Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose of this study was to increase our knowledge of how to raise healthy calves with no or few abnormal behaviours and favourable weight gain, along with cows with high milk yield and good udder health. The study investigated the effects of restricted suckling versus artificial milk feeding.

The study was carried out on a private dairy farm in Aguascalientes in Mexico. Twenty-two Holstein cow- and calf pairs were alternately allocated to two treatments where calves were artificially milk-fed in open buckets with floating nipple (A) or allowed to suckle the dam restrictively (R). The A-calves were fed whole milk from parlour twice a day, while the R-calves had the possibility to suckle for 30 minutes twice a day two hours after milking. Calves and cows were followed from birth of calf until weaning at eight weeks. Cows were milked three times a day. All calves had free access to hay, concentrate and water. Behavioural observations with 0/1-sampling at one minute intervals were made twice a week during week 1, 3, 5 and 7. All calves were weighed before milk feeding twice a week. R-calves were additionally weighed after suckling to estimate milk intake. California mastitis test was performed and time to milk let-down was noted on the cows once a week. Milk samples were taken from suckled cows and parlour milk. Statistical analysis was done with Analysis of variance with the Mixed effect model, Wilcoxon rank sum test, Chi2-test, F-test and Pearson correlation.

Among the A-calves cross-sucking was present in 67% of the animals whereas only 20% of the R-calves performed this behaviour (p<0.05). In the majority (93%) of the cross-sucking recordings the calf was sucking the ear of another calf. The A-calves licked the interior significantly more than the R-calves (p<0.05). The A-calves had significantly more recordings on the behaviours ruminate, eat concentrate (p<0.01) and eat hay (p<0.05) compared to the R-calves. An average A-calf also consumed more than four times as much concentrate as an average R-calf (22 vs 5 kg). There were no differences in average milk intake or live weight gain (LWG), but the individual variation in LWG was significantly higher (p<0.01) in the R-group than in the A-group. Due to a higher fat- and dry matter content, the milk suckled by the R-calves had a higher content of metabolizable energy (ME) than the milk given to the A-calves (3.5 vs 2.9 MJ/kg). Consequently, the two groups ingested approximately the same total amount of ME during the rearing period and therefore they also used almost the same amount of ME per kg LWG (A-calves 40 vs R-calves 42 MJ/kg LWG). There were no differences in either udder health or milk let-down between A- and R-cows.

It is concluded that the investigated restrictive suckling system for dairy calves gave less abnormal behaviour, rumination, eating of hay and consumption of concentrate but greater individual variation in milk ME consumption and in LWG compared to artificial milk feeding.

Syftet med denna studie var att öka vår kunskap om hur man föder upp friska kalvar med inga eller få onormala beteenden och fördelaktig tillväxt, jämte kor som har hög mjölkavkastning och god juverhälsa. Studien undersökte effekterna av restriktiv digivning jämfört med artificiell mjölkutfodring.
Försöket utfördes på en privat mjölkgård i Aguascalientes i Mexiko. Tjugotvå Holstein ko- och kalv-par fördelades växelvis på två behandlingar där kalvar blev artificiellt mjölk-utfodrade i hinkar med flytnapp (A) eller tillåtna att dia kon restriktivt (R). A-kalvarna utfodrades med helmjölk från mjölkgropen två gånger om dagen, medan R-kalvarna hade möjlighet att dia under 30 minuter två gånger om dagen två timmar efter mjölkning. Kalvar och kor följdes från kalvens födelse till avvänjning vid åtta veckor. Korna mjölkades tre gånger om dagen. Alla kalvar hade fri tillgång till hö, kraftfoder och vatten. Beteende-observationer med 0/1-registrering med en minuts intervall gjordes två gånger i veckan under vecka 1, 3, 5 och 7. Alla kalvar vägdes före mjölkutfodring två gånger i veckan. R-kalvar vägdes även efter digivning för att skatta mjölkintag. California mastitis test utfördes och tiden för mjölknedsläpp registrerades en gång i veckan. Mjölkprover togs från diade kor och mjölk från mjölkgropen. Statistisk analys gjordes med variansanalys (blandad modell), Wilcoxon ranksummetest, Chi2-test, F-test och Pearson korrelation.
Bland A-kalvarna förekom ”cross-sucking” (d.v.s. sugande på varandra) hos 67% av djuren medan endast 20% av R-kalvarna utförde detta beteende (p<0,05). I majoriteten (93%) av registreringarna av ”cross-sucking” sög kalven på en annan kalvs öra. A-kalvarna slickade signifikant (p<0,05) mer på inredningen än R-kalvarna. A-kalvarna hade signifikant fler registreringar av beteendena idissla, äta kraftfoder (p<0,01) och äta hö (p<0,05) jämfört med R-kalvarna. En genomsnittlig A-kalv konsumerade också mer än fyra gånger så mycket kraftfoder som en genomsnittlig R-kalv (22 jämfört med 5 kg). Det fanns inga skillnader i genomsnittligt mjölkintag eller tillväxt, men den individuella variationen i tillväxt var signifikant högre (p<0,01) i R-gruppen än i A-gruppen. På grund av ett högre fett- och torrsubstansinnehåll, hade mjölken som diades av R-kalvarna ett högre innehåll av omsättbar energi än mjölken som gavs till A-kalvarna (3,5 jämfört med 2,9 MJ/kg). Följaktligen intog de två grupperna ungefär samma totala mängd omsättbar energi under uppfödningsperioden och därför använde de också nästan samma mängd omsättbar energi per kg tillväxt (A-kalvar 40 jämfört med R-kalvar 42 MJ/kg tillväxt). Det förekom inga skillnader vare sig i juverhälsa eller i mjölknedsläpp mellan A- och R-kor.
Slutsatsen är att det undersökta restriktiva digivningssystemet för mjölkraskalvar gav mindre onormalt beteende, idissling, konsumtion av hö och kraftfoder men större individuell variation i intaget av omsättbar energi från mjölk och i tillväxt jämfört med artificiell mjölkutfodring.