Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tack vare människans allt mer progressiva utbredning utsätts många djurarter för nya miljöer som är helt skilda deras naturliga förhållanden. Fåglar är en av de grupper som har påverkats i allra högsta grad. En gradvis avtagande biodiversitet av fågelarter blir ett av resultaten av urbaniseringen. Samtidigt ökar den aviära biomassan för ett fåtal arter. Avsikten med detta arbete är att urskilja vad som särskiljer de fåtalet fågelarter som drar nytta av urbaniseringen från de som blir lidande. Utifrån denna vetskap kan sedan strategier formas för att försöka bevara de arter som är sämre lämpade för stadsmiljön.

Kortfattat verkar fåglar som har en mer generell livsstil, både när det kommer till födovanor och geografisk spridning, ha en fördel jämtemot mer specialiserade arter. Förmågan att klara av att livnära sig på antropogena födokällor kan vara en avgörande faktor. Också val av häckningsplats spelar in, då mer marknära bosättare påverkas negativt av urbanisering än högre belägna bosättare. Stora rovfåglar trivs inte heller de under förhållandena som städer innebär, medan mindre rovfåglar är mer framgångsrika då de äter byten som till större grad är tillgängliga i den miljön.

Andra, mer konkreta egenskaper som är fördelaktiga inkluderar en större relativ hjärnstorlek och därmed också en mer avancerad innovationsförmåga. Likaså främjas ett bättre immunförsvar i form av en större Bursa fabricii. Förutom ovan nämnda genetiska kvaliteter som stadsfågelarter besitter, tycks somliga beteenden vara mer framträdande än andra. Fåglar i städer är mer benägna att vara djärva, har ett annorlunda flyktbeteende, ett förlängt sångmönster och sjunger i en högre frekvens. Det är emellertid svårt att avgöra ifall dessa egenskaper kan ses som evolutionära effekter eller om det snarare är beteendemässig flexibilitet fåglarna uppvisar.

Karaktärsdragen som stadsfåglarna uppvisar skiljer sig i många fall från mer lantliga fågelarter. Det är möjligt att dessa skillnader är tillräckligt stora för att i framtiden generera nya stadsfågelarter helt åtskilda från deras ursprungliga artfränder. Risken är samtidigt stor att många arter försvinner om urbaniseringen fortsätter i samma takt som i dagsläget. Därför krävs ett flertal åtgärder som kan skydda utsatta arter mot de mest påtagliga påfrestningarna människan orsakar. En väg att gå är att designa städer som underlättar livet för fåglarna, bland annat genom att erbjuda större grönområden och artificiella nästen. Endast om vi förändrar sättet vi utformar vår omgivning har vi en chans att bevara den mångfald av fågelarter som naturen erbjuder i dagsläget.

Because of mankind’s increasingly progressive expansion in the world, many animal species are exposed to new environments which are entirely different in relation to their natural habitats. Birds have without a doubt been affected widely. Gradual decline in biodiversity of species is the result of an extended urbanization. At the same time, the avian biomass is increasing within a few species. The purpose of this study is to identify what distinguishes these minority species that benefit from urbanization compared to those who are suffering from the consequences. Thereafter, strategies can be shaped based on this knowledge in order to preserve species that are less suitable for an urban environment.

In short, it seems like birds who have a more generalistic way of life have an advantage compared to highly specialized species when it comes to both feeding habits and how they are geographically distributed. The ability to be able to feed on anthropogenic food sources can become a crucial trait for some birds. Preferable nesting place varies between different birds, which also matters – birds that nest closer to the ground are more vulnerable in urban environments than birds who tend to nidificate higher up. Large raptors do not particularly thrive in city conditions, while smaller birds of prey are more successful in these surroundings.

Other, more distinctive traits that are proven to be beneficial include a larger brain relatively body weight, resulting in a more advanced innovation capability. A better immune system, provided by a larger bursa of fabricius, is an advantage as well. In addition to the mentioned genetic qualities above, some behaviors among city birds may be more prominent than others. Birds in cities are more likely to be bold, they have a different kind of escape behavior, and their vocal patterns have changed. However, it is difficult to determine whether these characteristics are effects of evolution or if they are rather behavioral adaptions.

The traits that urban birds are displaying are in many cases very different from the ones rural bird species possesses. It is possible that these differences are great enough to generate new urban bird species in the future, completely separated from their origin. There is a high risk that many species will disappear if urbanization progresses at the same rate as today. Therefore, several measures are required to protect vulnerable species from the strain of human interference. One way to do this is to develop city formations that facilitate the situation for all birds, for example by providing increased city vegetation and artificial nests. Only if we change the way we are reshaping our environment, we have a chance to preserve the diversity of bird species that nature offers today.