Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In tropical areas Zebu cattle (Bos indicus) and crossbreeds between Zebu and humpless cattle (Bos taurus) are most common due to their better capability to produce milk in hot and humid climate. It is generally believed, that these cows need to have their calves next to them during milking in order to stimulate milk let-down. After milking, the calf is usually allowed to suck the residual milk from its mother. The dairy breeds used in Europe and North America let the milk down during milking without having the calf by their side. The European and North American calves are often artificially milk-fed with whole milk or milk substitute from buckets or bottles. The artificially milk-fed calves do not have the possibility to perform non-nutritive sucking on a teat. There is a risk that internal factors (underlying motivation) stimulate the calves to perform some substitute (vacuum) behaviour.
The aim of this study was to find out if artificially milk-fed crossbred calves performed more abnormal behaviours, had a lower weight gain or reduced health, compared to restrictively suckling calves.

The study was performed on the research institute "El Clarin" outside Martinez de la Torre in the state of Veracruz, which is located in the tropical region of eastern Mexico.
The animals used were calves of mixed breed of 25% Holstein, 25% Zebu and 50% Simmental. The dairy cows were F1-crossings, 50% Holstein and 50% Zebu.
At five days of age the calves were randomly assigned to one of two treatments: R) restrictively suckling calves (n = 11) or A) artificially milk-fed calves (n = 11).
The behavioural observations of the calves started at the age of seven days and were repeated once a week (day 7, 14, 21, 28, 35, 42, 49, 56), to an age of two months. The behavioural observations were performed twice a day. In the morning (7-13 h), the observations were performed during the milking and suckling/drinking milk, 30 minutes for each calf. In the afternoon (17-19 h), the observations were performed on the pasture during one hour for each calf. All behaviours were recorded with 0-1 sampling at one minute intervals. Statistical analyses were made with Wilcoxon Rank Sum test and Chi²-test (SAS 8.2).

The results from the observations during milking revealed that the A-calves showed significantly more of the behaviours "sniff and lick interior" (p<0.01) and "cross-suck" (p<0.05), and a tendency for more "lick other calves" (p<0.1) than the R-calves. The relationship between the R-cows and their calves during milking included more "cow sniffing calf" (p< 0.05) and "cow licking calf" (p<0.1) compared to the A-cows.
After milking the A-calves showed significantly more of the behaviours "sniff and lick interior" (p<0.01), "calf sniff other calf" (p<0.01), "calf lick other calf" (p<0.05) and "cross-suck" (p<0.0001) than the R-calves. The R-calves were sniffed, licked and rubbed by their dams, but also sniffed, licked and rubbed their dams during the restrictively suckling.
During the afternoon observations the A-calves showed significantly more of the behaviours "eat concentrate" (p<0.05) and "cross-sucking" (p<0.01) than the R-calves. The R-calves showed significantly more "walk" (p<0.01) and "sniff ground" (p<0.05), and a tendency of more "play" (p<0.01) than the A-calves. There were no significant differences between the treatments regarding the following behaviours; "lie", "stand", "graze", "ruminate", "drink water", "lick self", "lick other calves" and "social interactions".
The R-calves tended to have a higher weight gain than the A-calves (p<0.1), but the lowest weight gain was found in those A-calves that got milk substitute during more than half of the observation time. The A-calves were more often diagnosed with diarrhoea than the R-calves (p<0.05). The coat condition of the A-calves was more often recorded to have un-licked and not so shiny coat compared to the R-calves.

The conclusion is that the artificially milk fed calves had more abnormal behaviours and reduced health, compared to the restrictively suckling calves. Therefore, I suggest that the welfare of the restrictively suckling calves was better.

I tropiska länder är Zebu-boskap (Bos indicus) och korsningar mellan Zebu (t ex Brahman) och boskap utan puckel (Bos taurus) vanligast. Genom denna korsning får man boskap somproducerar mer mjölk i länder med varmt och fuktigt klimat. Det anses allmänt att dessa kor behöver kalven vid sin sida när de ska mjölkas för att kunna släppa ner mjölken. Eftemjölkningen får kalven vanligtvis tillfälle att dia residua
r
lmjölken från modern.
jölkkor som används i Europa och Nordamerika släpper ned mjölken utan att ha kalven
nde sugbeteende är risken att inre
ktorer (underliggande motivation) stimulerar kalven att utför ersättningsbeteenden
(vakumbeteenden).
Målet med denna studie var att utforska om artificiellt mjölkuppfödda kalvar utför mer
onormala beteenden, har lägre viktökning eller sämre hälsa jämfört med restriktivt diande
kalvar.
Studien utfördes på försöksstationen ”El Clarin” som ligger strax utanför staden Martinez
de la Torre i den tropiska delen av staten Veracruz i östra Mexiko.
Djuren som användes var korsningskalvar med 25 % Holstein, 25 % Zebu och 50 %
Simmental. Mjölkkorna var av F1-korsning 50 % Zebu och 50 % Holstein.
När kalvarna var fem dagar gamla delades de slumpmässigt in i följande behandlingar: R)
restriktivt diande kalvar (n=11) eller A) artificiellt mjölkuppfödda kalvar (n=11).
Beteendeobservationerna av kalvarna utfördes en gång i veckan från 7 till 56 dagars ålder.
Observationerna utfördes två gånger om dagen. På morgonen (kl. 7-13) utfördes
observationerna under mjölkningen och efter mjölkningen när kalvarna fick mjölk, 30
minuter per kalv. På eftermiddagen (kl. 17-19) utfördes en timmas observation per kalv när
de befann sig i inhägnaden. Alla beteenden registrerades som 0-1 variabler med en minuts
intervall. Statistisk analys gjordes med Wilcoxon Rank Sum test och Chi²-test (SAS 8.2).
Vid mjölkningen
M
vid sin sida. De europeiska och nordamerikanska kalvarna är oftast artificiellt mjölkuppfödda med helmjölk eller mjölkersättning från hink eller flaska. När dessa kalvar inte har möjlighet att utföra exempelvis icke-näringsgiva
fa
visade A-kalvarna signifikant mer av beteendena ”nosa och slicka på
inredningen” (p<0,01) och ”onormalt sugande” (p<0,05), och en tendens av mer ”slicka
andra kalvar” (p<0.1) än vad R-kalvarna gjorde. Förhållandet mellan ko och kalv vid
mjölkningen visar att beteendena ”ko nosar på kalv” (p<0,05) och ”ko slickar kalv” (p<0,1)
utfördes oftare av R-kor än av A-kor.
Efter mjölkningen visade A-kalvarna signifikant mer av beteendena ”nosa och slicka på
inredningen” (p<0,01), ”nosa på annan kalv” (p<0,01), ”slicka annan kalv” (p<0,05) och
”onormalt sugande” (p<0,0001) än R-kalvarna. De senare fick motta nosade, slickade och
strykande mot kroppen utav sina mödrar, och nosade, slickade och strök sig mot kroppen
på sina mödrar under den restriktiva digivningen.
Under eftermiddagsobservationerna visade A-kalvarna signifikant mer av beteendena ӊta
kraftfoder” (p<0,05) och ”onormalt sugande” (p<0,01) än R-kalvarna. Istället visade Rkalvarna
signifikant mer av beteendet ”gå” (p<0,01) och ”nosa på marken” (p<0,05), samt
en tendens av mer ”lek” (p<0,01) än A-kalvarna. Det var ingen signifikant skillnad mellan
ehandlingarna i följande beteenden; ”ligga”, ”stå”, ”beta”, ”idissla”, ”dricka vatten”,
slicka sig själv”, ”slicka annan kalv” och ”sociala interaktioner”.
-kalvarna hade en tendens till högre viktsökning än A-kalvarna (p<0,1), men den lägsta
viktökningen hade de A-kalvar som fick mjölkersättning under mer än halva observationstiden. A-kalvarna diagnosticerades signifikant oftare för diarré än R-kalvarna (p<0,05). Hårremmens skick hos A-kalvarna registrerades oftare för att vara oslickad ochinte så skinande jämfört med R-kalvarnas hårrem.
Slutsatsen av studien är att artificiellt mjölkuppfödda kalvar hade fler onormala beteenden och sämre hälsa, jämfört med restriktivt diande kalvar. Därför föreslår jag att vrestriktivt diande kalvar var bättre.