Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Årligen slås 100 000 mjölkkor ut i Sverige och nedsatt fruktsamhet är en av de viktigaste orsakerna. Kors fertilitet är multifaktoriellt betingad och påverkas därför lätt av förändringar i nutrition, hälsa och stress med mera. Peripartumperioden är en tid då mjölkkorna ofta drabbas av sina vanligaste hälsoproblem såsom mastit, metrit och leverlipidos, vilket senare har en effekt även på
fertiliteten.

Det är därför intressant att undersöka hur peripartumperioden, med avseende på rubbning av metabola och reproduktiva processer, påverkar mjölkkors fertilitet. Syftet med denna litteraturstudie är att begrunda om det är fysiologiskt rimligt med äggstocksaktivitet snabbt efter kalvning med en samtidig hög mjölkproduktion, samt om det finns förebyggande åtgärder för att säkra en god fertilitet.

Kring kalvningen drabbas mjölkkor oftast av immunosuppression till följd av fysiologisk och oxidativ stress, minskat foderintag, hypokalcemi samt allvarlig negativ energibalans (NEB). Förändringarna sker som en konsekvens av ökade fysiologiska krav vid dräktighet, kolostogenes och laktogenes. Under peripartumperioden drabbas kor ofta av NEB på grund av för lågt intag av
torrsubstans som följs av en massiv lipidmobilisering vilket ger en ökad mängd icke-esterifierade fettsyror (NEFA). En ökad NEFA-plasmakoncentration kommer att predisponera för ketos och leverlipidos som påverkar fertiliteten genom att förlänga anöstrus under postpartumperioden. Vid höga NEFA-koncentrationer sänks aptiten och neutrofilernas funktion försämras vilket innebär att immunstatusen försämras. Fertiliteten påverkas av NEB då det hämmar frisättningen av östrogen och progesteron samt minskar antalet LH-receptorer och predisponerar för sjukdomar såsom kvarbliven efterbörd (KE), metrit och mastit. Metrit ses ofta hos kor som drabbats av allvarlig KE och vid detta patologiska tillstånd är könsorganen en ogynnsam miljö för ägg och embryo
vilket konsekvent leder till tidig fosterdöd och utebliven dräktighet.

Sedan avelsarbete för mjölkkor började har fokus varit hög årlig mjölkproduktion vilket har gett en försämrad fertilitet, men i Sverige har vi haft bredare avelsmål länge, i avsikt att ge hållbara kor. Det är ett positivt förhållande mellan hög mjölkavkastning och både mastit och allvarlig NEB; det innebär att en hög mjölkavkastning försämrar fertiliteten eftersom NEB ger negativa
endokrina förändringar och mastit har visats fördröja första ovulationen postpartum. För att förbättra fertiliteten är såväl nutrition och en bra djurhållning som långsiktiga avelsmål viktiga. Genom utfodring som täcker energi- och näringsbehovet under hela dräktigheten och laktationen
undviks NEB och därmed de immunosupprimerande effekterna. En lugn miljö sänker stressen och ökar foderintaget. För långsiktiga effekter på fertiliteten är det viktigt att avla för balans mellan produktionsmålen och egenskaper såsom fertilitet och hälsa. För att få ekonomisk vinst av att
hålla mjölkkor krävs idag en effektiv produktion med höga krav på djuren. Frågan är om det är rimligt att förvänta sig god fertilitet, korta kalvningsintervall, god hälsa och samtidigt en hög mjölkproduktion. Fler studier bör undersöka huruvida mjölkkors hälsa och fertilitet potentiellt kan förbättras genom förlängda kalvningsintervall och sänkta produktionskrav, samt inkludera ekonomiska perspektiv.

Annually, 100 000 dairy cows are culled in Sweden and impaired fertility is one of the most important reasons. Successful fertility of cows is multifactorial and it is therefore easily influenced by changes in nutrition, health and stress, etcetera. The peripartum period is a critical
time for dairy cows and they are often affected by health problems such as mastitis, metritis and hepatic lipidosis, which later on may have an effect on fertility.

It is therefore interesting to examine how the peripartum period affects the fertility of dairy cows, focusing on disturbance of metabolic and reproductive processes. The aim of this study is to examine if it is physiologically feasible for the cow to resume ovarian activity quickly after calving and at the same time have a high milk production, and if there are preventive measures
that can be undertaken to secure good fertility.

Dairy cows often suffer from immunosuppression the days around calving due to physiological and oxidative stress, reduced feed intake, hypocalcemia and severe negative energy balance (NEB). The changes are consequences of the increased physiological demands at gestation, colostogenesis and lactogenesis. Due to reduced dry matter intake, cows often suffer from NEB during the peripartum period, which leads to a massive lipid mobilization and consequently an increased amount of non-esterified fatty acids (NEFA). Increased NEFA plasma concentration will predispose for hepatic lipidosis and ketosis which extends the postpartum anoestrus. High
NEFA concentrations reduces the appetite which increases NEB and it impairs neutrophil function and therefore lower the immune status. NEB affects the fertility because it inhibits the release of estrogen and progesterone as well as reduces LH-receptor levels and also predisposes to diseases such as retained placenta (RP), metritis and mastitis. Metritis is often seen in cows affected by severe RP and with that pathological condition, the reproductive tract will be a
hostile environment for the egg and embryo which leads to early fetal death and pregnancy loss.

Since dairy cow breeding started, high yearly milk yield has been in focus but impaired fertility has been a consequence. However, the breeding goals in Sweden have been broader for a long time, aiming at sustainable dairy production. There is a positive relationship between high milk yield and both mastitis and severe NEB. The impaired fertility in cows with high milk yield, is therefore often caused by NEB which cause endocrine changes and mastitis which has been shown to delay the first ovulation postpartum. Nutrition, good management and long-term breeding goals are important to improve fertility. The feed must cover the energy and nutritional demands throughout gestation and lactation to avoid NEB and the immunosuppressive effects. A good environment reduces stress and increases feed intake. To enhance the fertility on long term, it is important to breed for both production and other traits such as fertility and health. An efficient production with high demands on the animals is required for a profitable business. The question is whether it is reasonable to expect good fertility, short calving intervals, good health and at the same time a high milk production. More studies need to examine whether the fertility and health of dairy cows could be enhanced by prolonged calving intervals and decreased production requirements, considering economic profitability as well.