Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The Swedish road transport sector relies almost completely on fossil fuels. In 2007, as much as 96 percent of the total sales of fuels was made up of petrol and diesel, while at the same time the share of total emissions of greenhouse gases in Sweden that came from road transports amounted to close to 30 per cent. Sweden is by no means worse off than any other European country in these respects. In order to address the questions of high oil dependence and CO2 emissions the European Commission has proposed a reinforcement of the legislative framework, with a 10 percent minimum for the market share of biofuels in 2020. Furthermore, the proposed target is binding for the member states, unlike the current voluntary target of 5.75 percent by 2010.

More than doubling the usage of biofuels in only a bit more than a decade will most likely not be possible without policy interventions. One of the most important policies in place in Sweden today to promote biofuels is a tax exemption on these fuels. The tax exemption is however a costly measure resulting in more than a 1.3 billion SEK reduction in government revenues each year. The size of this foregone revenue of course increases with the increase in usage of biofuels. Much due to this the Swedish Energy Agency together with the Swedish Environmental Protection Agency have suggested that the proposed 10 percent target should be met by introducing a binding quota system for the sales of biofuels, while at the same time abolishing the tax exemption. This thesis investigates the short run effects of this proposal on the market for fuel. Since a large part of the thesis is dedicated to constructing the simple partial equilibrium model used for the policy analysis, the development of the model can also be seen as an objective in itself.

The analysis shows, just as economic theory would predict, that using price incentives as a policy intervention in the market for vehicle fuels (tax exemption) to increase the usage of biofuels, leads to uncertainty in weather the target will be met or not. Whether or not the policy measure is cost efficient depends on how, and in relation to what, the cost efficiency is measured. As it is interpreted in this thesis, the tax exemption is indeed a cost efficient measure to increase the usage of biofuels. Furthermore, the thesis shows that were the government to intervene on the fuel markets by an administrative measure (a quota), the target fulfillment would be high whereas the cost efficiency low. Moreover, the cost for promoting biofuels would in this scenario very likely be paid directly by the consumers.

Det svenska oljeberoendet i vägtransportsektorn är nästintill totalt. År 2007 utgjordes 96 procent av drivmedelsförsäljningen av bensin och diesel. Samtidigt är vägtransporternas andel av växthusgasutsläppen i Sverige varje år mellan 25 och 30 procent. Situationen i Sverige påminner om den i de övriga EU-länderna och som en åtgärd för att minska såväl transportsektorns oljeberoende som dess klimatpåverkan har EU-kommissionen föreslagit att 10 procent av sektorns bränsleförbrukning i varje enskilt medlemsland ska täckas av biodrivmedel år 2020. Målet om 10 procent ska vara bindande, till skillnad från det frivilliga mål om 5.75 procent som gäller fram till år 2010.
En ökning av biodrivmedelsanvändningen av denna storleksordning väntas inte ske utan statlig inblandning. Ett av de viktigaste ekonomiska styrmedlen i Sverige idag för att öka biodrivmedelns marknadsandel är en skattebefrielse för dessa drivmedel. Skattebefrielsen innebär dock ett årligt skattebortfall på mer än 1,3 miljarder kronor för staten och en ökning av biodrivmedlens marknadsandel ökar självfallet belastningen på statsfinanserna. Därför har Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslagit att EU-kommissionens tioprocentsmål ska uppnås genom att ett kvotsystem för biodrivmedel införs samtidigt som skattebefrielsen avskaffas. Denna uppsats beskriver de kortsiktiga effekterna på den svenska drivmedelsmarknaden av en sådan förändring av styrmedlen. Då en stor del av uppsatsen ägnas åt att först härleda den partiella jämviktsmodell över drivmedelsmarknaden som senare används för analysen kan även konstruktionen av modellen ses som ett syfte i sig.
Analysen visar, i likhet med vad som förväntas enligt ekonomisk teori, att en politisk styrning av drivmedelsmarknader för en ökad användning av biodrivmedel med hjälp av ett rent ekonomiskt instrument, skattebefrielse för biodrivmedel, leder till osäkerhet i måluppfyllnad men att den förändring som ändå uppstår sker på ett kostnadseffektivt sätt. Att istället påverka marknaden genom ett administrativt, eller reglerande styrmedel (en kvot) visar sig tvärt om resultera i en god måluppfyllelse men till vad som riskerar att vara högre samhällsekonomiska kostnader än nödvändigt. De stora förlorarna på ett kvotsystem skulle vara drivmedelskonsumenterna som tvingas betala avsevärt mycket mer för sitt drivmedel.