Home About Browse Search
Svenska


Eriksson, Kim, 2017. Kvävestrategi för höstvete som helsäd till biogas : kväveoptimum för maximal biomassaskörd. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
657kB

Abstract

Det finns flera odlingsinriktningar till höstvete; fodervete, stärkelsevete och brödvete. Gödslingsstrategierna skiljer sig åt för de olika odlingsmålen. Idag saknas det rekommendationer och riktlinjer som riktar sig till lantbrukare som vill odla helsädesvete som skall ensileras och därefter rötas i en biogasanläggning.

Gasum på Jordberga biogasanläggning betalar enbart för ton ts (torrsubstans) för de spannmålsgrödor som används i biogasproduktionen. Det finns ingen extrabetalning för ett visst innehåll av protein eller stärkelse.

Om lantbrukare vill följa en gödslingsstrategi till helsädesvete som redan finns, så har min litteraturstudie tillsammans med försöken på Kronoslätts gård, under 2014 och 2015, visat att strategierna för foder- och stärkelsevete passar bäst. Strategierna där högt protein är målet, som i brödvete, lämpar sig mindre bra, om vetet skall bli biogas-substrat. Det är i stället viktigt att välja höstvetesorter med låga kväveoptimum för maximal biomassaskörd.

En tidig kvävegiva på 30 % av totalgivan i bestockningsfasen, BBCH (24-28), och sedan resten vid stråskjutningen, BBCH (30-32), är rekommendationen för helsädesvete till biogas som framkommit i denna studie.

En tidig kvävegiva på våren som är något högre än i vanliga fall kan hjälpa till att öka antalet ax per m2 om beståndet är svagt. Med svagt bestånd menas ej dåligt etablerat på hösten eller utvintrat bestånd, utan ett bestånd som är under rekommenderat antal plantor per m2 för vald sort. En högre utsädesmängd ger ingen merskörd i form av ts per hektar, därför bör lantbrukare följa de rekommendationer som finns för sorten.

Sena kvävegivor som ökar proteininnehållet ger ingen merbetalning för helsädesvetet som biogassubstrat eller någon ökning i ts-skörd som är ekonomiskt lönsam. Totalgivan av kväve bör kunna sänkas med ca 20 kg per hektar, jämfört med riktlinjerna för fodervete, speciellt när lågproteinvetet Mariboss odlas som biogassubstrat.

Grödor som går att använda som livsmedel kan komma att bli förbjudna att använda för biogasproduktion framöver. Därför är framtiden för helsädesvete för biogasproduktion något osäker. På biogasanläggningen i Jordberga producerar just nu Gasum, biogas på ca 90 % odlade helsädesgrödor. Det är osäkert om de kan fortsätta med detta efter 2020, även om biogasproduktion baserad på helsäd är energieffektiv. Insatt energi i odling och gasproduktion uppväxlas med en faktor 2,5 till 3 när helsäd används som biogassubstrat.

Med detta examensarbete hoppas jag kunna bidra till en bra diskussion som leder fram till en ökad satsning inom ämnet.

,

In Sweden there is very little experience from whole-crop feedstock to biogas. The farmers have very little tools and direction to be able to have a good nitrogen strategy for the winter-wheat that is going to be silage for biogas production. Production of winter-wheat has many production goals and many strategies, it’s possible to harvest the wheat for bread-making, fodder-making and other purposes. Since the biogas plant in Jordberga pays the farmer for the dry-matter content, there is no interest of the content in terms of starch or protein. The farmer gets no extra money for any special content. To make it easy for the farmer to make strategic decisions for the nitrogen management, they are according to this report able to use the same strategy as it is for starch wheat and fodder wheat. Which means that an early relatively high amount of nitrogen applied in BBCH (24-28) can give extra ax per m2 if the canopy of the crop is very low. It is important that the total nitrogen amount is available to the plants in BBCH (30-32) when it’s starting to grow very fast and in a big need of nitrogen. A total amount of nitrogen should be approximately 20 kg N per ha less than the recommendation for fodder wheat.

The future for the Gasum that is producing biogas in Jorberga is uncertain. There is a discussion that effects the way that Gasum is producing its biogas, they are using about 90 % of whole crops which means that a large cultivation area is needed, that can otherwise be used for food production. Fields that are possible to grow crops for food production instead. From 2020 use of whole-crop wheat will not lead to tax exemptions for produced vehicle fuel.

To strengthen the biogas reputation I find it important that the whole process from sowing to biogas is sustainable for the environment and for the farmer. With more discussions and more field trials it is possible to make winter wheat in a whole cropping system sustainable for everyone.

Main title:Kvävestrategi för höstvete som helsäd till biogas
Subtitle:kväveoptimum för maximal biomassaskörd
Authors:Eriksson, Kim
Supervisor:Svensson, Sven-Erik and Olanders, Jeppa
Examiner:Prade, Thomas
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK008 Agricultural and Rural Management - Bachelor's programme 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:triticum aestivum, vete, biogas, kväve, energigröda, gödslingsstrategi, kvävegiva, kvävebalans, kvävestrategi, helsäd, hållbart, hållbar odling
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6730
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6730
Subjects:Agriculture - General aspects
Plant physiology - Nutrition
Language:Swedish
Deposited On:18 Aug 2017 07:50
Metadata Last Modified:18 Aug 2017 07:50

Repository Staff Only: item control page