Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så
utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna
var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen
förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet.
Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform
som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels
litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor
har följande resultat uppnåtts:
Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i
Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands
naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig
i landskapet. I Halland utvecklades ett ljunghedsbruk inriktat
mot betesdrift. Ljunghedarna brändes med jämna mellanrum för att
erbjuda djuren ett tillräckligt bete. Bränningarna och betet gjorde att träd
inte fick möjlighet att etablera sig och utarmade jorden, varför ljunghedsbruket
under långa tider blev den jordbruksform som erbjöds de
halländska bönderna.
Ljunghedarna uppges ha upptagit en tredjedel av Hallands yta i mitten av
1800-talet men då ”ljunghed” inte är ett entydigt begrepp och då ljunghedarnas
historia i första hand har skrivits av ljungfientliga skogsförespråkare
är den siffran osäker. Det var under 1800-talet, då skogens
värde ökade som en intensiv kampanj för skog och mot ljung inleddes.
Skogen uppfattades som Hallands räddning och ljungen som dess värsta
fiende. Enligt studier av äldre storskaliga lantmäterikartor var inte
ljungmarkerna så omfattande i Halland som jägmästare och andra skogsföreträdare
ville göra gällande under 1800- och 1900-talet. Sannolikt
upptog ljungmarkerna mellan 10 och 30 % av Hallands yta i mitten av
1800-talet.
Skogskampanjerna gav ändå resultat och många ljungmarker skogsplanterades.
Skogsplanteringsföretagen subventionerades av stat och
hushållningssällskap, vilket även gav den mindre bemedlade bonden
möjlighet att lägga om jordbruket från ett extensivt ljunghedsbruk till ett
mer intensivt skogs- och åkerbruk. Jordbrukets modernisering under
1800-talet gjorde det även möjligt att odla upp forna ljungmarker. De nya
åkrarna odlades bland annat med havre, vilket var ekonomiskt lönsamt
tack vare den omfattande havreexporten från Sverige under andra hälften
av 1800-talet.