Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

During natural conditions cattle live in large herds, which are divided into subgroups of 10-15 animals. Humans have held cattle for over 9000 years. Today we mostly have cows for milk and meat production during more or less intensive forms. Most of the Swedish cattle have the opportunity to graze during the summer time. This partly arises from the Swedish Animal Protection law which stipulates that cattle must have the option to be outside and graze, also partly because it makes it easier for the farmer. During this period the animals has to have sufficient supervision everyday. This is to ensure that the cattle don't have any injuries. The supervision can take a long time if the farmer is unable to locate all of his/her cattle, for instance if they would escape. Most people agree that if we should rear animals then we should also protect them from unnecessary suffering, which makes good supervision a necessary requirement. Many studies have shown that cows can differentiate between people that treat them kind and gentle and those that are aversive towards them. It has also been shown that animals which have been treated in a kinder manner are easier to handle and produce more. With different learning techniques you can teach cows to do different tasks for a reinforcement.

The aim of this study was to see if it is possible to make the supervision more efficient. This was tested using four different treatment methods. These were regular supervision with reinforcement (RF), regular supervision (R), irregular supervision with reinforcement (OF) and irregular supervision (O). The regular supervision was made at the same time every day, while the irregular was made at different times. The reinforcement consisted of concentrate. Eight groups of cows, mostly heifers, were tested for five days for each treatment. All groups were tested with all treatments in a balanced order. The animals behaviour, if they came or not and the time it took until they were within ten meters from the observer, was registred.

The results showed that the supervision was quicker when concentrate was implemented (4.16 ± 0.58 min) compared to when no concentrate was given (7.62 ± 0.58 min) (p<0.001). When the time was registered from the time when the first animal was seen until the last animal was within ten meters from the observer there were significant differences between the treatments RF and R, RF and O, OF and R (p<0.001) and between OF and O (p<0.002). If the time instead was registered from start until the last animal was within ten meter from the observer we didn't see any differences between OF and O (p<0.075), all the other results were the same as above. A comparison of how many animals that came towards the observer showed that more animals came if concentrate was brought. A learning effect over the five days that the test was done was seen for RF treatment (p=0.005), but we could see a tendency to significance even for OF (p=0.063). Supervision of small groups were faster than for large groups (p=0.003).

These results show that the supervision becomes faster if you bring concentrate, and you also obtain a better learning effect. In this way you may be able to make the supervision of grazing animals more efficient. To have an efficent supervision can be a profit for both the animals and for the farmer, as a better welfare.

Nötkreatur är flockdjur som under naturliga förhållanden lever i stora hjordar, dock är de indelade i mindre kärngrupper om 10-15 djur. Människan har hållit nötkreatur för olika ändamål i ca 9000 år. Idag hålls de flesta för mjölk- eller köttproduktion under mer eller mindre intensiva former. De flesta svenska nötkreatur går dock ute sommartid, dels för att djurskyddslagen säger att de skall ges möjlighet till utevistelse och dels för att det underlättar för bonden. Under utevistelsen skall djuren få tillräcklig tillsyn dagligen för att skador eller andra missförhållanden ska upptäckas och åtgärdas så att risken för onödigt lidande minimeras. Tillsynen kan dock vara ett tidskrävande moment. Dels kan det vara svårt att hitta djuren och dels att komma tillräckligt nära dem så att skador och annat kan upptäckas. Faktorer som betets storlek och utformning kan ha betydelse liksom hur djuren hanterats då detta påverkar djurens beteende, t ex om djuren kommer emot eller om de springer ifrån den som sköter tillsynen så fort denne visar sig. Många studier visar på att nötkreatur kan lära sig att skilja olika människor från varandra och att djur som blivit vänligt behandlade också är mer lätthanterliga och producerar bättre. Genom regelbunden hantering och träning av djuren kan man med olika inlärningsmetoder lära dem att utföra vissa moment, något som ytterligare underlättar hanteringen av djuren.
Syftet med denna studie var att studera om man genom att locka och träna djuren på olika sätt kan underlätta och effektivisera tillsynen av nötkreatur på sommarbete. Åtta grupper med nötkreatur, mestadels kvigor, testades experimentellt i fält med fyra olika behandlingar. Dessa var regelbunden tillsyn med förstärkning, RF, regelbunden tillsyn, R, oregelbunden tillsyn med förstärkning, OF och oregelbunden tillsyn, O. Den regelbundna tillsynen utfördes på samma tid varje dag medan den oregelbundna utfördes vid olika tidpunkter under hela dagen. Förstärkningen bestod av kraftfoder. De åtta grupperna testades under fem dagar med respektive behandling. Alla grupper testades med alla behandlingarna i en balanserad ordning. Djurens beteende, om de kom emot djurskötaren eller ej, samt tiden det tog tills de var inom tio meter från djurskötaren var några av de faktorer som registrerades.
Resultatet visar att djuren kommer snabbare om man har med sig kraftfoder (4,16 ± 0, 58 min) jämfört med om man inte har kraftfoder med sig (7,62 ± 0,58 min) (p<0, 001). Då man registrerade tiden från och med att första djuret siktades till alla djuren var inom tio meter ifrån observatören fann man signifikanta skillnader mellan RF och R, mellan RF och O, samt mellan R och OF (p<0, 001) och mellan OF och O (p<0, 002), där behandlingarna med kraftfoder gick snabbast. Om man istället tog tiden från start tills alla djuren var inom tio meter fick man inga signifikanta skillnader mellan OF och O (p<0, 001), i övrigt var det samma skillnader som ovan. En jämförelse av hur många djur som kom emot observatören i de olika behandlingarna gav att fler djur kom då man hade med sig kraftfoder. En inlärningseffekt över de fem dagar testet pågick kunde ses för behandlingen RF, tiden det tog från det att djurskötaren började locka på djuren tills alla djuren var inom tio meter minskade under de fem testdagarna (p=0, 005). Man kunde även se en tendens till att tiden minskade för behandlingen OF (p=0, 063).
Även gruppstorleken hade betydelse, tiden det tog att komma nära alla djuren ökade med ökad gruppstorlek (p=0, 003).