Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In order to understand the human impact on today's remaining "virgin" forest and to develop sensible management strategies for future reserves, it is necessary to know how these forests have developed. This knowledge can be gained by using forest history analysis. here are large areas of forests still untouched by modern forestry in the mountainous region in the county of Norrbotten. These forests are highly interesting study objects from an ecological and historical point of view. My study was carried out in a peripherally located mountainous area. The study area has for a shorter period been subjected to forest exploitation but has for a long time been habited by Sámi people. The aim of this study was to interpret how human activities have influenced the development and the present state of the forest. The present ecological values were put in relation to the result. Forest survey data from the first (1910) forest survey and present data records were compared to interpret the development of the forest. In my study I have shown that the study area was not commercially logged until 1901. Before that, the study area was for a long time mainly influenced by extensive Sámi forest use. Settlers influenced the area to a small extent and mainly during the 19th century. The commercial logging, e.g., high grading had a much more dramatic impact on the forest compared to preindustrial forest use. The high grading has to a certain degree had a negative influence on present ecological and cultural values at a stand level. Although relatively large amounts of timber were logged, no transformation has occurred on a landscape level. The last 90 years without forestry, with a de-escalation in other forest use and effective fire suppression has led to a drastic increase in the standing timber volume and the forest has to a certain degree "recovered". Natural processes, except the absence of fire, have to a higher extent been the prevailing conditions for the forest development. Today the forest has a relatively large supply of valuable substrates and structures and there occurs at least twenty or so red listed species. Traces of preindustrial forest use are rare in the present day forests and should hence, like the red listed species, be protected. They also make the area interesting as an object for forest history research and give an extra dimension to people's enjoyment of the forest.

För att förstå hur människan har påverkat det som idag ses som ”urskogsrester” och för att kunna utforma funktionella skötselstrategier för kommande reservatsavsättningar så är det nödvändigt att genom skogshistoriska analyser få upplysningar om hur idag värdefulla skogar utvecklats. De sista av trakthyggesbruk orörda fjällnära skogarna i Norrbotten utgör intressanta studieobjekt både ur ekologisk och historisk synpunkt. Jag har genomfört en skogshistorisk analys i ett fjällnära skogsområde, perifert beläget ur kolonisationssynpunkt, med en kort period av skogsbruk men med en lång historia av samisk närvaro. Huvudsyftet med studien är att, genom analys av skogshistorien i undersökningsområdet, tolka hur mänskliga aktiviteter påverkat skogens utveckling och nuvarande tillstånd samt relatera dagens naturvärden till resultatet. Skogsdata från 1910 års skogsindelning och dagsaktuella skogsdata har jämförts för att tolka utvecklingen av skogstillståndet. I min studie har jag visat att undersökningsområdet var orört av skogsbruk fram till 1901. Fram till dess var undersökningsområdet i huvudsak påverkat under mycket lång tid av extensivt samiskt skogsutnyttjande och i någon mån av nybyggarnas aktiviteter under främst 1800-talet. Dimensionsavverkningarna innebar en mer dramatisk och mycket mer omfattande påverkan på skogstillståndet än vad det förindustriella skogsutnyttjandet gjorde. De exploaterande dimensionsavverkningarna har haft ett visst negativt inflytande på dagens natur- och kulturvärden på beståndsnivå, men trots relativt stora virkesuttag har inte någon stor omdaning skett av skogen på landskapsnivå. De senaste 90 årens frånvaro av skogsbruk och avtrappning i övrigt skogsutnyttjande samt effektiv brandbekämpning har resulterat i en drastisk ökning av virkesförrådet och skogen har till viss del kunnat ”återhämta” sig. Naturliga processer, förutom frånvaron av brand, har i större utsträckning varit de rådande förutsättningarna för skogens utveckling. Idag har skogen en relativt god tillgång på värdefulla substrat och strukturer och där finns minst ett tjugotal rödlistade arter. Kulturspår efter förindustriellt skogsutnyttjande är sällsynta i dagens skogar och är därför, liksom de rödlistade arterna, värda att bevara. De ger dessutom undersökningsområdet ett värde som studieobjekt för skogshistorisk forskning och en ytterligare dimension åt upplevelsen av skogen.