Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbaniseringen har pågått i olika grad under lång tid och har under årens lopp diskuterats hur den ska regleras och styras upp. Svårigheten att ge alla möjlighet och plats i staden har lett till att städerna har fått växa och breda ut sig och jordbruksmarken och det befintliga landskapet har fått ge vika. Detta i många fall på bekostnad av andra funktioner då växande städer har varit idealet. I denna studie med en utgångspunkt i jordbruksmarkens viktiga värde har denna utveckling ifrågasatts. Är det så att alla städer alltid måste få växa? Eller finns det begränsningar som kan ge en begränsad stadsutväxt fördelar i förhållande till en stad som tillåts att öka obehindrat? Boverket (2004) lyfter fram hur svenska städer med dess småskalighet, gleshet och närhet till naturen kan bli viktiga och ge stora konkurrensfördelar i framtiden. Genom att dra gränser, inte möjligen på alla ställen men kanske längs vissa delar av stadsranden och satsa på att bygga upp dessa stadsränder till något värdefullt för invånarna, kan kanske dessa städer därmed bli attraktiva, konkurrenskraftiga och skapa hållbara stadsränder.

I detta arbete har mötet mellan staden och landsbygden undersökts. Hållbarhet och mångfunktionalitet är två begrepp som genomsyrar arbetet och som ligger till grund för de undersökningar som gjorts. Den teoretiska delen har undersökt olika ideal kring frågan; vad det är som påverkat den historiska utvecklingen av stadsranden och fallstudien berör frågan; om hur stadsranden kan stärka sambandet mellan stad och land. Markanvändningen har kartlagts i fyra olika sydvästskånska orters stadsrand och värden och kvaliteter har studerats på 15 olika platser i stadsranden. Detta för att se i vilka stadsränder det finns stora värden för att framåt kunna planera för ett starkare samband mellan staden och landsbygden.

Det som har framkommit av studien är att modernismen varit en stark påverkansfaktor i utväxten av stadsranden. Detta då modernismens ideal sammanföll med de stora inflyttningsströmmar till städerna vilket ledde till att stora förändringar skedde för att göra plats för bostäder och verksamheter. Studien har även visat att de stadsränder som har en längre övergångszon mellan stad och landsbygd med fler olika markanvändningar även har fler värden och en mer mångfunktionell stadsrand. Detta till skillnad mot de stadsränder som har få funktioner och raka, skarpa gränser mellan staden och landsbygden. Sambandet mellan stad och kan bli starkare om stadsranden blir mer mångfunktionell. Då fler människor får möjlighet att röra sig mellan stad och landsbygd skapas en större tillgänglighet och med det ett högre värde av marken. Därmed kan även jordbruksmarkens värde öka.

Urbanization has been going on to some extent for a long time and has over the years been discussed on how it should be regulated and controled. The difficulty of providing opportunity and space for people in the city has led to growing and expanding towns, and the agricultural land and the existing landscape has given way to the expanding city. This has occured at the expense of the existing functionality of the agricultural land. In this study, based on the important values of agricultural land, this development has been questioned. Is it that all cities must grow? Or are there any constraints that can give a limited urban growth benefits relative to a city that is allowed to increase unrestricted? Boverket (2004) highlights how Swedish cities with its small scale, sparseness and proximity to nature can become important and give major competitive advantages in the future. By drawing boundaries, possibly not in all places but perhaps along certain parts of the city's edge, and aiming to build these urban areas into something valuable to residents, these cities may become attractive, competitive and create sustainable urban fringes.

In this work, the union of the city and the countryside has been investigated. Sustainability and multifunctionality are
two concepts that influenses the work and underlie the study that has been made. The theoretical part has examined different ideals about the question of what is affecting the historical development of the city’s edge. While the case study concerns the issue of how the urban fringe can strengthen the relation between city and countryside. The land use has been mapped up in four cities in the southwest of Skåne, and the values and qualifications have been studied in fifteen different places in the city’s edge, in order to see in which urban areas that got a greater value, to plan ahead for a stronger relation between the city and the countryside.

What has emerged from the study is that the modernism have had a powerful impact in the growth of the city’s edge. This when the ideals of modernism overlaped with the major migration flows into the cities, which led to major changes to make space for homes and businesses areas. The study has also shown that the urban fringe areas that have a longer transition zone between town and countryside with more diffrent kinds of land uses also have more values and a more multifunctional city edge. This is unlike the urban fringe that have few functions and straight, sharp borders between the city and the countryside. The connection between city and the contry can be stronger if the city’s edge becomes more multifunctional. As more people get the opportunity to movement between town and countryside, greater accessibility is created and with it a higher value to the land. Thus, the value of farmland can also increase.