Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sojabönan är en viktig proteingröda för våra enkelmagade produktionsdjur. Det sojamjöl vi använder oss av idag kommer huvudsakligen från Sydamerika och är en restprodukt från utvinningen av sojaolja. De förhållande som människor och
naturen utsätts för i Sydamerikas sojaodlingar är helt oacceptabla här i Sverige. Arbetarna får minimala löner, ingen skyddsutrustning finns att använda och preparaten som används är mycket giftiga och sen länge förbjudna här i Sverige. För att kunna utöka sojaodlingen skövlas årligen stora arealer regnskog vilket har stor effekt både på landets lokala biodiversitet och det globala klimatet.

Sojaplantan härstammar till en början från Asien. Tack vare förädling har nya sorter kommit som gör att sojabönan trotts sitt ursprung kan odlas i kallare, nordliga länder, som Sverige. De sorterna som kan används i Sverige med omnejd
kallas för 000 vilket är en beteckning för tidigt groende sorter, som klarar långa dagar och ett svalare klimat.

Det finns olika sätt att räkna på sojaodling. En renodlad djurbonde är intresserad av att ta reda på den faktiska produktionskostnaden som sojaodling medför, för att
sedan kunna beräkna om det finns någon ekonomisk vinning med att producera soja på gården istället för att köpa sojamjöl. Produktionskostnaden beräknas genom en sojakalkyl innehållande både särkostnader/intäkter och samkostnader/intäkter.

Både priset och proteinhalten skiljer mellan sojamjöl och hel sojaböna. Därför räknas priset om till öre/gram råprotein för att kunna jämföra de olika produkterna. Den egenproducerade sojabönan blev då 0,26 öre dyrare per gram råprotein än det inköpta sojamjölet. För att den svenska sojan ska kunna konkurrera med den importerade måste produktionskostnaderna för den svenska sojan sjunka med 1
kr/kg.

Ett annat sätt att räkna på sojaodling är att jämföra dess TB:3 med andra grödor som lantbrukaren redan har i sin växtföljd. Ärtor som har många gemensamma egenskaper med sojabönan har i kalkylen ett TB:3 på -651 kr. I en sojakalkyl med motsvarande TB:3 och skörd på 2000 kg blir priset 3,67 kr/kg. Det priset är dels lägre än det inköpta sojamjölet samtidigt som sojabönan har ett mycket högre
proteininnehåll än ärtor. Det innebär att sojaböna kan vara ett intressant alternativ istället för ärtodling.
Samtliga priser som används i kalkylerna är schablonvärden och kan därför skilja ganska kraftigt från var gårds egna siffror. Om det finns ett intresse för sojaodling på gården bör egna kalkyler upprättas för att få en rättvis bild av kostnader och intäkter.

Soybean is an important protein crop for our monogastric production animals. The soybean meal we use today comes mainly from South America and is a residual from the extraction of soybean oil. The conditions that humans and nature face in South America's soy production are totally unacceptable here in Sweden. Workers get minimal pay, no protective equipment are available and the preparations they
use are very dangerous and have been banned here in Sweden for long. In order to expand the soy production, large areas of rainforest are harvested annually, which has a big impact on the country's biodiversity.

The crop originates initially from Asia. Thanks to refinement, new varieties have come that make the soybean able to grow in colder countries, as for example Sweden. The varieties that can be used in Sweden are called 000, which is a term for harder varieties as can grow in lower temperature.

There are different ways to count on the soy crop production. Animal farmers need to know what production costs soy productions has to be able to calculate if there is any financial gain in self-producing, instead of buying soy flour. Production costs are calculated by a soy crop calculation. To get a complete calculation all coast and revenues, both special for the soy production and fort the
field are included.

Both the price and the protein content differ between the imported soya flour and whole soybean that are used at farm level. In order to compare these, the price is converted to SEK/gram of protein. The self-produced soybeans became more
expensive than the purchased soy flour. In order for the Swedish soy to compete with the imported, production costs must fall by 1 SEK/kilogram soy.

Another way to count on soy cultivation is to compare special income/cost (called TB:3) from the soy with other crops that the farmer already has in the crop production plan. Peas has a TB: 3 on about -651 SEK. In a soybean meal with the corresponding TB: 3 and harvest of 2000 kg, the price will be 3.67 SEK/kilogram. The price is lower than the purchased soy meal while the soybean has a much higher protein content than peas. This means that soya bean can be an interesting alternative instead of pea cultivation.

All prices used in the calculations are standard values and can therefore be quite different from each farm's own figures. If there is an interest in soy cultivation on the farm, some own calculations should be made to get a fair picture of costs and revenues of soy cultivation.