Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The use of non-native tree species in forestry is both praised and questioned. Foresters have often promoted their use, mainly because of higher growth rates, resilience to pests and diseases and improved survival under harsh conditions. Nevertheless, non-native tree species can also have negative impact on biodiversity and ecosystem functioning, especially when introduced to former treeless vegetation. In this master thesis, I have used data from the Icelandic Forest Inventory to compare the differences in understory vegetation, berry production, game potential and esthetical value between the non-native tree species Pinus contorta and the native tree species Betula pubescens in Iceland. Species included in the analyse were: Empetrum nigrum, Carex vaginata, Geranium sylvaticum, Vaccinium uliginosum, Rubus saxatilis, Vaccinium myrtillus, Bistorta vivipara in addition to vegetation cover of bryophytes, fungi, lichen, pteridophytes and herbs. Data was divided into three age classes; young forest, middle age forest and old forest. The inventory plots covered the whole Iceland. My result showed that bryophyte cover was significantly higher in old stands of P. contorta compared to B. pubescens. Arguably this is linked to the more acidic soils and humid forest floor that P. contorta are associated with. The presence of Dryas octopetala, Vaccinium uliginosum and E. nigrum were higher in P. contorta stands than B. pubescens in middle age forest. The presence of D. octopetala was higher in older stands compared to young stands, regardless tree species, which probably is connected with sheep grazing in Iceland. D. octopetala is a highly palatable plant and the high presence of sheep in Iceland is probably reducing its range. Due to the common practise of fencing around plantations this probably favoured D. octopetala. In other words it is likely that the fencing of the plantations was the main reason for higher abundance in older forest, not the forest per se. In the middle age class there were a significantly higher presence of V. ulignosum and E. nigrum. The denser structure of P. contorta was probably favourable to V. ulignosum and E. nigrum due to less wind, more acidic soils and higher moisture content at the forest floor than B. pubescens. Most variables did not show a significant difference between P. contorta and B. pubescens. One reason for this is that the cover data is collected in categories by the Icelandic Forest Inventory, which made it harder to detect small significant differences. My results indicates that plantation of P. contorta will result in a different understory than B. pubescens. Furthermore, a large difference could be seen between the different age classes indicating the importance of following stand development over time in order to fully understand the effects of establishment of the two tree species.

Användning av exoter inom skogsbruket har blivit hyllat såväl som ifrågasatt. Skogstjänstemän har ofta uppmuntrat användningen, framförallt på grund av högre tillväxt, motståndskraft mot sjukdomar och ökad överlevnad i karga förhållanden. Men exoter kan även ha en negativ påverkan på biodiversitet och ekosystem processer, speciellt då de blir etablerade på mark som tidigare saknat skog. I mitt examensarbete har jag använt mig av data från Icelandic Forest Research för att jämföra skillnader i undervegetation, bärproduktion, jaktmöjligheter samt estetiskt värde mellan exoten Pinus contorta och den naturligt förekommande Betula pubescens på Island. Följande arter är inkluderade i analysen: Empetrum nigrum, Carex vaginata, Geranium sylvaticum, Vaccinium uliginosum, Rubus saxatilis, Vaccinium myrtillus, Bistorta vivipara samt täckningsgrad av mossa, lavar, ormbunksväxter och lavar. Data delades in i tre åldersklasser; ung skog, mellan samt gammal skog. Inventeringspunkterna täckte hela Island. Mina resultat visade att mosstäckningsgraden var signifikant högre i äldre skogar av P. contorta jämfört med B. pubescens. Detta har förmodligen ett samband med de surare jordar och fuktigare markförhållanden, som är associerat med P. contorta. Förekomst av Dryas octopetala var högre i äldre skogar jämfört med yngre skogar, oavsett trädslag, vilket troligtvis är förknippat med förekomsten av får på Island. D. octopetala är högt betesbegärlig och det höga betestrycket av får har förmodligen reducerat dess antal. En vanlig åtgärd för att fåren inte ska orsaka betesskador är att stängsla in planteringar vilket förmodligen har gynnat den beteskänsliga D. octopetala. Med andra ord är det troligt att stängsling mot får är den största anledningen för större förekomst av D. octopetala och inte skogen i sig själv. Förekomsten av E. nigrum och V. ulignosum var signifikant högre i P. contorta bestånden jämfört med B. pubescens i den mellersta åldersklassen. Strukturen på bestånden av P. contorta är tätare vilket vanligen ger upphov till mindre vind, surare samt fuktigare jordar än B. pubescens, vilket gynnar förekomsten av E. nigrum och V. ulignosum. De allra flesta variablerna visade dock ingen signifikant skillnad mellan B. pubescens och P. contorta. En anledning till det är att täckningsgraden som Icelandic Forest Inventory samlar in är uppdelat i kategorier, vilket gör det svårare att upptäcka små statistiska skillnader. Mina resultat indikerar att plantering av P. contorta resulterar i en annan undervegetation än B. pubescens. Dessutom visar mina resultat på att det föreligger en stor skillnad mellan olika åldersklasser. Detta visar på vikten av att följa bestånd över tid för att förstå samtliga effekter när man planterar dessa två trädslag.