Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Live-weight at different ages for Swedish Holsteins (SLB) and for the Swedish Red and White Breed (SRB), and the correlation to heart girth and height at withers.

The aim of this investigation was to study the live-weight changes and mature weight for the Swedish Red and White Breed (SRB) and for Swedish Holsteins (SLB), and to estimate the correlations between body weight and body measurements such as heart girth and height at withers, respectively. The material used was from one of the experimental dairy herds (Jälla) of the Swedish University of Agricultural Science. It included recordings on 293 dairy cows with information from 7142 weight occasions and recordings on 275 dairy cows with information of 557 heart girth measurements and 560 measurements of height at withers. The registrations were done during 1993-2002.

There was a large variation in live weight between cows in different ages and lactation stages. SLB cows were on average over all lactations 45 kg heavier than SRB. The difference between the highest and lowest body weight within each breed was 450 kg, respectively. Calving interval (12- or 15 months interval), weighing occasion, selection line (high- or low milk fat content) and year and season had a significant influence on body weight.

The live-weight increased with increasing lactation number. This was especially clear for the first 3 lactations. The difference between lactation 3 and 4 was small. For lactations 5 and 6 any general conclusion was more difficult to make due to the low number of cows (2 to 16 cows depending on weight occasion). Possibly a tendency for a lower weight in lactation 6 could be seen. In general, the live weight was highest before calving. After calving it decreased a few weeks (8-12 weeks) and then increased again until next calving.

The heart girth increased with age of cow and SLB cows were on average bigger than SRB cows. The corrected means for heart girth from the lactations 1-8 were for the SRB breed 190-203 cm and for the SLB breed 200-209 cm. Lactation number and selection line significantly influenced heart girths. Height at withers was relatively constant during the different lactations for both breeds. A corrected average for height at withers during the lactations 1-8 were for SRB 131-134 cm and for SLB 141-143 cm. Significant effects of year and season, selection line and the interaction between calving interval and selection line was obtained. A regression analysis of body weight on heart girth showed that for each cm increase of the hearth girth the body weight of SRB increased with 6.0 kg and for SLB with 6.1 kg. The regression analysis of body weight on height at withers showed that for each cm increase of height at withers the body weight increased with 8.3 kg for SRB and 7.2 kg for SLB.

The high milk fat selection line was slightly smaller in heart girth (6.6 – 6.8.cm in the first three lactations) compared with the low fat line and weighed on average 90 kg less than the low fat line. This weight difference is larger than can be calculated from the regression analysis of body weight on heart girth which would correspond to a weight of about 40 kg. This might strengthen the hypothesis that the high line, mobilize more from their fat deposits to produce their milk.

The correlations between body weight and the two conformation traits over the 6 lactations were calculated by breeds separately as well as jointly. The highest correlations were obtained for body weight and heart girth (0.83-0.84). The correlations between body weight and height at withers were lower (0.53-0.0.64). The correlation increased only marginally when using both hearth girth and height at withers. The correlation between heart girth and height at withers varied between 0.58 and 0.60.

Syftet med undersökningen var att studera viktsutveckling och vuxenvikt hos Svensk
Röd och Vit Boskap (SRB) och Svensk Holstein (SLB) samt att skatta sambandet
mellan vikt och bröstomfång respektive mankhöjd. Materialet i studien var från SLU:s
försöksbesättning med mjölkkor på Jälla Naturbruksgymnasium. Undersökningen
omfattade 293 mjölkkor med totalt 7142 vägningsuppgifter och 275 mjölkkor med 557
respektive 560 uppgifter på bröstomfång och mankhöjd. Registreringarna var gjorda
under perioden 1993-2002.
Det var en stor variation i vikt mellan kor i olika åldrar och laktationsstadier. SLB-kor
var tyngre än SRB-kor och vägde i genomsnitt över laktationerna 45 kg mer än SRB.
Skillnaden mellan den högsta och lägsta vikten inom repsektive ras var ca 450 kg både
för SRB och för SLB. Kalvningsintervall (12- eller 15 månaders intervall),
vägningstillfälle, selektionslinje (hög- respektive låg fetthalt i mjölken), ras samt år och
säsong hade signifikant betydelse för vikten.
Kroppsvikten ökade med ökat laktationsnummer. För de tre första laktationerna var
denna ökning tydlig. Skillnaderna mellan kor i laktation tre och fyra var små. Ett litet
antal kor hade uppgifter om vikten under laktationerna fem och sex (2 till 16 kor
beroende på vägningstillfälle) och det är svårt att dra några generella slutsatser om
viktsutvecklingen under dessa senare laktationer. Inom laktation var vikten som högst
innan kalvning. Efter kalvning minskade vikten under några veckor (ca 8-12 veckor) för
att sedan öka fram till nästa kalvning.
Bröstomfånget ökade ju äldre korna blev och var större för SLB än för SRB. De
korrigerade medeltalen för bröstomfånget under laktationerna 1-8 var för SRB 190-203
cm och för SLB 200-209 cm. Vid analyserna av bröstomfång erhölls signifikanta
effekter av laktationsnummer och selektionslinje/ras. Mankhöjden var för båda raserna
relativt konstant under de olika laktationerna. De korrigerade medeltalen för mankhöjd
under laktationerna 1-8 var för SRB 131-134 cm och för SLB 141-143 cm. Signifikanta
effekter av år och säsong, selektionslinje/ras och samspelet mellan kalvningsintervall
och selektionslinje/ras erhölls för mankhöjd. En regressionsanalys av kroppsvikt på
bröstomfång visade att för varje centimeters ökning av bröstomfånget ökade SRB med
6,0 kg i vikt och SLB med 6,1 kg. Regressionsanalysen av kroppsvikt på mankhöjd
visade att för varje centimeters ökning av mankhöjden ökade SRB i vikt med 8,3 kg och
SLB med 7,2 kg..
Höglinjen var något mindre i bröstomfång (6,6-6,8 cm i de tre första laktationerna)
jämfört med låglinjen och vägde i genomsnitt 90 kg mindre än låglinjen. Denna reella
viktsskillnad är större än vad skillnaden i bröstomfång motsvarar (ca 40 kg), vilket kan
styrka antagandet att höglinjen mobiliserade mer av sina kroppsreserver.
Korrelationer mellan vikt och de två exteriöra måtten beräknades över de sex
laktationerna rasvis samt med bägge raser hopslagna. Den högsta korrelationen erhölls
mellan levande vikt och bröstomfång (0,83-0,84). Korrelationen mellan vikt och
mankhöjd var lägre (0,53-0,64) än den mellan vikt och bröstomfång. Då både
bröstomfång och mankhöjd beaktades steg korrelationen marginellt. Korrelationen
mellan bröstomfång och mankhöjd varierade mellan 0,58 och 0,60.