Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sveriges skogsmark är idag mycket eftertraktad såsom en plats för rekreation, en penningplacering, jaktmark, etc. I och med detta har fastighetspriserna skjutit i höjden, och det verkar inte finnas någon avmattning i sikte inom den närmsta tiden. Världsmarknaden för försäljning av massa, papper och sågade trävaror har även den varit gynnsam, vilket avspeglar sig i betalningsförmågan till skogsägarna. Fler och fler aktörer slåss om att få köpa den allt mer eftertraktade skogsråvaran hos Sveriges skogsägare och även det gynnar prisbilden.

Det finns fyra skogsägarföreningar i Sverige. De fyra är uppdelade geografiskt över hela landet. Av Sveriges ca 350 000 skogsägare är ca 100 000 anslutna till någon av skogsägarföreningarna. Denna studie berör enbart Södra skogsägarna, som har flest medlemmar samt störst omsättning. Medlemsantalet är ca 52 000.

Syftet med denna studie är att identifiera olika anledningar till att skogsägarna väljer att vara medlemmar i en skogsägarförening. Hur stor roll spelar den personliga kontakten med virkesköparen på orten, och är den sociala kontakten grannarna emellan något som påverkar valet att sälja till en skogsägarförening eller en annan uppköpare? Är tradition och ideologi avgörande för skogsägarna? Eller är det bara de som förstår sig på skogsägarföreningarnas ekonomiska modell som väljer att bli medlemmar? Det är dessa frågor som denna studie försöker besvara.

Som teoretisk bas för att analysera skogsägarnas val används valda delar av den kooperativa teorin som finns tillgänglig. Det är främst transaktionskostnadsteorin som berörs. Där beskrivs de kostnader som uppkommer mellan köpare och säljare i en affärssituation.

Resultaten från studien visar att skogsägares val av affärspartner grundar sig till stor del på relationen med virkesinköparen på orten. Vilket företag denne representerar är av mindre vikt. Många skogsägare skulle byta företag att leverera till, om virkesinköparen bytte arbetsplats. Den sociala kontakten skogsägare och grannar emellan påverkar inte skogsägaren i valet av affärspartner. Däremot diskuteras gärna allehanda skogsskötselfrågor. Förståelsen för skogsägarföreningens ekonomiska modell är korrelerad med kunskapen om denna. Icke-medlemmar vill veta direkt vad det slutliga nettot blir och uttalar ett ointresse i att sätta sig in i Södras avkastningsmodell. Även vissa medlemmar väljer ibland andra affärspartners då det rör större avverkningar.

Skogsägarens känsla för de val denne gör är av överordnad betydelse i alla beslut. När skogsägaren är nöjd med sitt handlande, både vad gäller valet av skogsskötselmetoder och samarbetspartners, är han eller hon övertygad om att detta är rätt handlande.

Forest ownership in Sweden is today very attractive – as a place for recreation, as a way of
investing money, as a place of hunting, etc. These many ways of using forest land have driven
the prices to higher levels and the prices are rising even more. The global market has a large
demand of forest products, such as pulp, paper and sawn wood. This situation implies high
prices when forest owners are selling their timber. More and more actors on the market need
the raw material, which comes out of the forest.
There are four different forestry cooperatives in Sweden. They are divided geographically
from the south to the north of Sweden. The total amount of forest owners is approximately
350 000, of which approximately 100 000 are members of forestry cooperatives. This study
involves only one of the cooperatives, Södra Skogsägarna, which is the largest one. The
number of members is approximately 52 000.
The purpose of this study is to identify reasons why forest owners choose a forestry
cooperative. How important is the contact between the forest owner and the person, which
works for the organization? Does it make any difference if forest owners have a good relation
to one other, in the way of making their choice of partner to cooperate with? Does tradition
and ideology affect the forest owner’s way of thinking? Is it only those who understand the
economic model of forestry cooperation, which chooses to be members? These questions are
meant to be answered in this study.
The theoretical basis for this study is various theories, which explain cooperative business.
The theory which is mainly used is the transaction cost theory. This theory describes costs
between purchaser and seller in business transactions.
The choice of a business partner is mainly based on the relation between the forest owner and
the person, which works for the organization. The company, which this person belongs to, is
of minor priority. Several of the forest owners would change company to cooperate with, if
their personal contact would change employer. The social contacts among forest owners do
not affect which company they choose to cooperate with. This social contact concerns mostly
discussions about forest management.
The understanding of the economic model of forestry cooperatives is correlated with the
knowledge of the model. None-members express a will of knowing what the payment will be
at an early stage, not having to wait for patronage refunds. The cooperative model doesn’t
interest them. Even some of the members sometimes sell their timber to other partners when it
comes to clean cuttings of larger scale.
The way of acting is affected by feelings among forest owners. If the forest owner is satisfied
with his or her choice, he or she is also convinced that the right decision has been made.