Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Around 85 percent of the total population in Sweden today lives in an urban environment. This means that the nature within the urban areas has come to play an important role for the human well being. At the broader picture, the nature within urban areas is profitable in many ways. It is therefore important for the municipalities around in Sweden to work for sustainability within the urban areas. Linköping adopted an environmental policy, in year 2001, from the delegate of the municipality. This has lead to large investments on environmental improvments and on the protectance and development on the nature within the urban environment.

This thesis aims to estimate a monetary value for the planned development and quality increase that might occur for the nature reserve Tinnerö eklandskap. Monetary values like this can give guidance for decision makers in the future.

To estimate this value I have used a valuation method called The Contingent Valuation Method. This is a direct method where you collect information about people's willigness to pay through questions. In my study I have choosen to send out 1500 questionnaires to randomly selected people in the municipality. In the main question of the questionnaire I asked the respondents to either accept or reject a price for the quality increase of Tinnerö. I also asked some questions about their characteristics like income, environmental intersest and gender. These characteristics have also given me information of what motives the respondents might have to reject or accept the price.

The mean monetary value of the quality increase of Tinnerö eklandskap is estimated to 252, 30 kr/year and per person. If I instead estimated this value by voting, then 50 percent of the collectors would prefer a value between 100 and 250kr/year and per person. I have not been able to create a complete model that explains the willigness to pay for the quality change of Tinnerö. But I have been able to point out the most important motives for acceptance of the price. These motives are mainly environmental involvement and if the respondents earlier have visited Tinnerö.

Idag bor 85 procent av Sveriges befolkning i tätorter, vilket innebär att den tätortsnära naturen
är av stor betydelse för människans vardagliga rekreation. Att ha gröna områden i staden är på
lång sikt lönsamt i flera olika avseenden. Linköpings kommun jobbar därför för en långsiktig
hållbarhet inom kommunen, liksom flera andra kommuner runt om i landet. År 2001 antogs
en miljöpolicy av Linköpings Kommunfullmäktige vilket inneburit stora satsningar på
miljöförbättringar och på att bevara och utveckla naturområden i kommunen.
Denna uppsats syftar till att ta fram ett monetärt värde för den planerade utveckling och
kvalitetsökning som eventuellt kan komma att ske av naturreservatet Tinnerö eklandskap.
Monetära värden av detta slag kan komma att ge vägledning för beslutsfattare angående
framtida satsningar på området.
För att lyckas ta fram detta värde har jag använt mig av en värderingsmetod som kallas
Contingent Valuation Method. Metoden är en direkt metod där man samlar in information om
betalningsviljan hos hushållen genom att ställa frågor. Jag har valt att skicka ut 1500 enkäter,
till slumpmässigt utvalda personer i Linköpings kommun, där jag bett dem att antingen tacka
ja eller nej till ett pris för kvalitetsökningen av Tinnerö eklandskap som naturreservat. Jag har
även ställt ett antal frågor om respondenternas andra egenskaper såsom inkomst, närhet till
naturreservatet, miljöengagemang eller kön. Dessa egenskaper har jag sedan studerat i
förhållande till deras vilja att tacka ja till buden för att se vilka variabler/egenskaper som
främst påverkar folks vilja att betala för miljövaran Tinnerö eklandskap.
Det ekonomiska värdet för kvalitetsökningen av Tinnerö eklandskap beräknas i genomsnitt
vara 252,30 kr/år och per person. Om ett monetärt värde skulle ha skattats genom en
folkomröstning skulle istället 50 procent av väljarna föredra ett värde på mellan 100 och 250
kr/år och per person. Jag har inte helt säkert kunna fastställa en modell som förklarar
betalningsviljan för utvecklingen av Tinnerö eklandskap. Däremot har jag lyckats påvisa att
de egenskaper som främst förklarar betalningsviljan vid de olika buden är miljöengagemang
och huruvida respondenten tidigare besökt Tinnerö.