Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Voluntary forest set-asides have increased in Sweden since 1996 when they were first introduced. The theory of voluntary agreements states that they should be cost minimizing and flexible. The principle with voluntary forest set-asides is that the forest owners in a voluntary way should set forest with a high biological value aside from production. The voluntary forest set aside should be a connecting area of productive forest land (0.5 ha) where no actions that can hurt the biodiversity are allowed. In Sweden the environmental goal, Sustainable Forests, states that until 2010, 730 000 ha forest should be set aside below the mountain border.

Profit maximising forest owners set aside forest where the marginal benefits are equal to the marginal cost. An estimated marginal cost curve for Sweden, based on the average assessed value/ha forest as the opportunity cost, shows the supply of set-asides. Two different supply curves are estimated; the first is based on certificated forest and the second are adjusted with the results concerning voluntary forest set-asides from the Forest Agency. The differences between these two curves are considerable, which could have an effect if the government intends to introduce a subsidy. For both curves the lower part show a relative low increase of marginal cost but as hectares of voluntary set-asides increase the marginal cost rises faster. The reason is that in Sweden large amount of forest can be set aside to a low opportunity cost in the north but in the south the opportunity cost rises for the set-asides and less hectares are set aside. The flexibility from forest set-asides can vary for forest companies and small forest owners. In Sweden the small forest owners have the smallest share of forest set-asides which may be caused by their lower benefits as compared to the forest companies.

The statistical estimates are based on too few investigations of the voluntary forest set-asides in Sweden to give a proper picture about their cost. The reason is that no investigations have estimated how much forest that is set aside in each county. A robust conclusion is, however, that the area of voluntary set-asides depends on the location in Sweden they are made. There is also a difference in relative area of forest set aside by small and large forest owners.

Frivilliga överenskommelser som politiskt instrument ökar inom miljörelaterade områden. De
ses som flexibla och kostnadsminimerande. 1996 bildades begreppet frivilliga avsättningar.
Tanken är att skogsägarna på en frivillig väg ska avsätta skog med högre biologiska värden
från produktionen. Definitionen av en frivillig avsättning är ett område på 0.5 ha
sammanhängande produktiv skogsmark inom vilket åtgärder som kan skada den biologiska
mångfalden inte får utföras. I och med miljömålet levande skogar har regeringen fastställt ett
mål för frivilliga avsättningar. Till år 2010 bör ca 730 000 ha skog vara avsatt nedanför
fjällgränsen.
En vinstmaximerande skogsägare avsätter skog där marginalnyttan från avsättningen är lika
stor som marginalkostnaden från avsättningen. För Sverige visar en skattad
marginalkostnadskurva baserad på taxeringsvärdet per hektar som alternativkostnad hur
utbudet av frivilliga avsättningar kan se ut. Två olika utbudskurvor skattas, en baserad på
certifierad skog och den andra när justeringar efter resultat från Skogstyrelsen gjorts. Dessa
båda kurvor visar på stora skillnader, vilket kan ha en effekt om Sveriges regering skulle vilja
införa en subvention för att öka de frivilliga avsättningarna. Gemensamt för båda är att
marginalkostnaden inte ökar i så hög trakt den första delen av kurvan för att därefter öka i en
högre takt. Detta beror främst på att större areal i norra Sverige kan tas undan från
produktionen till en lägre alternativkostnad men ju längre söderut i Sverige avsättningarna
görs desto högre blir alternativkostnaden och färre hektar avsätts. Flexibiliteten inom frivilliga
överenskommelser kan variera mellan större skogsbolag och mindre skogsägare. I Sverige är
det småskogsägarna som avsätter procentuellt minst skog vilket kan bero på att deras
marginalnytta från avsättningarna inte överstiger marginalkostnaden.
De statistiska skattningarna är baserade på för få undersökningar om frivilliga avsättningar för
att kunna ge en bild av dess kostnad. Detta beror på att det inte finns undersökningar som
visar hur mycket areal som avsätts i varje län i Sverige. Men för mängden hektar som avsätts
har det betydelse var i Sverige avsättningarna görs och det har även betydelse vilken typ av
skogsägare, småskogsägare eller bolag, det handlar om.