Home About Browse Search
Svenska


Brusvall, Peter, 2004. Is "co-operative" a valuable element in market communication? : an empirical study of consumer perceptions. SLU, Dept. of Economics, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img]
Preview
PDF
603kB

Abstract

The dairy industry has met increasing competition in recent years. The companies must have an clear profile to possess a strong market position. Branding is important and product development and differentiation have increased. This thesis studies the question whether co-operative firms can use their business form to strengthen their profile and make their brands more attractive among consumers. The purpose is to investigate if it is suitable for co-operative firms to use the argument of being co-operative in their market communication. As case firm the Swedish-Danish Arla Foods, specifically its Swedish operations.

Since the study primarily treats the subject of brand communication, the theoretical part consists of theories on branding strategies and consumer behaviour. Particularly the perception of the immaterial values among consumers is studied. During recent years the importance of brand identity has gained much attention.

An empirical investigation is made through a questionnaire among 234 consumers randomly selected in Uppsala. The questionnaire was designed by a group of students in Rennes, France. The questionnaire treats spontaneous knowledge among consumers about co-operative firms and their brands as well as statements to consider concerning co-operative firms compared to non co-operatives. The latter part treats the values the consumers have concerning the firms. The study is made both in Sweden and France, which make comparisons possible. On the basis of the theoretical study three hypotheses are formulated for the Swedish study

1. The knowledge and involvement the consumers have concerning co-operative firms and their activities are low.

2. Communication of being a co-operative is not an important identity carrier for Arla.

3. The important identity carriers for the consumers concerning co-operative firms are concrete added values such as food safety, animal care, regional production and environmental consideration.

The empirical studies show similar results in both countries. Consumers have more positive attitudes towards and knowledge of co-operative firms than expected. The first two hypotheses, which are tested through questions about spontaneous knowledge, prove to be false. The third hypothesis, which is built on the values and statements in the questionnaire, is verified to some degree. But the conclusions whether or not co-operative firms should use their identity as an argument in the market communication are not all obvious.

Based on the theoretical study and the realities of Arla Foods, it is probably not suitable to stress the co-operative identity. Even if the results indicate rather good knowledge, it has to do with a general knowledge that has followed the history of the firm. The values in the second part of the questionnaire (quality, environmental consideration, working conditions) could be more useful, but these values are not specific for co-operatives. One conclusion from the comparison between the two countries is that local firms could have more use of their co-operative identity in their marketing. In France the local identity is more present than in Sweden. Big companies like Arla Foods should rather emphasize the values present in the Swedish culture like the values mentioned above. The co-operative identity can follow as a part of this, but have a more passive role.

,

Mjölkindustrin har mött ökad konkurrens de senaste åren. För att ha en stark ställning måste
företagen idag ha en tydlig profil. Varumärkena har blivit viktigare, och produktutvecklingen
och -differentieringen har ökat. Denna uppsats behandlar frågan om huruvida kooperativa
företag kan använda sin företagsform för att stärka sin profil så att deras varumärken blir mer
attraktiva bland konsumenterna. Syftet är att utreda om det är lämpligt för kooperativa
företag att i sin marknadskommunikation använda den kooperativa identiteten som ett
argument. Som fallföretag används dansk-svenska Arla och dess verksamhet i Sverige.
Eftersom studien handlar om varumärkeskommunikation, omfattar den teoretiska
genomgången främst varumärkesstrategier och konsumentbeteende. Särskilt behandlas hur
varumärkenas immateriella mervärden uppfattas av konsumenterna. Under senare år har
märkesidentitetens stora betydelse blivit allt mer uppmärksammad.
En empirisk studie görs med hjälp av en enkät bland 234 slumpmässigt utvalda konsumenter i
Uppsala. Frågeformuläret är utvecklat av en grupp studenter i Rennes, Frankrike. Det omfattar
dels spontana kunskaper om kooperativa företag och varumärken, dels påståenden att ta
ställning till angående kooperativa företag i jämförelse med icke-kooperativa företag. Den
senare delen testar konsumenternas värderingar av företagen. Undersökningen görs i både
Sverige och Frankrike, varför jämförelser är möjliga.
På basis av teorigenomgången utformas tre hypoteser för den svenska studien:
1. Konsumenterna har små kunskaper om och engagemang för kooperativa företag och deras
verksamhet.
2. Att ett företag är kooperativt är inte en viktig identitetsbärare för företagets
marknadskommunikation.
3. De viktiga identitetsbärarna för kooperativa företag är konkreta mervärden såsom
livsmedelssäkerhet, djurskötsel, regional produktion och miljöhänsyn.
Undersökningarna i de båda länderna uppvisar liknande resultat. Konsumenterna är mer
positiva än förväntat. De två första hypoteserna, som prövas genom frågorna om spontan
kunskap, visar sig inte vara korrekta. Den tredje, som bygger värderingar och påståenden,
stämmer bättre. Slutsatserna om huruvida kooperativa företag bör använda sin identitet såsom
argument är inte helt självklara.
Utifrån teorigenomgången och Arlas verklighet är det troligen inte lämpligt att trycka på den
kooperativa identiteten. Även om undersökningen visar ganska goda kunskaper, rör det sig
om generella kunskaper som följt med företagets historia. Värderingarna i formulärets andra
del (kvalitetskriterier, miljöhänsyn, arbetsförhållanden) kan vara mer värdefulla, men dessa är
inte specifika för kooperativa företag. En slutsats från jämförelsen mellan länderna är att
lokala företag kan ha mer nytta av sin kooperativa identitet i marknadskommunikationen. I
Frankrike är den lokala tillhörigheten mer närvarande än i Sverige. Stora företag såsom Arla
bör snarare framhäva de värderingar, som finns i svensk kultur. Den kooperativa identiteten
kan följa med som en del i detta, men då ha en tillbakaskjuten roll.

Main title:Is "co-operative" a valuable element in market communication?
Subtitle:an empirical study of consumer perceptions
Authors:Brusvall, Peter
Supervisor:Nilsson, Jerker
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:357
Year of Publication:2004
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:EKNMP Economics and Business Administration, Programme with specialisation in Natural Resources 240 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:co-operative, cooperative, market communication, advertising, agricultural, brands, branding, brand identity, consumer behaviour
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6989
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6989
Subjects:Cooperatives
Trade, marketing and distribution
Faculties > Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Language:English
Deposited On:19 Sep 2017 11:02
Metadata Last Modified:19 Sep 2017 11:02

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits