Home About Browse Search
Svenska


Klasson, Johanna, 2007. Erfarenheter av utedrift med köttdjur i Sverige och Kanada. SLU, Dept. of Animal Environment and Health, Skara. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Beef cattle wintering outdoors should be provided a shelter, e.g. a type of barn or corresponding. This type of production requires appropriate soil types and secured animal welfare. For example, a clean and dry resting place needs to be provided to the animals. To receive an exemption for buildings the farmer has to have something equivalent that provides an adequate shelter. However, this exemption is difficult to receive from the Swedish Animal Welfare Agency. The same agency is commissioned by the Swedish government to investigate the welfare in beef production during wintertime. In their investigation they will look at different types of weather protections and their advantages and disadvantages due to the type of protection that the animals prefer; the climate impact on animal health and suitable terrain and soil type for beef production. From this investigation, they will develop a welfare program. This MSc thesis was initiated to increase the knowledge that helps conducting such an investigation.

The profitability in Swedish beef production has decreased after the removal of different monetary supports. By minimizing building costs, creating larger pastures and thereby improving the large-scale opportunities, it is more likely to get some profitability in beef production.

The purpose of this thesis was to investigate how beef production affects animal health, soil, environment and forest. This was done by a literature review and a project including ten farm visits in Sweden and eleven farm visits in Canada. The Canadian farms were visited in April, which is after the winter period. The farms in Sweden were located from north to south to include regional variations. The Swedish farms were visited twice. The first visit occurred at 6
the worst time, during muddy circumstances, which could occur both in the autumn and in the spring. The second visit occurred during springtime, when soil samples and approximation of damaged vegetation cover was made. Impacts on grassland, soil and forest of the animals as well as animal cleanliness were evaluated for each farm.

Results from the study show that outdoor wintering of beef cattle is more preferable on sandy soils than on clay soils concerning animal welfare. Muddy conditions are more likely to appear around water- and feed stations when the soil type is heavier. The farmers have also noticed that the soil become more water logged after some years of production, even on sandy soils. This leads to a more unfavorable environment for the animals after some years. The forest served as a protection from wind and precipitation on many farms. Some of these farms with forest had experienced some damages to the trees due to wintering of cattle. Damages as root trampling, bark eating, and resin flow that led to dead trees was observed.

The cattle's use of barns varied among farms and in some cases the animals preferred the forest. If the barns had poor bedding, the animals were more inclined to seek other shelters.

Soils, that are drained well, are more appropriate from the animals point of view but not favourable for the environment. With an intact vegetation cover it is easier to keep the animals clean and thereby minimizing the risks for dirty animals and, for example, cold stress. Risks for soil damages increase after a warm and precipitation-rich autumn and winter. The damages are more limited with sheep than with cattle. If the forest shall provide shelter but not be harmed, it is recommended that the animals are kept in the outskirts of the forest or have restricted access to the forest. By this way, the wind shelter is used and in combination with some kind of roof, an accepted weather protection is provided. Results show that a high density of cattle on a small surface affects the soil porosity and the vegetation cover in a negative way. Both the Canadian and Swedish experiences show that the animals had clean furs although there were muddy conditions. This proves that the animals find a clean and dry resting place. The conclusions are that the circumstances for outdoor wintering must be suitable regarding to soil, terrain and forest.

,

Lönsamheten i den svenska nötköttsproduktionen har minskat efter frikopplingen av flertalet direktstöd. Genom att minimerar byggkostnaderna, skapa större sammanhängande betesmarker och därmed förbättra möjligheterna till storskalig produktion kan man skapa bättre bärighet i branschen. I Sverige ska köttdjur som hålls ute vintertid skall kunna ges skydd i form av en ligghall eller annan byggnad enligt nuvarande föreskrifter. Utedrift förutsätter bland annat lämplig terräng och markbeskaffenhet och att djurens välfärd kan säkerställas genom skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Om man kan ge sina djur fullgott skydd utan att tillhandahålla en form av byggnad kan man få dispens. Kraven som ställs på lantbrukaren genom den svenska Djurskyddsmyndigheten är dock höga och dispens är svårt att få. Djurskyddsmyndigheten har fått i uppgift av regeringen av utreda hur utegångsdjur ska skötas och hållas vintertid med beaktandet av djurskyddet. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga för- och nackdelar med olika väderskydd, vilka skydd som prioriteras av utegångsdjur, klimatets inverkan på utegångsdjurens fysiologi samt lämplig markbeskaffenhet och terräng för utedrift. Föreliggande arbete kan förhoppningsvis vara till nytta i denna utredning.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka olika möjligheter att ge utegångsdjur en god miljö med olika former av byggnader och naturliga väderskydd samt hur man vid utedrift kan skydda grästäcke och skog från skador av tramp och gnag. Detta har klarlagts genom en litteraturstudie samt en undersökning av på tio svenska samt elva kanadensiska gårdar med utedrift, där mark- och skogpåverkan klassificerades och djurens renhet utvärderades. De kanadensiska gårdarna ligger i områden med relativt likartade naturliga förutsättningar som Sverige. De besöktes i aprilmånad. De svenska gårdarna ligger utspridda från norr till söder och har olika förutsättningar beträffande marktyp och förekomst av byggda och naturliga väderskydd. De besöktes två gånger. Det första besöket skedde under den värsta tidpunkten för utedrift, nämligen när tjälen går ur marken och/eller efter en nederbördsrik mild period. Det sista besöket gjordes på vårkanten i april/maj för uppskattning av samlat vegetationsslitage under vintern.
Resultatet från gårdsbesöken visade att utedrift på lerjordar har sämre förutsättningar än utedrift på sandiga marker för att skapa en god djurvälfärd. Risken för kladdiga förhållanden vid foder- och vattningsplatser och ligghallar är större vid tyngre jordarter. Vissa lantbrukare har noterat att från början genomsläppliga sandmarker får försämrad genomsläpplighet och därmed sämre djurmiljö efter några år med utedrift. De gårdarna som utnyttjade skog som väderskydd kunde se att djuren använder den vid nederbörd och blåst. Att låta djuren använda
skogen är dock förenad med risk i form av barkgnag och trampskador som leder till träddöd och därmed förlorat väderskydd. Användandet av ligghallar varierade mellan gårdarna. I vissa fall föredrog djuren skogen som väderskydd medan de i andra fall använde ligghallen. Utnyttjandet varierade även beroende på strötillgången. Dåligt strödda ligghallar användes inte av djuren, som istället sökte sin liggplats på andra ställen.
Resultaten visar att väldränerade marker såsom lätta jordar är bättre med hänsyn till djurvälfärd, men sämre ur miljöskyddssynpunkt än tyngre jordar. Med ett intakt vegetationstäcke så är det enklare att hålla djuren rena och därmed minimera risken för att exempelvis köldstress kan uppstå. Resultatet visar också att efter en mycket nederbördsrik och mild höst och vinter är det större risk för markskador och smutsiga djur. Jämförelsevis blir markskadorna mindre med får. För att skogen skall kunna tjäna som skydd, men utan att skadas rekommenderas att djuren stängslas ute ur skogen eller får begränsad tillgång. På så sätt utnyttjas vindskyddet och kan i kombination med enkelt tak utgöra fullgott väderskydd. En hög densitet av djur på liten yta påverkar markens porositet och vegetationstäcket negativt. Både de svenska och de kanadensiska erfarenheterna visar att trots upptrampad mark så var djuren generellt rena i pälsen och fann en ren liggplats. Slutsatsen är att förhållandena för utedrift måste vara lämpliga med avseende på terräng, mark och skog.

Main title:Erfarenheter av utedrift med köttdjur i Sverige och Kanada
Authors:Klasson, Johanna
Supervisor:Kumm, Karl-Ivar
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:126
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:utedrift, köttdjur
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7779
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7779
Subjects:SLU > (VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:11 Sep 2017 14:48
Metadata Last Modified:12 Oct 2017 11:55

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits