Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Profitable dairy production is always strived for. In recent years, dairy production in developed countries struggle with genetic problems like increasing inbreeding, reduced fertility and at the same time increasing market demands for competitiveness. This affects the profitability in dairy production and therefore it is of interest to investigate possible solutions for these problems. Crossbreeding or pure-breeding is two suggested solutions. Many studies have compared crossbreeding effects for Holstein Friesian cattle but from a Swedish perspective the second largest breed Swedish Red dairy cattle, is of interest as well.

Traits investigated were, kg milk, kg fat, kg protein, cow survival, somatic cell count, conception rate, height at withers and live weight. By using information from literature and interviews two different crossbreeding schemes were created for a Swedish Red dairy cattle herd. For these two schemes three-breed rotational crossbreeding was the basis. The first included the breeds Swedish Red dairy cattle, Holstein Friesian and Montbéliarde (named ProCross) and the second the breeds Swedish Red dairy cattle, Jersey and Montbéliarde (named SJM cross). Simulations of 30 years of crossbreeding or pure-breeding were then done so that the phenotypic and economic effect for the Swedish Red dairy cattle breed could be compared.

The results give an estimate of the combined total merit for the breeds used in ProCross and SJM. However, other traits not included in this study might affect the result differently. From an SRB perspective pure-breeding is competitive to these two tested crossbreeding schemes. With current market prices, the SJM cross gave the best profit of the two crossbreed scenarios. It is suggested that combining SJM crosses with a purebred nucleus might increase the overall herd profit even more. To verify this and find the most profitable combination more studies on different breed and herd group combinations are needed.

Lönsam mjölkproduktion är något som alltid strävas efter. Mjölkproduktionen i industrialiserade länder kämpar med problem så som ökad inavel, minskad fertilitet samtidigt som marknadens krav på producenten ökar. Detta påverkar lönsamheten hos producenten och det är därför av stort intresse att undersöka möjliga lösningar på dessa problem. Korsningsavel samt renrasavel är två föreslagna lösningar. Många studier finns som jämför effekten av korsningsavel för Holstein Friesian kor men få för andra raser. Från ett svenskt perspektiv är därför även den till antalet näst största rasen, Svensk röd och vit boskap (SRB) av intresse.

Egenskaper som undersökts i denna studie var kg mjölk, kg fett, kg protein, kornas överlevnad (livslängd), somatiska celler i mjölken, antal insemineringar per befruktning, mankhöjd samt levande vikt. Genom att använda information från litteratur samt från intervjuer så sattes två olika program för korsningsavel ihop för en SRB-besättning. Båda dessa korsningsprogram baserades på roterande treraskorsning i hela besättningen. Det första med raserna SRB, Holstein Friesian och Montbéliarde (kallad ProCross) och det andra med raserna SRB, Jersey och Montbéliarde (kallad SJM korsning). Därefter genomfördes simuleringar av 30 års korsningsavel samt renrasavel för SRB så att de fenotypiska och ekonomiska effekterna för SRB-rasen och de två korsningsprogrammen kunde jämföras.

Resultaten från denna studie ger en skattning av den kombinerade genetiska förtjänsten för de använda raserna i ProCross- och SJM-systemen. Däremot kan andra egenskaper som inte är inkluderade i denna studie påverka detta resultat både positivt och negativt. Från ett SRB-perspektiv så var renrasavel konkurrenskraftigt jämfört med de två testade korsningsprogrammen. SJM-korsningarna gav med dagens prissättning den bästa förtjänsten av de två korsningsprogrammen. Det föreslås dessutom att en kombination av SJM-kor med en renrasig SRB-kärna kan öka den totala lönsamheten i en besättning ännu mer. För att verifiera detta och hitta den mest lönsamma kombinationen så krävs fler studier på olika kombinationer av raser samt uppdelning av besättningen.