Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this study was to evaluate effects of different production models in Swedish
lamb production on live weight gain (LWG), carcass quality and meat quality. The
experiment included four typical production models for weaned male lambs in Sweden;
indoor feeding (group 1), grazing on cultivated pasture (meadow fescue (Festuca pratensis
Huds.), perennial ryegrass (Lolium perenne L.), timothy (Phlenum pretense L.), white
clover (Trifolium repens L.) and red clover (Trifolium pretense L.)) with (group 2) or
without (group 3) 0.3 kg concentrate supplementation daily per lamb and grazing on semi
natural pasture (group 4). Indoor lambs (group 1) were fed grass silage (timothy, red clover
and white clover) ad libitum and 0.8 kg concentrate daily per lamb. There were 20 intact
male lambs per group. Feed samples of silage, concentrate and pasture was taken
continuously in connection to weighing of lambs throughout the experiment. The LWG of
the lambs were registered as well as pasture height in the different pasture paddocks
throughout the experiment. At slaughter, live weight, carcass weight, dressing percentage,
carcass conformation, fatness, and blood samples for lactate analysis were registered.
Additionally, pH and temperature decline in muscle (topside) during the first 24 hours after
slaughter, were measured. The rearing system had an effect on LWG (P < 0.0001) where
indoor lambs having the highest (377 g/day), followed by cultivated pasture + concentrate
(287 g/day), cultivated pasture (245 g/day) and semi natural pasture (212 g/day).
Furthermore, lambs on semi natural pasture had lower conformation score (P = 0.0024)
and fat score (P < 0.0001) than the other groups. When comparing at which temperature
pH reached 6.0 (P < 0.0001), group 1 (19.0°C) had a lower temperature at pH 6.0
compared to the other groups; group 2 (32.6°C), group 3 (32.4°C) and group 4 (35.5°C).
This relationship was measured by recording the temperature and pH decrease in the
carcass during the first 24 hours after slaughter to indicate the tenderness of the muscle. To
have a maximized tenderness there are recommendations that the muscle should enter rigor
at approximately 15 °C which indicates that meat from group 2, 3 and 4 could be less
tender that meat from group 1. No differences between the four groups were found
regarding blood lactate at slaughter, muscle-pH and -temperature at 24 hours after
slaughter or muscle-pH at six days post slaughter.

Syftet med denna studie var att utreda om olika produktionsmodeller från svensk
lammproduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. Experimentet
inkluderade fyra typiska produktionsmodeller för avvanda bagglamm i Sverige; på stall
(grupp 1), bete på återväxt av åkervall (ängssvingel (Festuca pratensis Huds.), engelskt
rajgräs (Lolium perenne L.), timotej (Phlenum pretense L.), vitklöver (Trifolium repens L.)
och rödklöver (Trifolium pretense L.)) med (grupp 2) eller utan (grupp 3) extra
tillskottsutfodring utav 0,3 kg kraftfoder per lamm och dag samt en grupp (grupp 4) på
naturbete. Lammen på stall (grupp 1) utfodrades med ensilage (timotej, rödklöver och
vitklöver) ad libitum samt en daglig giva på 0,8 kg kraftfoder per lamm. Det var 20 intakta
bagglamm i varje grupp. Foderprover av ensilage, kraftfoder och bete togs kontinuerligt i
samband med vägning av lammen under hela experimentet. Levandevikt hos alla lamm
registrerades, samt beteshöjden i de olika betesfållorna under hela experimentet. Vid slakt
registrerades levandevikt, slaktvikt, slaktutbyte, slaktkroppens form- och fettklassning,
blodlaktat samt pH- och temperaturnedgång i muskel (innanlår) under de första 24
timmarna efter slakt. Tillväxten påverkades av de olika uppfödningsmodellerna (P <
0,0001), där lammen på stall hade den högsta dagliga tillväxten (377 g/dag), följt av
åkermarksbete med kraftfodertillskott (287 g/dag), endast åkermarksbete (244 g/dag) och
naturbete (211 g/dag). Sedermera hade lammen från naturbetet en lägre klassning på både
form (P = 0,0024) samt fett (P < 0,0001) än de andra tre grupperna. Likaså sågs skillnad
mellan grupp 1 och de övriga tre grupperna vid jämförelse av vid vilken temperatur som
pH 6,0 inföll (P < 0,0001), grupp 1 (19,0°C) hade lägre temperatur vid pH 6,0 än de andra
grupperna; grupp 2 (32,6°C), grupp 3 (32,4°C) och grupp 4 (35,5°C). Detta samband
mättes genom att registrera temperatur och pH sänkningen i slaktkroppen under de första
24 timmarna efter slakt för att indikera muskelns mörhet. För att få ett så mört kött som
möjligt finns rekommendationer om att muskeln skall uppnå rigor vid ungefär 15 °C, vilket
indikerar att kött från grupp 2, 3 och 4 skulle kunna kan vara mindre mört än kött från
grupp 1. Däremot sågs inga skillnader mellan behandlingarna i blodlaktatvärde, muskel-pH
efter 24 timmar, muskel-temperatur efter 24 timmar eller muskel-pH efter sex dagar.