hänföras till olika delbeteenden i
vargens jaktbeteende. Enligt den andra modellen är de övergripande
vallningsegenskaperna uttryck för de breda personlighetsegenskaperna Extraversion och
Neuroticism. Den ena modellen utesluter inte på något sätt den andra, utan de kan ses
som två olika sätt att på olika nivåer förklara samma sak. Men även om den vallande
border collien använder vargjaktbeteenden har den inte samma syfte med dessa som en
jagande varg har. Därför finner jag det lättare att förstå vallningsbeteendet utifrån ett
personlighetsperspektiv än ur ett vargjaktperspektiv.
Jämfört med andra liknande arvbarhetsskattningar visar egenskaperna i SVaK:s
arbetsbeskrivningar, i synnerhet den tidigare versionen, mycket höga arvbarheter. För
många av egenskaperna är det till och med möjligt att avelsvärdera hundarna utifrån
deras egna resultat, så kallad individprövning. Detta gäller i än högre grad de
övergripande egenskaperna. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar för att
bedriva effektiv selektion för avel för flertalet egenskaper i den första versionen av
arbetsbeskrivningen.