Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inom skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning. Uppsatsen behandlar tre former av ägarstrukturer i kooperativa dotterbolag. Den bygger på en jämförelse av Södra Cell AB, Metsä-Serla Oy och Norske Skog AS.

Uppsatsens fallföretag är verksamma inom pappers- och massasektorn, som kännetecknas av konjunkturkänslighet och tidvis överproduktion. Företagen är stora aktörer på den internationella marknaden och därmed utsatta för hård konkurrens. Dessa faktorer medför, tillsammans med att pappers- och massaindustrin baseras på högteknologi, att företagen har behov av stort kapital. För att klara av investeringar och kunna utveckla ett företag krävs riskkapital. I ett företag kommer den stora delen av riskkapitalet från dess ägare. Beroende på vilka ägarna är har företaget olika lätt att generera kapital. Ägarstrukturen är med andra ord grunden i företagets kapitalanskaffning och därmed dess framgång. Sammansättningen av ägare avgör också ett företags inre effektivitet. En förändring av ägarstrukturen i ett kooperativt företag medför konsekvenser för medlemmens intressen att äga, styra och nyttja sitt företag. Studien syftar till att analysera vilka konsekvenser de tre formerna av ägarstrukturer i kooperativa dotterbolag respektive intresseföretag medför för medlemmen. Uppsatsens syfte är relaterat till följande problemställningar:

1. Vilka konsekvenser för medlemmen följer av ägarstrukturen i de tre fallföretagen – konsekvenser som påverkar medlemmens intressen att äga, styra och nyttja företagen?

2. Vilken ägarstruktur är effektivast för ett företag? Kan splittrat ägande medföra interna problem i styrning och beslutsfattande, vilket påverkar effektiviteten?

3. Hur betydelsefull är ägarstrukturen för ett företags framgång? Skiljer sig företagens utveckling, och har deras framgång en grund i ägarstrukturen?

Den teoretiska ramen i uppsatsen består av fyra delar; äganderättsteori, kooperativa medlemsroller, ägarstrukturer och ägaridentiteter. Teorin mynnar ut i en analys med hypoteser kring problemställningarna. I empirin undersöks huruvida dessa hypoteser stämmer med verkligheten. Fallstudierna gjordes genom kvalitativa intervjuer med personer inom respektive företag.

En förändring av en ägarstruktur har alltid konsekvenser för de ursprungliga ägarna. Om ett kooperativ tar in externa ägare i någon del av verksamheten, försvinner medlemmens avnämarintresse i stort sett. Ju längre fram i förädlingen företaget befinner sig från medlemmens verksamhet desto mer överväger kapitalavkastningsintresset för medlemmen. I dessa förädlingsled är även kapitalbehovet stort. Därmed uppkommer ingen större förändring för medlemmen, om externa delägare bjuds in i förädlingsleden. I insamlingen av råvara och det första förädlingsledet är den traditionell ägarstruktur effektiv.Externa delägare gör att styrningen av företaget blir effektivare, då företagsledningen får signaler inte bara från lojala medlemmar utan från olika ägarkategorier, som reagerar olika på företagets utveckling. Större interna konflikter uppkommer inte så länge företaget styrs på ett ekonomiskt rationellt sätt. En jämförelse av fallföretagens utveckling under de senaste fem åren visar att utvecklingen skiljer sig åt. De företag, som är externt bolagiserade och börsintroducerade, har haft tillgång till kapital och möjlighet att växa.

The forestry industry is currently subject to major structural change. From being a fragmented
industry, companies now merge and establish international groups. Some forestry cooperatives
develop new organisational forms in order to better meet market demands. For
example, the ownership structure changes when external owners own part of the firm while
another part is owned by the co-operative society. This thesis deals with three forms of
ownership structures in subsidiaries to forestry co-operatives. It is a comparison between the
Södra Cell AB (Sweden), Metsä-Serla Oy (Finland) and Norske Skog AS (Norway).
These firms are in the paper and pulp sector, which is sensitive to economic fluctuations
and at times deals with overproduction. As they are large players on the international
market, they are exposed to hard competition. These factors together with the fact that the
paper and pulp industry is based on high technology mean that the companies need large
amounts of capital for their investments. In a company the equity capital originates from
the owners. Companies have varying possibilities to generate capital due to the owner. The
structure of the ownership is with other words the base for raising capital and for the
development of the company. A change of the ownership structure of a co-operative has
consequences for the members’ interest in owning, governing and patronising their co-op.
This thesis aims at analysing what importance the ownership structures in three cooperative
subsidiaries has for the members. It is related to following problems:
1. Which effects does the structure of ownership in the three companies have for the
members – consequences that affect the member’s interest in owning, governing and patronising the company?
2. Which structure of ownership is the most efficient for a company? Can a diverse
ownership cause internal problem in governing and the decision-making, which will
affect the efficiency?
3. How important is the structure of ownership for the company’s performance? Does the
growth of the companies differ and are their performances due to their structure of
ownership?
The theory consists of four parts; theory of ownership, the roles of the member in a cooperative,
structures of ownership and the identity of owners. The theory concludes with an
analysis, from which hypothesis are formed. In the empirical part the theoretical hypothesis
are tested. The case studies of the companies were conducted through qualitative interviews
with owners and CEOs of the companies.
A change of the structure of ownership will have consequences for the original members. If a
co-operative invites external owners in any part of the business the benefits for the member as
a patron will decline or even disappear. In these cases external owners exist in the processing
industry where the interest of dividends is greater than the user interest for the members.
Therefore there will not be any great change for the members if the company invites external
owners in the processing industry. External owners will make the governing of the company
more efficient. The board of directors will not only gets feedback from members with loyalty
but also signals from different categories of owners, which respond different on the
performance of the company. Any huge internal conflict will not appear so far that the
company is treated in an economic rational way. A comparison of the growth of the
companies over five years shows that the growth differ between them. The companies with
external owners and that has been introduced on the stock market have had capital and
possibility to grow.