Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Strongylus vulgaris (stora blodmasken) och Anoplocephala perfoliata (bandmask) är två av hästens betesburna inälvsparasiter. Infektion med dessa förknippas ofta med ohälsa och gastrointestinala besvär hos hästen. För att minska parasitbördan och undvika resistensutveckling tillämpas idag en selektiv avmaskningsstrategi i Sverige. Det innebär att behandling med anthelmintika endast ska ske vid bekräftad parasitinfektion. Idag analyseras äggförekomst i träckprov för att detektera förekomst av A. perfoliata. men än finns ingen helt tillförlitlig metod för att kvantifiera antalet bandmaskägg. För detektion av S. vulgaris krävs förutom träckprov, en tidskrävande odling av äggen till larvstadium L3, för korrekt diagnos. Gemensamt för de båda parasiterna är att det ännu inte finns någon rapporterad resistens mot anthelmintika.

Larvstadier av S. vulgaris migrerar från tarmen till Arteria mesenterica cranialis och dess förgreningar. Obduktionsfynd visar att larvernas vandring skapar en lokal inflammation i blodkärlen, kallad verminös arterit. Skador på kärlens endotel kan ge upphov till trombbildning, vilket har setts orsaka ischemiska skador på hästens tarm. A. perfoliata orsakar problem i övergången mellan ileum och cecum, där vuxna maskar ger upphov till en lokal inflammation. Bandmaskrelaterade skador bekräftas förvärras med infektionens intensitet, vilket ger upphov till olika grader av enterit.

Parasitförekomst är vanligt hos betande hästar och kolik är ofta ett multifaktoriellt orsakat tillstånd. Det råder därför delade meningar om eller hur de båda parasiterna ger upphov till kolikbesvär hos hästen. En studie har dock lyckats hitta ett samband mellan ischemisk kolik och infektion med S. vulgaris. Andra forskare har även funnit ett samband mellan spasmodisk kolik och ileumförstoppning vid hög förekomst av A. perfoliata. Det finns brister i dagens diagnostiska metoder då infektion med S. vulgaris eller A. perfoliata ska bekräftas och det blir ett problem då sambandet mellan kolik och parasitinfektion ska studeras. Det faktum att det inte är möjligt att kvantifiera antalet bandmaskägg, samt att det vid identifiering av S. vulgaris inte är möjligt att detektera patogena larvstadier, har gjort att nya analysmetoder har beprövats. Användning av serologiska tester och indirekt ELISA är nyutvecklad diagnostik som än inte används frekvent i praktiken. Vid parasitinfektion sker ett immunologiskt svar i form av IgG(T)-antikroppar hos hästen. Det är idag möjligt att mäta hästens IgG(T)-nivåer vid infektion med både S. vulgaris och A. perfoliata. I ett fåtal studier har forskare lyckats identifiera och kvantifiera tidiga larvstadier av S. vulgaris samt antalet vuxna A. perfoliata med hjälp av indirekt ELISA. Än behöver metoden utvecklas, men den tros vara ett viktigt kliniskt verktyg för att detektera parasitförekomst i framtiden.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur S. vulgaris och A. perfoliata påverkar hästens gastrointestinalkanal och om det finns något samband mellan infektion med respektive parasit och kolik. Litteraturstudien syftar också till att undersöka vilka diagnostiska metoder som finns tillgängliga för att utreda ett eventuellt samband mellan kolik och parasitinfektion.

The large strongyle, Strongylus vulgaris, and the tapeworm, Anoplocephala perfoliata, are two common internal helminths in grazing horses. Both S. vulgaris and A. perfoliata are considered pathogenic, due to the injuries they cause in the horse’s intestinal tract. To lower the parasitic burden and to avoid anthelmintic resistance, Sweden has implemented a strategy called selective therapy. This means, that only horses that are confirmed infected with S. vulgaris or A. perfoliata should be treated with anthelmintics. Today, fecal samples are analysed to examine if horses are infected, but the capacity of these analyses are limited. It is not possible to exactly quantify the intensity of an infection with A. perfoliata. To identify S. vulgaris, it requires that a time-consuming larval culture is performed. There are no reports of resistance to anthelmintics in neither S. vulgaris or A. perfoliata.

Several parasite-induced lesions have been found during necropsy of horses infected with S. vulgaris and A. perfoliata. Migrating larvae of S. vulgaris cause a verminous endarteritis in A. mesenterica cranialis and its branches. The damage of the blood vessels can cause thrombosis, which can be associated with infarctions and ischemic lesions of the intestine. Adult worms of A. perfoliata attaches to the mucosa around the ileocaecal junction, where they cause lesions and local inflammation. The severity of the lesions caused by A. perfoliata is proportional to parasite infection intensity.

Internal parasites are common in grazing horses and colic is often a multifactorial caused condition. Due to these facts, opinions are divided between if and how these two helmints can cause colic. An association between colic caused by nonstrangulation infarctions and S. vulgaris has been shown in one study. Other studies have shown that tapeworm infection is a risk factor for spasmodic colic and ileal impaction colic. The diagnostic methods that are available for detection of S. vulgaris and A. perfoliata are limited, which creates difficulties when examining the association between the internal helminths and colic. Fecal sample analyses that are used today, are not able to quantify the eggs of A. perfoliata or detecting the pathogenic larvae stages of S. vulgaris. According to these facts, new diagnostic tools are under development. An indirect antibody ELISA for diagnosing S. vulgaris and A. perfoliata is under development. The horse’s immune system responds with IgG(T) antibodies towards these parasites and the indirect antibody ELISA makes it possible to measure the antibody levels. Some studies have used these new assays to both quantify the intensity of infection with A. perfoliata and quantify early larvae stages of S.vulgaris. These assays still need development to be used in practice, but it seems to be a diagnostic tool for the future.

The aim of this study is to examine how S. vulgaris and A. perfoliata affect the intestinal tract of the horse, and if infection with these gastrointestinal helminths can be associated with colic. The purpose of this study is also to examine available diagnostic tools that can be used to investigate if the helminths can cause colic in horses.