Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This study deals with two characters in pig conformation: status and health of the back and ulcers of the shoulder. The aim was to estimate prevalence and causes of variation for the characters focused. The effect of parity number, body condition score and reproductive stage was analysed.

A high prevalence of piglets with defect backs (kyphosis) has been noted in a few piglet-producing herds in the south of Sweden. These herds are all buying their crossbred Landrace-Yorkshire females from the same line of Landrace sows. At the same time, another back defect has been seen within the pure-bred Landrace population: "hanging" backs. A nickname for the symptom is "hammock". The breeding company Quality Genetics is today culling many prospective AI-boars because of remarks on the back and asked for an investigation on this problem.

In April 2004, in total 10 swine herds were visited: 8 piglet producers, one nucleus herd with breeding stock of Landrace and one producer of LY-females, who is buying their Landrace females from the above mentioned nucleus herd. In total, about 1000 sows where judged and scored on a scale from 1-5: exterior of the back; both kyphosis and hanging backs, body condition score and prevalence of ulcers on the shoulders. The sows' parity number was also noted.

Analysis of the collected data was performed at the Department of Animal Breeding and genetics, SLU, Uppsala during autumn 2004. The collected data was analyzed in two groups: Landrace sows and crossbred hybrids with Landrace as mother and Yorkshire as sire.

The result shows that about 75 % of the sows studied had no tendencies of kyphosis. 22 % was scored as a "4" which maybe should be seen more as a natural variation than a defect. In analysis of variance, herd and parity number influenced kyphosis score in both groups of sows. Estimated heritability for kyphos is 0.2.

Concerning line of the back, a higher proportion of the Landrace sows had a lowered back (11.4 %) compared with the hybrid sows (6.3 %). For the hybrid sows an effect of parity number on the line of the back was found. No clear trend was seen, but the back score was highest for sows in parity number 2, and lowest for gilts (parity number 0). In analysis of variance, significant influence could be found of herd and parity number for the hybrid sows, but not for Landrace. Estimated heritability for line of the back was 0.1.

Of the sows examined, 6.4 % had some remarks concerning ulcers on the shoulder. A significant correlation between ulcer score and body condition score was found, and also a significant association between parity number and ulcer score for both groups. A low heritability (0.04) was estimated, which indicates that ulcers of the shoulder are most of all environmentally induced. The fact that prevalence of ulcers differed between herds also support this theory. In one herd no sows with ulcers was found, and the worst had 15 % of sows with remarks.

Overall the back status and health seems to be good in the production herds. The culling of prospective sires with remarks on the back seems to be paying. Back problems are today not any of the foremost reasons for culling LY-hybrid sows in piglet producing herds.

I några smågrisproducerande besättningar i södra Sverige har en onormalt hög förekomst av
så kallade ”knipta” smågrisar uppmärksammats. Detta är en sedan länge känd, men sporadiskt
förekommande ryggdefekt där djuret har en deformation av ryggraden som ger en sänkning av
rygglinjen bakom bogen samtidigt som ryggen längre bak är välvd uppåt. Deformationen sägs
ibland likna formen på en gammaldags damcykel. Samtidigt har avelsföretaget Quality
Genetics (QG) uppmärksammat/tvingats till en allt större utslagning av blivande avelsgaltar,
med i övrigt goda avelsvärden, på grund av anmärkningar på ryggen. Detta har i första hand
rört lantrasgaltar som haft en konkav ”hängande” rygglinje. Denna utslagning är kostsam både
för QG och avelsuppfödarna, och QG föreslog därför en studie gällande rygghälsa och
ryggstatus.
Studien har planerats av författaren i samråd med handledare vid SLU och Quality Genetics.
Förekomst av bogsår hos suggor kom också att ingå i studien.
Under april 2004 besöktes sammanlagt 10 besättningar där exteriörbedömningar av suggor
utfördes. Av dessa besättningar var 8 smågrisproducerande bruksbesättningar av varierande
storlek. En besättning var avelsuppfödare av lantras och producent av hybridsuggor med
lantras som moder, och en besättning producerade hybridsuggor med moderdjur som inköptes
från den nämnda avelsbesättningen. De 8 bruksbesättningarna rekryterade sina suggor från
antingen hybrid-besättningen eller avelsbesättningen. I juli 2004 besöktes galtstationen i
Hörby, och exteriörbedömningar utfördes även där.
Exteriörbedömningsprotokollet innehöll fyra bedömningspunkter: Hull, Rygg, Knipt och
Bogsår, med en bedömningsskala från ett till fem. Djurets Hull bedömdes som att en 1:a
motsvarade en mager sugga och 5:a en överviktig. Punkten Rygg innebar att rygglinjens form
bedömdes, från sidan av djuret. En 1:a betydde en hängande rygg och en 5:a en välvd rygg.
En normalformad rygglinje betecknades som en 3:a. Punkten Knipt bedömdes ur så många
vinklar som var praktiskt möjligt. Här bedömdes huruvida djuret hade tendenser till att vara
knipt eller ej. En gris utan tendenser till att vara knipt bakom bogen betecknades som en 5:a
och en kraftigt knipt gris bedömdes med en 1:a. Något sådant djur påträffades dock ej.
Förekomst av bogsår bedömdes enligt följande koder: 1= inga sår, 2= skrapsår, 3=öppet sår,
4=böld, 5= ärrvävnad. Bedömningen gjordes på den sida som bedömdes vara värst drabbad.
Sammanställning och analys av insamlade data gjordes under hösten 2004 vid institutionen
för husdjursgenetik, avdelningen för svinavel, SLU, Uppsala. Data för hybrid respektive
lantrasdjur analyserades separat. Samma typ av analyser gjordes för båda grupperna. Totalt
ingår cirka 1000 djur i undersökningen. Av dem är ungefär 270 lantrasdjur och 730 hybrider.
Därtill kom 177 bedömda semingaltar.
Resultaten visar att ungefär 75 % av suggorna i båda grupperna inte har några tendenser till
att vara knipta. 22 % har bedömts som en 4:a, vilket kanske ska ses mer som naturlig variation
i exteriören än en sjuklig defekt. Vid analys av vad som skapar variation hade besättning och
kullnummer signifikant inflytande för båda grupperna. Arvbarheten för bedömningen ”knipt”
skattades till 0,2.
Vad gäller rygglinje hade fler av lantrassuggorna en sänkt eller hängande rygg: 11,4 %
bedömdes med en 1:a eller 2:a jämfört med hybridsuggorna där 6,3 % bedömdes med
motsvarande poäng. För både hybriddjuren och lantrasdjur observerades ett samband mellan
kullnummer och rygglinjen (LY***; L*). För hybridgruppen hade bruksbesättning och
kullnummer signifikant inverkan på variationen gällande rygglinje. Motsvarande signifikanta
samband kunde inte påvisas för lantrasdjuren, troligtvis på grund av för få observationer.
Arvbarheten för rygglinje skattades till 0,1.
Av de undersökta djuren hade 6,4 % någon anmärkning gällande bogsår, det vill säga hade
bedömts 2-5. En signifikant korrelation observerades mellan bogsår och kroppshull i båda
grupperna: Tunna suggor hade mer av bogsår än feta suggor. Ett signifikant samband sågs
också mellan kullnummer och bogsår i båda grupperna. En låg arvbarhet, 0,04, skattades för
egenskapen, vilket indikerar att förekomst av bogsår till största delen miljörelaterad. Det
faktum att förekomsten också varierade kraftigt mellan besättningarna stärker denna teori.
Överlag tycks rygghälsan hos hybridsuggor i bruksproduktion vara bra. Utslagningen av
blivande avelsgaltar med ryggfel tycks löna sig så tillvida att problemen inte finns i
bruksproduktionen. Ryggdefekter är ingen vanlig orsak till utslagning av hybridsuggor.