Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Parallellt med en stark tillväxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter.

Den största aktören på den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket är Lantmännen ek för. Motsvarande aktör på den danska marknaden är Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). Båda företagen är kooperativt ägda av lantbrukare i respektive land.

Såväl DLG som Lantmännen har sedan flera år haft verksamhet inom lantbruksområdet i Östeuropa. DLGs verksamhet har främst bedrivits i Polen och Lantmännens främst i Estland och Lettand. Under 2005 beslutade företagen att samordna denna verksamhet i ett gemensamt bolag, som kom att heta Scandinavian Farmers AB.

På vilket sätt gynnas svenska och danska lantbrukare av att deras föreningar säljer förnödenheter i Polen och de baltiska länderna? Hur bidrar Scandinavian Farmers till att uppfylla ägarföretagens strategiska mål att ge medlemmarna en bättre lönsamhet på deras gårdar? Vilka är skälen till att företagen valt att göra denna satsning tillsammans? Det är dessa frågor som detta examensarbete försöker att besvara. Syftet med studien är att utifrån ett medlemsperspektiv kartlägga Scandinavian Farmers strategiska betydelse för ägarföretagen Lantmännen och DLG. För att besvara syftet tas hjälp av resursbaserad teori (RBT). Empirin inhämtas genom kvalitativa intervjuer med befattningshavare inom Scandinavian Farmers och dess ägare.

Slutsatserna är att föreningarnas medlemmar kan dra nytta av Scandinavian Farmers verksamhet på i huvudsak två sätt. Dels direkt genom att de större (inköps)volymer som genereras ger föreningarna möjligheter att erbjuda bättre samhandelsvillkor. Enligt intervjuerna finns betydande stordriftsfördelarna vid inköp. Tack vare Scandinavian Farmers kan dessa fördelar exploateras till gagn för medlemmen.

En mer indirekt medlemsbetydelse är att föreningarnas affärsdrivande verksamheter gynnas på ett antal sätt. Exempel på detta är att tillväxt och lönsamma affärer möjliggörs inom lantbruksområdet. Ett annat exempel är att företagen har möjlighet att säkra viss råvaruförsörjning. Detta skäl är troligen värdefullast för Lantmännen, som satsar hårt på såväl RME-produktion som spannmålsetanol. Dessutom torde det finnas ett värde i att Lantmännen och DLG av strategiska skäl har ett inflytande på dessa marknader, då deras påverkan på föreningarnas hemmamarknader kommer att växa. Slutligen kan konstateras att joint-venture-upplägget bidrar till avsevärt lägre risk i denna satsning.

In recent years the agricultural sector in the Eastern Europe has grown rapidly. However, in
Denmark and Sweden the market for farm inputs has been stable for a long time, and now
there are even tendencies for a decrease especially in Sweden.
The major player on the Swedish market for farm inputs is the cooperative Lantmännen. In
Denmark the major actor is also a cooperative Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a
(DLG).
For some years Lantmännen as well as DLG have been running business in Eastern Europe;
DLG mainly in Poland, and Lantmännen mainly in Estonia and Latvia. During 2005 the firms
agreed on creating a joint-venture for their agricultural businesses in Poland and the Baltic
States. The joint company is Scandinavian Farmers.
In what way do farmers in Sweden and Denmark gain from these international activities of
their cooperatives? How does Scandinavian Farmers contribute to the goal fulfilment of the
cooperatives; promoting a better profitability in the members’ farms. Why are DLG and
Lantmännen doing this together and not, as previously, by their own? These questions are
being answered in this Masters Thesis. To answer and analyze the questions, explanations are
found in the Resource Based Theory. The empirical material is collected through interviews
with leading decision makers in Scandinavian Farmers and the owner companies.
The conclusions are that the members of the cooperatives gain benefits from the activities of
Scandinavian Farmers, mainly in two ways. First, the cooperatives’ larger purchase volumes
result in lower purchase prices, which leads to lower input prices for the Swedish and Danish
farmers. Second, the cooperatives’ business activities benefit in different ways. The
cooperatives might have a strategic interest in having a strong position in those markets,
which are increasingly important. It’s also concluded that the joint-venture agreement makes
the business less risky than it otherwise would be.