Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras
protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet är att förstå varför proteströrelser
uppstår i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom
det söka vägar för styrelsen att hantera eller ta vara på dessa proteströrelser.

Uppsatsens teoretiska referensram är institutionell ekonomi, med dess agent- och
transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori.
Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv på proteströrelser sett som ett
socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts
bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de
senaste fem åren genomfört tämligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har
genomgått gruppintervjuer i så kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör
uppsatsens analysunderlag.

Förenande var en allmän grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt
krav på fördjupad och omfattande kommunikation mellan såväl företagsledning som
medlemmar, men också medlemmar olika regioner emellan. Den drivande kraften i
protesterna kan därför sägas vara informationsunderskott och arrogans i bemötande från
föreningens ledning och styrelse. Grupperna upplever en markant trend i Arla Foods
bemötande gentemot dem under dessa fem år, från att ha varit hård och oförsonlig till att idag
vara förhållandevis lyssnande och professionell. Svåra beslut inom föreningen under det sista
året kring prissänkningar på mjölkråvara har i vissa grupper därför tagits emot med förståelse
och fattning.

Resultatet pekar på att proteströrelser inte kan tas för givna eller betraktas som ett konstant,
opåverkbart fenomen. Tvärtom är förekomsten av fenomenet tecken på dissonans inom
föreningen och tecken på att medlemsdemokratin haltar. Proteströrelser indikerar att
legitimiteten för föreningens styrelse inte är fullgod. I uppsatsens diskussion antas att
bristande legitimitet för styrelse och ledning inom ett kooperativ i en utpräglad
konkurrenssituation kommer att vara föreningen till stor skada. Resonemanget bygger på att
legitimitet för styrelsen indirekt ger styrelsen ett nödvändigt aktionsutrymme i en labil
marknadssituation.

I diskussionen lyfts tanken att svårlösta problem med bönder som misstror eller vanemässigt
låter bli att läsa föreningens information kan vara historiskt betingade. I spelet om statliga
åtaganden för det svenska lantbruket under 1900-talets mitt och andra hälft är det rimligt att
anta att den bondeägda föreningsrörelsen styrde sin information tämligen hårt för att vinna en
mycket betydelsefull opinion – informationen blev alltså propaganda såväl inåt rörelsen som
gentemot allmänheten. Trovärdigheten hos de svenska kooperativens informationskanaler kan
ha tagit skada vid denna tid – och därför misstror i så fall medlemmarna informationen från
sina kooperativ.

This essay deals with the phenomenon of member protests against the executives and/or the
management in agricultural cooperatives. The aim is to understand member protests, why
these begin and how the protesting farmers are reasoning. The essay ends up with some
advices in preventing or dealing with member protests in agricultural cooperatives.
The theoretical framework is based on the Institutional school, including agency theory and
transaction cost theory. In addition, Albert Hirschman’s “voice & exit”-theory is used as
theoretical tools, as well as influences from organisational theory. Five interviews, based on
the technique of “focus groups”, have been made with small groups of Swedish members of
the cooperative dairy Arla Foods amba. The interviewed members have, in different ways,
been engaged in protests against the executive and/or the management. The empirical material
of the interviews has been analyzed using the theoretical framework above, and the result has
led to recommendations.
The interviews indicate wide spread, but contradicting, feelings of distrust among farmers:
Information presented by the cooperative, and education offered by the cooperative to
directors are distrusted without evidence of bad quality, or even with credit to good
information. Demands of deepened internal democracy and further developed audit of the
cooperative in several aspects were commonly argued. Lack of information or mistrust to information, as well as weak communication between
members, group of members or between members and the management seems to be the
driving force in many of the interviewed groups. The results of the investigation indicate that
phenomenon of member protests in cooperatives shall not be taken for granted or neglected.
The phenomenon indicates a state of badly working communication between members of the
cooperative. The executive could be expected to face problems with its legitimacy. The origin
of mistrust, however, could be difficult to explore.
The essay ends up with recommendations. It is crucial that members in a cooperative, maybe
especial members from different regions, meat each other often and in different ways in order
to prevent detrimental member protests. When meting each other, members will learn more
about the cooperative in a creative and effective manner, leading to a better possibility to
handle gossip-creation about the operation or the market. In large, international cooperatives
(for instance Arla Foods with members in Denmark and Sweden) protest groups may use
rumours of opinions among members in other regions in order to substantiate their opinions.
This could only happen in a cooperative characterized by bad working communication
between its members.