Home About Browse Search
Svenska


Ohlsson, Camilla, 2004. New Zealand dairy co-operatives : strategies, structures and deregulation. SLU, Dept. of Economics, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img]
Preview
PDF
231kB

Abstract

The purpose of this thesis is to examine how the New Zealand dairy co-operatives have adjusted their market strategies and organisational structures as a result of changing market characteristics, and to investigate what were the driving forces behind these adjustments. The thesis gives an introduction to the industry and its development. The three dairy co-operatives which operate in New Zealand are analysed from a strategy (Porter's generic strategies) and structure (collective versus individualised) perspective. The main part of the empirical material was collected during a study trip in New Zealand in March and April 2003. Interviews were carried out with representatives of the three dairy co-operatives and with persons in other ways active in the dairy sector.

With excellent conditions for pastoral agriculture, New Zealand has a dairy industry that successfully exports dairy products on the world market. The majority of products are exported as commodities, such as milk powder, butter and cheese. The dairy industry has undergone major structural changes. During the last decades, the industry has seen the number of co-operatives decline as a result of mergers between co-operatives. In 2001, only two major co-operatives remained, New Zealand Dairy Group and Kiwi, along with two minor co-operatives, Tatua and Westland. The industry has also undergone deregulation, after being regulated since 1935. An export monopoly, which allowed for dairy products to be exported solely through the New Zealand Dairy Board, was abolished in 2001. At the time of the deregulation, the two larger co-operatives merged to form the dairy giant Fonterra, a co-operative with over 13,000 shareholders. The operations of the New Zealand Dairy Board were integrated into the new co-operative. Westland and Tatua chose not to join the so-called mega-merger.

A number of driving forces can be identified, which explain these changes. Early mergers were mainly driven by technical improvements and economies of scale, while later mergers also were the results of the export pricing system, the power balance between co-operatives and personal prestige for persons in leading positions. The deregulation of the Dairy Board can be explained by the political (deregulation) climate in New Zealand, international and domestic pressure to deregulate and the understanding within the dairy industry that the system with one export organisation and few dairy co-operatives was no longer functional. The formation of Fonterra can be explained similarly, along with the expectation that the New Zealand dairy industry would have a stronger position on the international market as one single operator.

The dairy co-operatives have different strategies and structures. The focus of Fonterra is on commodities, but with an increasing interest for consumer goods and value-added products. The structure of Fonterra is rather individualised, with close to all equity being allocated to shareholders. Membership is open. The shares are valued by an independent valuer every season and are thus appreciable. Shareholder influence is related to delivery, the number of votes being proportional to milk supply. Westland is mainly a commodity processor, but has made significant investments to increase the share of value-added products. Westland has a somewhat more collective structure than the other two co-operatives. The shares have a nominal value and the number of votes per member is calculated on the basis of larger quantities. The membership is open, but limited by geographical boundaries. Tatua is the most specialised co-operative and produces value-added ingredients and consumer products. Structurally, it is the most individualised co-operative of the three. Membership is practically closed, shares are tradable and voting rights are linked to delivery rights.

The analysis shows that New Zealand co-operatives have more individualised structures than those found in the European and Swedish dairy industries. Their strategies give an indication that the share of New Zealand dairy products exported as value-added products is likely to increase in the future.

,

Denna uppsats behandlar den nyzeeländska mejeriindustrin och dess kooperativa aktörer. Uppsatsens
syfte är att undersöka hur de nyzeeländska mejerikooperativen har anpassat sina strategier och
stukturer som en följd av förändrade marknadsförhållanden, och att kartlägga drivkrafterna bakom
dessa anpassningar. Uppsatsen ger en introduktion till industrin och dess utveckling. De tre kooperativa
mejeriföretag som idag är verksamma i Nya Zeeland beskrivs och analyseras ur ett strategiskt (Porters
generiska strategier) och strukturellt (främst i termerna kollektivt kontra individualiserat) perspektiv.
Huvuddelen av det empiriska materialet i uppsatsen inhämtades under en studieresa i Nya Zeeland i
mars och april 2003. Intervjuer gjordes med företrädare för de tre kooperativen, samt med personer
som på något sätt varit delaktiga i mejerisektorns utveckling.
Nya Zeeland har, med sina mycket goda förutsättningar för betesjordbruk, utvecklat en mejeriindustri
som konkurrenskraftigt och framgångsrikt exporterar mjölkprodukter. Större delen av exporten utgörs
av bulkprodukter såsom mjölkpulver, smör och ost. Mejeriindustrin har genomgått stora strukturella
förändringar. För det första, har industrin de senaste decennierna präglats av fusioner mellan
mejerikooperativ. År 2001 återstod endast två dominerande kooperativ, New Zealand Dairy Group och
Kiwi, samt de små kooperativen Tatua och Westland. För det andra, var mejeriindustrin länge strängt
reglerad. Ett lagstadgat exportmonopol innebar att enbart exportorganet New Zealand Dairy Board
hade rätt att exportera mjölkprodukter. För det tredje, fusionerade de båda stora kooperativen samtidigt
som exportmonopolet upphävdes år 2001, vilket resulterade i mejerijätten Fonterra, ett kooperativ med
över 13 000 medlemmar. Westland och Tatua valde att stå utanför fusionen.
Ett antal drivkrafter kan antas ligga bakom dessa förändringar. Tekniska förbättringar och
stordriftsfördelar kan sägas ligga bakom tidiga fusioner, medan man bakom senare fusioner kan skönja
faktorer som exportprissättning, maktbalans mellan kooperativ och personlig prestige för personer på
ledande positioner. Avregleringen av New Zealand Dairy Board kan förklaras av det politiska
(avregleringsvänliga) klimatet i Nya Zeeland, internationella och nationella påtryckningar och en insikt
inom mejerisektorn att systemet med ett exportorgan och ett fåtal mejerikooperativ inte längre var
funktionell. Liknande förklaringar finns bakom bildandet av Fonterra, samt förhoppningen att med en
enda aktör kunna få en starkare position på världsmarknaden.
Mejerikooperativen är till sina strategier och strukturer mycket olika. Fonterras fokus ligger på
bulkvaror, med ökande intresse för konsumentprodukter och högförädlade produkter. Till sin struktur är
Fonterra relativt individualiserat, med i princip endast individuellt eget kapital. Medlemskapet är öppet.
Andelarna värderas varje säsong av en oberoende värderare och kan således öka i värde.
Medlemmarnas demokratiska inflytande i kooperativet är relaterat till mängden mjölk som levereras.
Även Westland tillverkar huvudsakligen bulkprodukter, men har gjort betydande investeringar för att
öka andelen förädlade produkter. Westland har en något mer kollektiv prägel, då andelarna har ett
nominellt värde och antalet röster per medlem beräknas på större kvantiteter än hos Fonterra.
Medlemskapet är geografiskt begränsat. Tatua är det mest specialiserade kooperativet och producerar
högförädlade ingredienser och konsumentprodukter. Det är även det till strukturen mest
individualiserade kooperativet – medlemskapet är stängt, andelarna kan köpas och säljas och
demokratiskt inflytande är kopplat till leveransmängden.
Analysen visar en bild av de nyzeeländska kooperativen som betydligt mer individualiserade än
svensk/europeisk mejerikooperation och med strategier som tyder på att nyzeeländsk mejeriexport i
framtiden kan komma att utgöras av högre andelar förädlade mejeriprodukter än i dagsläget.

Main title:New Zealand dairy co-operatives
Subtitle:strategies, structures and deregulation
Authors:Ohlsson, Camilla
Supervisor:Nilsson, Jerker
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:349
Year of Publication:2004
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:co-operatives, cooperatives, dairy, deregulation, market strategy, New Zealand, Fonterra, Westland, Tatua, New Zealand Dairy Board
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6991
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6991
Subjects:Cooperatives
Faculties > Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Language:English
Deposited On:19 Sep 2017 11:08
Metadata Last Modified:19 Sep 2017 11:08

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits