Home About Browse Search
Svenska


Nordström, Ellen, 2017. Naturvårdshänsyn på hyggen 1960- till 2010-tal : vad har hänt på 50 år?. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Southern Swedish Forest Research Centre

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

Skogsägarna i Sverige har sedan 50-talet nästan uteslutet skött sina skogar via skötselmetoden trakthyggesbruk. Med det har hyggesupptagning (kalavverkning) varit den främsta avverkningsformen. Att hyggen kan skada den naturliga dynamiken i skogen har medfört att metoden sedan 70-talet fått mycket hård kritik. För att minska de negativa effekterna har det i skogsvårdslagen (SVL) införts specifika hänsynslagar. Naturvårdverket och skogsbolag har även med hjälp av forskning utvecklat naturvårdsåtgärder (generell hänsyn) som kan användas vid hyggesupptagning.
Syftet med det här arbetet var att se om det gick att urskilja förändringar över tid i skötsel och generell hänsyn på upptagna hyggen via en ny metod för området, nämligen flygfotoanalys. Studieområdet var sex slumpade analysområden på en areal av 10 000 ha utlagda i Kronoberg och Västerbottens län. De sex analysområden studerades under årtiondena 1960, 1990 och 2010, där det i detalj studeras särskilt hyggets storlek, andel hänsynsytor kring vattendrag, andel detaljhänsyn i form av lämnade naturvårdsträd, samt formen på hyggen för att se om de hade blivit mer landskapsanpassade. Även skillnad mellan länen och metodens kvalitet analyserades.
Resultatet visar att hyggenas storlek har ökat signifikant i Kronoberg län under åren. Totala arealen upp-tagen hyggesmark per årtionde har ökat i Kronoberg län, men minskat i Västerbotten län. Andelen visad hänsyn mot vattendrag på hyggen har ökat mellan perioderna 1960–1990 i båda länen, men medelbuffert-zonen har hela tiden varit över 10 m. I Kronoberg län är det en 67 % ökning av antal lämnade naturvård-träd från 1960 till 2010 (från 0,5 till 2 träd per ha), men antalet naturvårdsträdgrupper per ha har ökat signifikant i båda länen. Andelen hyggen med inslag av löv har i Kronoberg län ökat från 9 % till 25 %, och i Västerbotten län har det gått från 0 % till 35 %. Samt har landskapsanpassning av hyggen i Kronoberg län ha ökat under perioden.
Den här studien visar på att det har skett en förbättring under de senaste 50 åren, men inte tillräckligt. Endast hänsynsytor till vatten visade på tillräcklig visad hänsyn. Ingen av de andra naturvårdsåtgärdernas resultat var på den nivån som rekommenderas. Vid jämförelse med större och mer rikstäckande studier har inte den här metoden uppnått samma resultat. Många faktorer har kunnat påverka skillnaden mellan studierna, så som stormar, åldern av de studerade hyggen samt kvalitetsskillnaden på flygfotona.
Enligt den här studien tas inte tillräckligt med naturvårdshänsyn för att säkerhetsställa trakthyggesbrukets möjlighet att bidra till bevarandet av organismer, tillfredsställa rekreationsmöjligheten och förse be-hovet av förnybara resurser.

,

Abstract
Forest owners in Sweden have since the 50's almost exclusively managed their forests through the management methodology of clear felling. This means the landscape always contains a lot of uncoated forest areas. The fact that clear-cuts can damage the natural forest dynamics has lead to the method receiving a lot of harsh criticism since the 70s. To reduce the negative effects the Forestry Act (SVL) have introduced specific nature conservation laws. The Environmental Protection Agency and the forestry companies have, with the help of research, also developed conservation measures which can be used when performing the final logging. The aim of this work was to see if it was possible to identify changes over time in the nature conservation practises and consideration on created clearings areas through a new method for the field of study, aerial photo analysis. The areas studied were six random analyse plots on an area of 10 000 hectares laid in the counties Kronoberg and Västerbotten. The six analyse plots were studied through the decades 1960, 1990 and 2010, where special attention has been paid to the following: the clear-cut areas size, the amount of nature conservation surfaces surrounding the water-streams, the amount of left retention trees, as well as the shape of the clear-cut area to see if they had become more adapted to fit the surrounding landscape. The difference between the counties and the quality of the method was also analysed. The result shows clear-cut size has increased significantly over the years in Kronoberg, and that the total land area which is clear-cut has increase in Kronoberg, but declined in Västerbotten. There has been an increase in nature conservation surfaces surrounding the water-streams between 1960-1990 in both counties, and the average buffer zone has always been above 10 m. In Kronoberg there is a 67% increase in the amount of retention trees from 1960 to 2010 (from 0, 5-2 trees per ha), but the number of conservation groups of trees per hectare have increased significantly in both counties. The proportion of clearings with a percentage of broadleaf trees has increased in Kronoberg from 9% to 25%, and in Västerbotten from 0% to 35%. The landscape adaptation of clearings has increased in Kronoberg during the same period as well.
This study shows there has been an improvement over the past 50 years but this improvement is not sufficient. Only nature conservation surfaces surrounding the water-streams showed sufficient numbers. None of the other conservation measures results were at the recommended level. When compared with larger and more nationwide studies this method did not achieve the same results. Many factors can have influenced the difference between the studies, such as storms, the age of the studied clear-cut areas and the difference in quality of the air photos. According to this study not enough nature conservation is being applied to ensure the management methodology of clear felling gives opportunity to contribute to the survival of organisms, satisfy recreational opportunity and provide the need for renewable resources.

Main title:Naturvårdshänsyn på hyggen 1960- till 2010-tal
Subtitle:vad har hänt på 50 år?
Authors:Nordström, Ellen
Supervisor:Holmström, Emma
Examiner:Eric, Agestam
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Volume/Sequential designation:282
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Southern Swedish Forest Research Centre
Keywords:hygge, naturhänsyn, biodiversitet, trakthyggesbruk, naturvårdsträd, hänsynsytor, detaljhänsyn, landskapsanpassning, flygfoton, skogsvårdslagen, GIS
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6403
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6403
Subjects:Forestry - General aspects
Forestry production
Language:Swedish
Deposited On:29 May 2017 09:16
Metadata Last Modified:29 May 2017 09:16

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits