Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett på senare tid uppmärksammat problem i unga bestånd planterade med gran (Picea abies) är att träden utvecklar fler än ett toppskott - en så kallad dubbeltopp. En farhåga som förts fram är att nya genetiska material på marknaden lättare drabbas av klimatskador på toppknoppar och toppskott, och följaktligen bildar nya konkurrerande toppskott. En möjlig riskfaktor i sammanhanget tros vara förekomst av prolepsis, det vill säga då knoppanlag bryter ut under samma år, vilket då skulle leda till att risken för frostskador och därmed dubbeltoppar ökar.

I denna uppsats jämfördes förekomsten av dubbeltopp och prolepsis hos två plantmaterial med olika förädlingsgrad i två olika geografiska områden motsvarande norra Skåne och sydöstra Småland. Syftet var att undersöka hur stora förekomsterna generellt är i praktiska granplanteringar, samt att undersöka skillnader i frekvenser mellan de två plantmaterialen, och därigenom dra slutsatser om skillnaderna eventuellt kunde kopplas till genetiska orsaker.

Undersökningen baserades på en objektiv inventering av 28 planteringsobjekt fördelade jämnt över både plantmaterial och område. Objekten utsågs på förhand genom lottning ur ett plantorderregister från 2011, tillhandahållet av Södra region Syd. En definition av dubbeltopp gjordes i förväg som indikerade graden av konkurrens hos det alternativa toppskottet genom en klassindelning, där vinkeln mellan toppskottet och det konkurrerande skottet samt längden på det konkurrerande skottet fungerade som parametrar. En definition och klassindelning skapades också för de proleptiska skotten, vilka bedömdes okulärt. Som statistisk metod för jämförelse användes _2-test på signifikansnivån 0,05.

Resultaten visar att frekvensen dubbeltopp med den allvarligaste konkurrensgraden i genomsnitt varierar mellan 11-17% beroende på plantmaterial och område. Förekomsten var signifikant större hos förädlade plantor i norra Skåne samt vid jämförelse mellan enbart regionerna. För dubbeltoppar med lägre konkurrensgrad uppvisar istället oförädlade plantor en signifikant högre förekomst i sydöstra Småland samt för de två regionerna ihopslagna.

Resultaten visar också att frekvensen proleptiska skott varierar mellan 15-40%, och att förekomsten utan undantag var signifikant större hos de förädlade plantorna samt för regionen norra Skåne.

Troligtvis är boniteten en orsak som bidrar till att skillnader föreligger mellan regionerna, men fler variabler behöver vägas in för att kunna utröna skillnaderna inom regionerna mer grundläggande. Det som ger upphov till dubbeltopparna är ett resultat av flera olika faktorer, där genetiken förmodligen spelar viss roll.

One in recent years observed problem in young stands planted with Norway spruce (Picea abies) in Sweden is that trees develop more than one leader - a so called double leader. One concern that has been brought up is that new genetic materials on the market are more susceptible to climatic damages on terminal buds and leaders, and subsequently develop new competing leaders. One possible risk factor in this context is believed to be the occurrence of prolepsis, i.e. when a bud break occurs in the same year without dormancy, which then would cause an increased risk of frost damages and so double leaders.

In this study, the occurrence of double leaders and prolepsis was compared between two planting materials with genetically different improvement rates in two different geographic regions corresponding to northern Scania and southeastern Småland. The aim of the study was to investigate the magnitude of the occurrences in general for practical spruce plantations, and to investigate differences in distribution between the two materials, and thereby conclude if the differences possibly could be caused by genetic factors.

The analysis was based on an objective inventory of 28 planted stand objects, distributed equally between both planting material and region. Objects were chosen predeterminantly by random selection from a plant order registry from 2011, provided by Södra forest-owner association.

A definition for the double leader was made in advance that indicated the rate of competition for the alternative leader through classes, where the angle between the main and competing leader, and the length of the competing leader served as parameters. Definition and classes were also created for the proleptic shoots, which were assessed ocularly. A _2-test with a significance level of 0,05 was used as statistical method for comparison.

The results show that the frequency of double leaders with the most severe competition rate on average varies between 11-17% depending on planting material and region. The occurrence was significantly higher for improved plants in northern Scania and at comparison only between regions. For double leaders with lower competition rates, the unimproved material instead shows a significant higher distribution in southeastern Småland and for the two regions combined.

The results also show that the frequency of proleptic shoots varies between 15-40% and that this distribution without exceptions was significantly higher for improved material and for northern Scania. One reason that most likely contributes to the differences between regions would be the site quality, but more variables should be taken into account in order to investigate differences within regions more accurately. The cause of double stems is resulted from a variety of different factors, where genetics probably have some impact.