Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En komplikation som frekvent ses inom hästsjukvården är reaktioner i jugularvenens vaskulära och perivaskulära vävnad. Dessa reaktioner är mer vanligt förekommande
hos hästar med gastrointestinala sjukdomar och kan öka morbiditeten samt återhämtningstiden hos affekterade hästar. Vaskulära och perivaskulära reaktioner uppkommer vanligen sekundärt till följd av en perifer venkateter (PVK). Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka prevalensen av vaskulära och perivaskulära reaktioner hos hästar inskrivna på grund av gastrointestinal sjukdom på två hästsjukhus i Sverige. Vidare undersöktes vilka preventiva åtgärder som kan vidtas för att motverka kateter-associerade reaktioner samt om utformningen av hästsjukhusens skriftliga kanylläggningsrutiner kunde korreleras till prevalensen.
En retrospektiv studie genomfördes i form av journalsökning där totalpopulationen inkluderade alla hästar som var inskrivna på hästsjukhusen under år 2016 för
gastrointestinal sjukdom. Journalerna till de hästar som hade ordinerats Compagel granskades för att fastställa hur många som hade drabbats av vaskulära och perivaskulära reaktioner. Prevalensen av reaktioner var 5,1 % respektive 7,3 % på de två hästsjukhusen, varav tromboflebit stod för 0,7 % respektive 0,9 %. Prevalensen av tromboflebit var i denna studie lägre jämfört med flera utländska studier där
prevalensen varit över 8,3 %. Differensen kan delvis bero på skillnader i studiernas utförande.
Det hästsjukhus vars kanylläggningsrutin var mest utförlig och i enlighet med litteraturen hade högre prevalens av reaktioner. Den negativa korrelationen kan bero på att även andra faktorer hade en inverkan, som exempelvis personalens följsamhet, hästens underliggande sjukdom och eventuell behandling med vätsketerapi. För att kunna härleda rutiner kring kanylläggning till prevalens av vaskulära och
perivaskulära reaktioner behövs ytterligare studier.
Den legitimerade djursjukskötaren kan vidta flera evidensbaserade preventiva åtgärder för att motverka kateter-associerade reaktioner hos häst och därigenom bidra
till en bättre djuromvårdnad. Exempel på åtgärder är att vidta god aseptik vid kanylläggning och vid hantering av PVK, ha rätt teknik vid införande av PVK, välja rätt PVK-material för situationen, administrera antikoagulerande terapi samt att ha noggrann observation av tidiga kliniska symtom. Det finns ett flertal obeprövade
preventionsåtgärder som skulle kunna implementeras i hästsjukvården vilket föranleder till mer forskning inom området.

A complication commonly seen in the equine healthcare is reactions in the vascular and perivascular tissue of the jugular vein. These reactions are more common in horses with gastrointestinal diseases and may increase morbidity as well as recovery time in affected horses. Vascular and perivascular reactions usually occur secondary due to a peripheral venous catheter. The aim of this bachelor thesis was to examine the prevalence of vascular and perivascular reactions in horses with gastrointestinal diseases in two Swedish equine hospitals. Another aim was to highlight what
preventative strategies can be taken to prevent catheter-associated reactions, and to analyze if the design of the written routines of catheter insertion from the equine
hospitals could be correlated to the prevalence.
A retrospective study was accomplished by searching in medical records for horses hospitalized for gastrointestinal diseases in year 2016, giving the total population. All
medical records where the horses had been prescribed Compagel were reviewed to examine how many had been affected by vascular and perivascular reactions. The prevalence of reactions was 5,1 % and 7,3 % respectively at the two equine hospitals, whereas thrombophlebitis accounted for 0,7 % and 0,9 %. The prevalence of thrombophlebitis was lower in this study compared to several international studies, which have stated a prevalence over 8,3 %. The dissimilarities may be due to the differences in execution of the studies.
The equine hospital whose written routine for catheter insertion was more thorough and in accordance with the literature had a higher prevalence of reactions. The
negative correlation can be the result of other factors that might have had an effect, such as employee compliance, the underlying disease of the horse and any treatment with fluid therapy. Further studies are needed to be able to correlate routines of catheter insertion with prevalence of vascular and perivascular reactions.
Multiple evidence-based preventative measures can be taken by the veterinary nurse to prevent catheter-associated reactions, and thereby contributing to a better animal
care. Examples of measures are to adopt good asepsis at catheter insertion and management of the catheter, have a correct catheter placement technique, choose the right catheter material, administrate anticoagulant therapy and have observation for early detection of clinical symptoms. There are several untested prevention measures that could be implemented in the equine healthcare, which justifies more research in this area.