Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fire is commonly used in African savannas to remove long, dry, low-nutritious grass and generate fresh grass, both for livestock and wildlife. Since different herbivore species have different demands on amount and quality of biomass, bush fires might change the composition of the herbivore community. I studied how grass fires on the savannah affected habitat choice and foraging behaviour of the animals in the Masai Mara Conservancy in south-western Kenya. In August and September 2005 I observed several species of animals on burnt and non-burnt areas.

Along a set of transects we recorded abundance and behaviour on burnt and non-burnt areas. Each of the 54 transects was 1000 m long and 300 m wide, thus covering an area of 0.3 km2. The study was carried out during August and September 2005, after fires in June and October 2004 and July 2005. We placed 18 transects on areas burnt one month ago, 18 were burnt in the previous year, and 18 were controls which had not been burnt for at least two years. Recently burnt areas provided less biomass but of higher energy and protein content with less fibre than controls and areas burnt during the previous year. All observations were made between 6.30 am and 18.30 pm. This range of time was divided into 12 one-hour periods, and during the study each transect was driven once in each one-hour period.

From 35 observed species I present data from the most frequent species; blue wildebeest (Connochaetes taurinus), Burchell's zebra (Equus burchelli), Thomson's gazelle (Gazella thomsonii), warthog (Phacochoerus africanus), African elephant (Loxodonta africana), buffalo (Syncerus caffer), and topi (Damaliscus lunatus) were more thoroughly examined. Wildebeest, Thomson's gazelle and warthog were all found in larger numbers the burnt areas. There were more zebras on burnt areas but I failed to show a statistical significance. Zebra and Thomson were on areas with shortest grass of highest quality and wildebeest on medium-high grass. Buffalo and elephant were predominantly found on tall grass. Although the elephants were only observed on tall grass, the observations were too few to generate a significant difference. There was no significant difference in the numbers of topis on the burnt and non-burnt areas, respectively.

Differences between species can be explained in part by the anatomy and physiology of their digestive systems, and could also be affected by the increased visibility of predators in the shorter vegetation on the burnt areas. With these data we gain knowledge on how fires can be used to influence vegetation and abundance of herbivore

Anlagda gräsbränder är ett vanligt redskap på afrikanska savanner för att ersätta högt, torrt gräs med lågt näringsvärde med färskt gräs, till nytta både för boskap och vilt. Eftersom olika arter av gräsätare har olika krav på mängd och kvalitet på betet kan gräsbränder ändra sammansättningen av djurarterna.
Jag studerade hur gräsbränder på savannen påverkar val av habitat och betesbeteende hos djuren i Masai Mara Conservancy i sydvästra Kenya. I augusti och september 2005 observerade jag flera djurarter på brända och obrända områden.
Vi registrerade antal och beteende längs 54 transekter på brända och obrända områden. Varje transekt var 1000 m lång och 300 m bred, och täckte en area av 0.3 km2. Studien utfördes under augusti och september 2005, efter bränder i juni och oktober 2004 och juli 2005. Vi lade 18 transekter på områden brända en månad tidigare, 18 på områden brända föregående år, och 18 på kontrollområden som inte bränts på minst 2 år. Nyligen brända områden erbjöd mindre biomassa men med högre energi- och proteininnehåll och mindre fibrer än kontroller och områden brända föregående år.
Från de 35 arter som observerades presenteras i denna rapport data från de vanligast förekommande arterna; strimmig gnu (Connochaetes taurinus), stäppzebra (Equus burchelli), Thomsongasell (Gazella thomsonii), vårtsvin (Phacochoerus africanus), afrikansk elefant (Loxodonta africana), afrikansk buffel (Syncerus caffer) och topi (Damaliscus lunatus).
Gnuer, thomsongaseller och vårtsvin föredrog de brända områdena. Det fanns fler zebror på brända områden men jag kunde inte påvisa en statistisk signifikans. Zebror och thomsongaseller fanns på områdena med det kortaste gräset med den högsta kvaliteten och gnuerna på det medelhöga gräset. Bufflar och elefanter föredrog högt gräs. Trots att elefanterna enbart observerades på högt gräs var observationerna för få för att en signifikant skillnad skulle kunna ses. Topiantiloperna föredrog inget av områdena framför det andra.
Skillnader mellan arterna kan delvis förklaras av anatomin och fysiologin hos deras matsmältningssystem, och kan också påverkas av den ökade möjligheten att upptäcka rovdjur i den kortare vegetationen på de brända områdena. Med dessa data får vi ökad kunskap om hur bränder kan användas för att påverka vegetation och förekomst av gräsätare.