Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The dairy sector in India is impressive in absolute terms and the nation assumed the top position from US in 2001 as the world leader in milk production. The dairy farm system in India is characterized by small scale and labour intensive operations with hand milking, low productivity and poor hygienic quality, in comparison to international standards.
There are several challenges facing the milk production and collection system in order to facilitate development. Problems due to adulteration, poor training and education regarding animal health, herd management and hygiene routines at farm level in combination with a wide use of a traditional collection system without an unbroken chilling chain, represent some important issues.

The concept of Community Milking Centres was introduced to Kolar district in Karnataka State in 2001 and was the first of its kind in India. The centres represent new technology to be implemented at village level including bucket milking machines and cooling tanks. The system requires farmers to bring their dairy herd to the centre and milk the cows by machine. The milk is then directly cooled and stored at the centre thereby facilitating quality control.

The objective of the study is to assemble experiences from community milking in Kolar district. The study utilizes a holistic approach and intends to include the stakeholders affected by the new system; at farm, society and dairy processing level. A wide range of aspects is taken into consideration including social, economic and technical features. By surveying the impacts and outcomes facing different stakeholders, the study aspires to elicit the main issues including obstacles, opportunities, challenges and potentials. To illustrate the problem of study, the principal agent theory is used. The theory intends to explain common problem that occur in a relation with two parts where the principle hands over part of the responsibility and decision making to an agent.

Research findings are based on a field study in Kolar district during June and July 2005 and cover 15 operating Community Milking Centres in the district of Kolar. Data collection has primarily been conducted through interviews. The interviews include milk producers, society secretaries, dairy employees and a veterinarian. Questionnaires, observation and participatory activities are additional research methods used.

The research findings indicate a generally high level of satisfaction with the Community Milking System according to all stakeholders. The study reveals sociological improvements to be the main ones for the farmers. Decrease in human effort, increase in freedom and flexibility especially for women and the enhancement of self-esteem among farmers connected to the centres are findings of special importance. A more fair payment system and increase in transparency involving less harassment at society level are other interesting findings. Income and milk yield has not been affected to the same extent but when changes were found, they were positive. There is an obvious lack of training opportunities for farmers and society staff and demand for training widely exceeds supply. From the dairy industry point of view the concept until today, primarily has resulted in substantial increase in milk quality and freshness. Furthermore, the veterinary authorities indicate improvements in terms of the incidence of mastitis and general animal health awareness among the farmers who are linked to the new system. Simultaneously, they point out the lack of resources to provide sufficient veterinary services at all centres.

To improve the concept further training of farmers and society staff is crucial, including managerial, animal health and hygiene training. Implementation of herd management systems would be desirable to enable increase in awareness and to keep track of individual cows in terms of the history of disease, milk yield, artificial insemination (AI) etc. A pilot study including only a few villages implementing a herd management system would be a possible way to develop the concept further. Farmers represent a great source of information and should be genuinely participating in planning, monitoring and evaluating such a study. The community-milking centre has a great potential to be a vital element in the process of developing the dairy industry in India.

I absoluta tal är den indiska mejerisektorn imponerande och Indien tog över ledarpositionen från USA under 2001 som världens största mjölkproducent. Gårdsstrukturen i Indien karakteriseras av småskalig och arbetsintensiv jordbruksverksamhet, mjölkavkastningen är låg och den hygieniska kontrollen bristfällig i jämförelse med internationella normer.
Flera utmaningar kantar utvecklingen inom mjölkproduktion och insamlingssystem för mjölk i Indien. Problemen kommer bland annat av att det är vanligt att främmande tillsatser blandas i mjölken och det finns en bristande utbildningsnivå bland mjölkproducenter i djurhälsa, utfodring och hygienrutiner. Dessa problem i kombination med att ett traditionellt system för att samla in mjölk fortfarande används i stor utsträckning, bidrar till de viktigaste svårigheterna i dagens indiska mjölkproduktion.
Konceptet med kooperativa mjölkningscenters (CMC) introducerades i Kolardistriktet i provinsen Karnataka under 2001 och var det första av sitt slag i Indien. Konceptet innebär att ny teknik implementeras på by-nivå i form av kyltankar och mjölkningsmaskiner. Systemet medför att mjölkproducenten tar sin besättning till mjölkningscentret i mitten av byn för att mjölka sina kor maskinellt. Mjölken kyls och förvaras direkt efter mjölkning i centrets kyltank vilket underlättar och förbättrar kontroll och kvalité.
Syftet med studien är att inhämta erfarenhet från kooperativ mjölkning i Kolardistriktet. Studien utgår från en holistisk ansats och försöker i möjligaste mån inkludera alla intressenter som påverkas av det nya systemet, det vill säga; bönder, samhälle och mejeri. Arbetet granskar sociala, ekonomiska och tekniska aspekter av systemet. Genom en kartläggning av effekter och resultat som möter olika parter, strävar studien att tydliggöra viktiga möjligheter, hinder, utmaningar och potential för systemet i framtiden.
För att belysa problemet i studien har agentteorien använts. Teorin beskriver problem som är vanligt uppkommande i en relation mellan två parter, där en agent får ett uppdrag av en principal som ska utföras på bästa sätt. Resultat bygger på en fältstudie gjord i Kolardistriktet under juni och juli månad 2005 och täcker 15 kooperativa mjölkningscenter i området. Huvudsakligen har data inhämtats genom intervjuer, både mjölkproducenter och anställda vid CMC och mejeri har intervjuats. Enkäter, observationer och deltagande aktiviteter har också använts som metoder för datainsamlingen.
Studien visar på en generellt hög tillfredställelse med de kooperativa mjölkningscentren för alla inblandade parter. För mjölkproducenterna visar sig sociala förbättringar höra till den viktigaste förändringen. Viktiga iakttagelser innefattar att det dagliga arbetet förenklas och att en ökning i frihet och flexibilitet upplevs framförallt bland kvinnor, dessutom upplevs en tilltagande självkänsla bland de mjölkproducenter som är knutna till centrerna. Andra intressanta resultat visar att systemet innebär ett mer rättvist betalningssystem och en ökad insyn vilket minskar obehag och provokationer på by-nivå. Inkomst och avkastning har inte påverkats i lika hög grad som de sociala aspekterna men då en förändring har upplevts har den varit positiv. Det är en uppenbar brist i tränings- och utbildningsmöjligheter för mjölkproducenter och anställda vid CMCs och behovet av träning överstiger vida dagens utbud.
Mejeriet i studien framhäver framförallt de tydliga förbättringarna i mjölkkvalité och färskhet som viktiga förändringar i och med att de kooperativa centren byggts upp. Vidare uttrycker veterinären att förbättringar gällande både mastitfrekvens och den allmänna medvetenheten om djurhälsa kan länkas till det nya systemet. Samtidigt uttrycks bristen på resurser för at tillhandahålla adekvat veterinärservice vid alla center.
Viktiga punkter i att förbättra och utveckla konceptet vidare är träning och utbildning till mjölkproducenter och CMC anställda. Utbildningen bör innehålla driftsledning och skötsel, såväl som djurhälsa och hygien. I framtiden är en implementering av ett herd management system önskvärt, för att möjliggöra en ökad medvetenhet och för att kunna hålla reda på individuella kor, spåra sjukdomshistoria, följa avkastning och kontrollera inseminering etc. Genom en pilotstudie med ett fåtal utvalda byar och CMCs skulle ett lämpligt herd management system kunna provas ut och utvecklas. Berörda mjölkbönder är en värdefull källa till information och bör integreras i ett sådant projekt från första början och bör vara del i planering, utförande och utvärdering. De kooperativa mjölkningscentren har betydande potential att bli en viktig del i processen för en utveckling av mjölkproduktion och mejerisektor i Indien.