Home About Browse Search
Svenska


Olofsson, Ida, 2017. Land use changes and its consequences on moose habitat. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Human land use can reduce the amount and quality of wildlife habitats. During recent years, a high moose calf summer mortality have been discovered on Öland. Öland is a predator-free island in Sweden that is dominated by agriculture and presence of humans and grazing livestock. Results from earlier studies indicate that the females are not in bad condition during autumn. However, suboptimal habitat use during winter and the fact that most calves died because of starvation and that they had not lactated, indicate that the females are in bad condition during late gestation. The time from that greenery has started to the start of the parturition, might not be enough for the females to get in condition to be able to lactate and raise a calf. To increase the knowledge about the human impact on moose habitat in an agricultural landscape, I have studied how the forest and agricultural land have change during the last decades in the municipalities Borgholm and Mörbylånga on Öland. Secondly, I have studied habitat selection during calving and compared female moose that successful raised their offspring with those that lost their offspring during summer. My results revealed an increasing trend for the area grazed alvar and a decreasing for area of attractive crops as oats and sugar beets. Number of livestock, especially cows showed an increasing trend in both municipalities. There was also shown an increasing trend for the area agricultural land that was utilized and at the same time there was no unutilized agricultural land in the end of the study period on the island. The part of the land classified as non-forest land was higher 2012 compared to 2000 in Borgholm, while it remained the same in Mörbylånga. The part classified as core forest, however, was higher in both municipalities 2012, while the part classified as edge, corridor and islet was lower. In the north, the females with surviving calf selected more optimal habitat in general than the females with non-surviving calf. In the more agricultural south, there were just two females that succeeded to keep a calf alive during the summer, which made the same comparison between females with surviving calf and females with nonsurviving calf difficult in the south. The females that did not succeed to raise their calf did not select poorer habitat than the two females with surviving calf. My results show that there has been an intensification of the agricultural land use on Öland and that the proportion of total forestland has decreased, which may have reduced the quantity and quality of forage for moose especially during winter. It also shows that a good selection strategy during calving is not enough for the females to succeed to raise their offspring, especially where resources is scarce. Land use change could be a factor together with other factors as warmer temperatures and earlier spring, contributing to the high moose calf mortality. But more research is needed to explore how other factors are influencing, for example intra- and interspecific competition. Based on my result, I suggest more research on moose habitats during spring in agricultural dominance landscapes and female moose ability to meet the growing need for energy during parturition and lactation.

,

Människans markanvändning kan reducera mängden och kvaliteten på djurs livsmiljöer. De senaste åren, har en hög sommardödlighet upptäckts bland älgkalvar på Öland. Öland är en predatorfri ö i Sverige, som domineras av jordbruk och närvaro av människor och betande boskap. Resultat av tidigare studier indikerar att älgkorna inte är i dåligt skick under hösten. Men älgkornas användning av suboptimala habitat under vintern och det faktum att de flesta kalvar som dog under första levnadsveckan dog på grund av svält och att de inte hade diat, indikerar att älgkorna däremot är i dåligt skick under sen dräktighet. Tiden från det att det börjar grönska till kalvningen, kan vara otillräcklig för att älgkorna ska komma i form för att kunna producera mjölk och föda upp en kalv. För att öka kunskapen om människans påverkan på älgars habitat i jordbrukslandskap har jag studerat hur skogs- och jordbruksmarken har förändring under de senaste decennierna i kommunerna Borgholm och Mörbylånga på Öland. Jag har också studerat älgkornas habitatselektion under kalvning och jämfört älgkor med överlevande kalv och älgkor med icke-överlevande kalv. Mina resultat visade en ökande trend areal betat alvar och en minskande av areal attraktiva grödor som havre och sockerbetor. Antalet djur, särskilt kor visade en ökande trend i båda kommunerna. En ökande trend visades också för areal utnyttjad jordbruksmark samtidigt som det i slutet av studieperioden inte fanns någon outnyttjad jordbruksmark på ön. Andel mark som klassificerats som icke-skogsmark var högre under 2012 jämfört med 2000 i Borgholm, medan den var densamma i Mörbylånga. Andel mark klassificerad som kärnskog, var dock högre i båda kommunerna 2012, medan andelen kant, korridor och öar var lägre. På den norra delen hade de älgkor med överlevande kalv i allmänhet valt bättre habitat än de älgkor med icke-överlevande kalv. I den mer jordbruksdominerade södra delen av ön, var det bara två älgkor som lyckades hålla en kalv vid liv under sommaren. Samma jämförelse mellan älgkor med överlevande kalv och älgkor med icke-överlevande kalv var därför svår att göra för den södra delen. De älgkorna som inte lyckades föda upp deras kalv selekterade inte sämre habitat än de två älgkor med överlevande kalv. Mina resultat visar att det har skett en intensifiering av jordbruksmarken på Öland och att den totala andelen skogsmark har minskat, vilket kan ha reducerat mängden och kvaliteten på foder för älg, speciellt under vintern. Det visar också att en bra selektionsstrategi under kalvning inte är tillräckligt för att älgkorna ska lyckas föda upp sin kalv, särskilt där resurserna är knappa. Förändrad markanvändning kan vara en faktor tillsammans med andra faktorer som varmare temperaturer och tidigare vår, som bidrar till den höga älgkalvdödligheten. Men mer forskning behövs för att undersöka hur andra faktorer påverkar som till exempel intra- och interspecifik konkurrens. Baserat på mina resultat föreslår jag mer forskning på älghabitat under våren i jordbruksdominerade landskap och älgkors förmåga att möta det växande energibehovet under kalvning och laktation.

Main title:Land use changes and its consequences on moose habitat
Authors:Olofsson, Ida
Supervisor:Ericsson, Göran and Neumann, Wiebke
Examiner:Singh, Navinder
Series:Examensarbete i ämnet biologi / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Volume/Sequential designation:2017:5
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
Keywords:land use change, habitat selection, moose calf mortality, Öland, agricultural landscapes
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6452
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6452
Subjects:Land economics and policies
Miscellaneous animal disorders
Language:English
Deposited On:26 Jun 2017 11:36
Metadata Last Modified:26 Jun 2017 11:36

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits