Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i klimatförändringarna och de förväntade följderna av dessa, vilket bland annat innebär kraftigare och intensivare regn. Kraftigare regn innebär stora utmaningar för städer och tätbebyggda områden där stora andelar av markytorna är hårdgjorda. Detta tillsammans med att ledningsnät inte kan dimensioneras efter de största regnen innebär att det blir problem med översvämningar. En lösning på denna problematik är att anlägga ytor där vattnet kan fördröjas och infiltreras i marken. En anpassning av staden för kraftigare och intensivare regn kräver därmed utrymme vilket kan vara svårt att avsätta. Många städer arbetar dessutom med förtätning som strategi, vilket ställer frågan till sin spets om hur ytor i staden ska kunna hittas för klimatanpassning och dagvatten.

För att angripa denna problematik har uppsatsen fokuserat på trafikens ytor och undersöker om det är möjligt att frigöra ytor från vägar till klimatanpassning. År 2008 infördes ett nytt system för hastighetsgränser i Sverige vilket innebär att dessa kan sättas i steg om 10 km/h, från 30 km/h upp till 120 km/h. Detta har lett till att många hastigheter nu sänkts, framförallt från 50 km/h till 40 km/h. För att få en god hastighetsefterlevnad är det viktigt att gatans utformning stödjer den satta hastighetsgränsen. Allt för breda vägar inbjuder till höga hastigheter. En avsmalning av dessa kan därmed innebära positiva effekter på trafiksäkerheten.

Mot denna bakgrund har sex stycken gator i Helsingborg identifierats; Ringstorpsvägen, Lägervägen, Hjälmshultsgatan, Elektrogatan, Landskronavägen och Kielergatan. De utvalda gatorna har gemensamt att de har breda vägbanor och ligger i område med risk för översvämning vid ett hundraårsregn. Urvalet av gatorna har kunnat göras med hjälp av geografisk data. Med utgångspunkt i Vägar och gators utformning, (VGU) har nya breddmått för gaturummen uppskattats.

Resultatet av studien visar att det finns möjligheter att smalna av trafikens utrymme i de flesta av gaturummen med ungefär två till tre meter, och i vissa fall mer. Det finns därmed plats för att integrera klimatanpassningslösningar i dessa gator samtidigt som trafiken har tillräckligt med yta att fungera funktionellt. I några av gaturummen som studerats saknas det idag separerade cykelbanor trots att hastigheten överstiger 30 km/h. I de uppskattningar av nya vägbredder som gjorts har det därför ingått cykelbanor. I vissa av fallen innebär det att vid en utformning med cykelbanor blir det inte någon yta över i gaturummet till klimatanpassning.

Utan att ta hänsyn till kostnader för denna typ av lösningar eller implementeringsprocesser visar studien att det finns potential att utnyttja gaturummen till klimatanpassning och på så sätt både kunna uppnå en ökad kapacitet av dagvattensystemet men också en bättre hastighetsefterlevnad för trafiken och därmed en förbättrad trafiksäkerhet. Studien har utgått från gällande svenska riktlinjer. Samtidigt finns det tydliga målbilder på nationell nivå och i de kommunala dokument som studerats om att biltrafiken ska minskas. En sådan utveckling, med bilen nedprioriterad, kan ge mer utrymme till klimatanpassning i vissa gaturum. En ökad satsning på kollektivtrafik kräver dock mycket utrymme vilket kan stå i konflikt med klimatanpassning i dessa gaturum.

The thesis takes starting point in climate change and the expected impact of this. Among other things the climate change will result in stronger and more intense rainfalls which will poses major challenges for cities where large percentages of the land surfaces are impermiable. This issue, together with the fact that the pipelines for storm water cannot be sized according to the most intensive rains, means that there will be problems with floodings. A solution to this problem could be to arrange surfaces where water can be delayed and infiltrated into the ground. An adaptation of the city to stronger and more intense rainfall will require space, which can be difficult to find in the city. Many cities also work with densification strategies which put focus on finding surfaces in the cities for climate adaptation and storm water.

To approach this problem, this paper is focused on traffic areas that take up large areas of the cities. In 2008 a new system of speed limits was introduced in Sweden, which means that the limits can be set in intervals of 10 km/h, from 30 km/h up to 120 km/h. This has resulted in reduced speed limits, in particular from 50 km/h to 40 km/h. In order to get a good rate of compliance to the speed limit, it is important that the design of the streets supports the lower speed. A wide road can provoke to a higher speed. A narrowing of the streets can have a positive effect on road safety.

Against this background, six streets have been identified in Helsingborg; Ringstorpsvägen, Lägervägen, Hjälmshultsgatan, Elektrogatan, Landskronavägen and Kielergatan. They are all wide and in areas with risk of flooding. The selection has been done with the help of geographic data. Based on the Swedish guide Vägar och gators utformning, (VGU) new widths of the streets have been estimated.

The results shows that it is possible to narrowing the space for traffic in most of the streets by about two to three meters and in come cases even more. This means that there is room for climate change adaptation solutions in these streets while traffic still has sufficient space. In some of the streets that have been studied, a separated bike lane is missing even though the speed exceeds 30 km/h. When estimating the new street widths separate bike lanes have been included. In some cases, this means that with the bike lanes there will be no area left for climate adaptation.

Without taking the costs for this type of solution or the implementation process into account this study shows that there is a potential to use part of the streets for climate adaptation and thus both be able to achieve an increase in the capacity of the stormwater system, but also a better rate of compliance for speed limits and thus an improved road safety. The study was based on existing Swedish guidelines. There are also objectives at national level, but also in the municipal policy documents studied, stating that car traffic needs to be reduced. Such a development, with a lower priority for cars, can provide more space for adaptation into some streetscapes. Increased investment in public transport, however, requires a lot of space which could lead to conflicts with climate adaptation in certain streets.