Home About Browse Search
Svenska


Karlsson, Eleonor, 2008. Klövhälsa registrerad vid rutinmässig verkning i lösdrift eller uppbundna system med ekologisk eller konventionell mjölkproduktion. SLU, Dept. of Animal Environment and Health, Skara. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

KRAV-certified organic dairy herds generally have a lower milk yield than conventional dairy herds. A high-level of milk yield requires a feeding regime with high amounts of concentrates, a factor known to contribute to the development of claw lesions (Bergsten, C. 2003). The aim of this study was to compare claw health between organic and conventional dairy herds in free and tie stall systems. The number of herds from different domestic animal health associations was chosen in proportion to the association´s total portion of Swedish dairy producing herds of each type, respectively. Data, from Swedish Dairy Association (Svensk Mjölk) database on claw health status retrieved from recordings at routine claw trimmings from the control years 2005-2006, regarding the prevalence of claws without lesions, heel horn erosions, sole haemorrhages and sole ulcers was used in the statistical analysis.

Although not significant, it seems like KRAV-certified dairy herds in loose housing systems generally had a better claw health with a greater proportion of claws without lesions compared to conventional herds (67,1 % versus 55,7 %). They also had fewer records of heel horn erosions (11,6 % versus 22,8 %), of sole haemorrhages (21,3 % versus 24,2 %) and of sole ulcers (3,0 versus 5,6 %). In the observed tie stalls the situation was the opposite: conventional dairy herds had throughout, amongst both first calf heifers and multiparous cows, a higher prevalence of claws without lesions (69,5 % versus 49,7 %, P<0,03) and, taken together, a lower prevalence of both heel horn erosion (13,9 % versus 28,1 %) and sole haemorrhages (13,9 % versus 20,6 %). Heifers in KRAV-certified dairy herds had, though, a lower prevalence of sole ulcers compared to heifers in conventional tie stalls (4,6 % versus 6,5 %). Primiparous cows in organic tie stalls had a marginally higher prevalence of sole ulcers (6,8 % versus 6,3 %).

There was a considerable difference between these results compared to the study of Manske et al. (2002 a) where only 28 % of the cows were free from recorded claw lesions. Sole ulcer was the only claw lesion that had nearly the same prevalence as Manske et al. (8,8 %) in both organic (2,9-6,8 %) and conventional (5,3-6,9 %)) dairy herds, irrespective of housing system. The reason for the differences is probably that the willingness to record the most frequent occurring claw lesions was lower compared to Manske et al. and not that the claw health in Swedish dairy herds has become remarkably better the past years. The reliability of the records made at routine claw trimming therefore becomes lower compared to when a specially educated person is judging disease symptoms as was also shown by Wells et al. (1993). The results do not point to the fact that there are any convincing differences in claw health between organic and conventional dairy herds. The differences can more likely be explained by other factors, i.e. environment, flooring, housing facilities, management and claw-trimming routines that have a much greater influence on the claw health than have the feeding strategy alone.

The present study is strongly limited and shall be regarded as a pilot study, comparing organic and conventional dairy herds concerning differences in recorded claw health at routine claw trimming. To have more reliable results it is necessary to have a larger number of herds and to correct for confounders such as claw trimmer and breed. Data could be analysed on individual level if taken into consideration that they are clustered within herds. In such a model it is possible to analyse risk factors of both individuals and at herd level.

,

KRAV-anslutna mjölkkobesättningar har generellt en något lägre avkastningsnivå än
konventionella besättningar. En hög avkastningsnivå kräver en mer energikoncentrerad
foderstat vilket kan innebära en större andel kraftfoder, som i sin tur kan vara en bidragande
orsak till utvecklingen av klövsjukdomar (Bergsten, C. 2003). Syftet med denna studie var att
med utgångspunkt från data i Svensk Mjölks klövhälsorapporter under åren 2005 och 2006
jämföra klövhälsan mellan ekologiska och konventionella gårdar i lösdriftssystem och i
uppbundna stall. Ingående besättningar matchades för medelkoantal, medelavkastning samt
antal verkningstillfällen per år. Antalet besättningar från respektive förening valdes för att
motsvara föreningens andel av landets totala antal mjölkkobesättningar för respektive
skötselsystem. I den statistiska bearbetningen jämfördes de vanligaste klövsjukdomarna
klövröta, sulblödning och klövsulesår samt kor utan anmärkning på klövarna.
Trots att inga signifikanta skillnader förelåg hade KRAV-anslutna lösdriftsbesättningar en
något större andel klövar utan anmärkning jämfört med konventionella mjölkkobesättningar
(67,1 % jämfört med 55,7 %), samt färre registreringar för klövröta (11,6 % jämfört med 22,8
%), sulblödning (21,3 % jämfört med 24,2 %) och klövsulesår (3,0 % jämfört med 5,6 %). För
uppbundna stallsystem var förhållandet mellan driftstyperna det omvända; de konventionella
besättningarna hade genomgående fler förstakalvare och äldre kor utan anmärkning på
klövarna (69,5 % jämfört med 49,7 %, (p<0,03) och en lägre procentuell andel registreringar
för både klövröta (13,9 jämfört med 28,1 %) och sulblödningar (13,9 % jämfört med 20,6 %).
Förstakalvare i KRAV-anslutna besättningar hade dock en lägre förekomst av klövsulesår
jämfört med förstagångskalvare i konventionella uppbundna system (4,6 % jämfört med 6,5
%) medan äldre kor i KRAV-anslutna besättningar tvärtom hade en marginellt högre
förekomst av klövsulesår (6,8 % jämfört med 6,3 %). Att prevalensen klövskador var lägre i
ekologiska lösdriftsbesättningar skulle delvis kunna förklaras av KRAVs regelverk som
förskriver en högre andel grovfoder i foderstaten. För de uppbundna stallsystemen kan
resultatet inte ses som fullt tillförlitligt, eftersom antalet ekologiska besättningar var få i
jämförelse med antalet konventionella.
I denna studie var andelen kor utan anmärkning (50-70 %) högre jämfört med den svenska
studien KOFOT 2000 (Manske m.fl., 2002a) där endast 28 % av korna var utan klövskada.
Klövsulesår var den enda klövskada som i både ekologiska (2,9-6,8 %) och konventionella
(5,3-6,9 %) besättningar, oavsett inhysningssystem, hade nästan samma prevalens som
Manske m.fl. (8,8 %). Förklaringen är sannolikt att villigheten att registrera, framför allt de
vanligast förekommande klövsjukdomarna, var lägre hos klövvårdare vid rutinmässig
klövvård än i en vetenskaplig studie med en för ändamålet utbildad person, vilket också
visades av Wells m.fl. (1993) Att klövhälsan generellt inte pekade på några större skillnader
mellan ekologiska och konventionella besättningar har troligen sin förklaring i att andra
riskfaktorer som t.ex. miljö, byggnadslösningar, underlag, skötsel- och klövverkningssrutiner
har en större inverkan på klövhälsan än enbart foderstaten.
Det aktuella arbetet är begränsat och ska betraktas som en pilotstudie avseende skillnaden i
registrerad klövhälsa mellan ekologiska och konventionella mjölkkobesättningar. För att få
mer tillförlitliga resultat krävs ett utökat antal besättningar med korrigering för ”confounders”
som tex. klövvårdare och ras. Data kan analyseras på individnivå om man tar hänsyn till att
individerna är organiserade i så kallade kluster inom besättningen. I en sådan modell kan
riskfaktorer analyseras både på individ- och besättningsnivå.

Main title:Klövhälsa registrerad vid rutinmässig verkning i lösdrift eller uppbundna system med ekologisk eller konventionell mjölkproduktion
Authors:Karlsson, Eleonor
Supervisor:Bergsten, Christer
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:2008:56
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:klövhälsoregistrering, ekologiska mjölkkobesättningar, klövröta, sulblödning, klövsulesår
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6834
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6834
Subjects:SLU > (VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:11 Sep 2017 14:50
Metadata Last Modified:13 Sep 2017 08:22

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits