Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urinvolymen hos sällskapsdjur är viktig att följa i klinisk verksamhet, bland annat för att se om ett djur kan producera urin vid njurskador och transplantationer. Det är även av intresse att upptäcka en distension av urinblåsan i samband med patologier där uretra inte kan relaxera eller är blockerad, då en urinblåseöverfyllnad kan orsaka stress hos djuret och i vissa fall ge livshotande skador.
En kateterisering av urinblåsan kan innebära en potentiell infektionsrisk för ett djur. Det vore därför bra att kunna uppskatta urinvolymen i urinblåsan på ett enkelt och icke-invasivt sätt. De vanligaste tillvägagångssätten idag för att uppskatta urinvolymen i urinblåsan på djur är genom palpatorisk undersökning, konventionellt ultraljud (UL) eller röntgen. Denna studie syftar till att undersöka om BladderScan (BS), som är en semi-automatiserad UL-apparat för mätning av urinvolym hos människor, har en tillförlitlig funktionalitet för att mäta urinvolym i urinblåsan hos katt, hund och gris.
I studien inkluderades 10 katter, 20 hundar (10 hundar <27 kg och 10 hundar >27 kg) och 2 grisar. Målet var att få minst 2 mätvärden (som visade en volym större än 0 ml) per djur med BS, men mer än 16 mätningar per djur överskreds aldrig. Detta gjordes mellan två mätomgångar (max åtta mätningar/djur och omgång) för att undersöka om kännedom om urinblåsans läge påverkade BS-värdet och antalet nödvändiga mätningar med BS. Hos katter och hundar validerades BS-resultaten med att djuren genomgick en undersökning med konventionellt UL, där längd, höjd och bredd på urinblåsan användes för att kalkylera en volym med hjälp av formeln för en ellipsoid. Hos gris validerades BS-resultaten genom att fullständig urinvolym i urinblåsan aspirerades genom cystocentes. BS-resultaten kategoriserades utefter ett referensvärde, angivit från tillverkarna, för apparatens noggrannhet på olika inställningar. Hos hund och katt var detta referensvärde +/-5 % och 15 ml från uträknad volym med konventionellt UL, vilken antogs vara den faktiska volymen. På gris användes ett bredare referensvärde på +/- 15 % och 15 ml från volym uppmätt via cystocentes. BS-värden på 0 ml valdes att exkluderas från värden inom referensvärdet och räknades istället som underskattade.
Användningen av BS i studien ansågs enkel och smidig. Resultaten visar dock att det på samma djur fanns en stor spridning mellan olika mätningar med BS. Erhållna BS-volymer avvek även ofta kraftigt från erhållna volymer beräknade med hjälp av konventionellt UL, alternativt volymer erhållna via cystocentes. Andelen mätningar inom referensvärdet med BS för katt var 14,5 %, för hundar <27 kg 11,0 % och för hundar >27 kg 43,1 %. För gris var andelen mätningar inom referensvärdet 20,0 %.
Andelen värden inom referensvärdet ansågs vara låg med tanke på de breda referensvärdena. Anledningen var att apparaten i flertalet mätningar angav värdet 0 ml, och också underskattade volymer. En liten andel av alla mätningar med BS överskattade volymen i urinblåsan.
Att apparaten underskattar urinvolymer är inte bra för då kan en överdistension av urinblåsan missas, och en överskattning av urinvolym kan leda till en onödig kateterisering. Sammanfattningsvis förefaller BS utifrån denna studie ha en otillräcklig klinisk användbarhet hos katt, hund och gris.

In veterinary practice monitoring urine production by measuring urine volume in the urinary bladder is important, for example in cases of urinary tract disease or kidney transplantation. Measurement of urine volume is also important to recognize if an animal is suffering from a distension of the urine bladder caused by an inadequate outflow through the urethra, since this is a cause of animal stress and in some cases may have fatal consequences.
Urinary bladder catheterization to monitor urine volume increases the risk for urinary tract infections. It would therefore be advantageous to be able to estimate the urine bladder volume with a non-invasive method. Today it is possible to estimate the bladder volume of animals with various diagnostic imaging methods (e.g. radiography and ultrasound), or by simply palpating the urinary bladder. This study aims to evaluate the accuracy of BladderScan (BS), a semi-automated ultrasound method for measuring urine volume in the bladder in humans, for measuring urine volume in the urinary bladder of cats, dogs and pigs.
The study included 10 cats, 20 dogs (10 dogs <27 kg and 10 dogs >27 kg) and two pigs. The goal was to obtain at least two measurements (values more than 0 ml) per animal but never to exceed 16 measurements per animal. The scans were made in two sets (with a maximum of eight scans per animal and set) to determine if knowledge of the location of the bladder would affect the BS values and the number of scans needed. For cats and dogs, the BS results were validated by calculating a bladder volume using conventional ultrasound by measuring the length, height and width of the bladder and approximating it to an ellipsoid. In pigs the validation was made by aspirating and measuring the entire bladder volume after making the scans with BS. The BS-results were categorized using the reference ranges and precision values stated in the BS product information. For the cats and dogs, this reference value was +/-5 % and 15 ml from the true volume, which in this case was considered to be volume calculated with conventional ultrasound. Pigs had broader reference value with +/-15 % and 15 ml from the aspirated volume. BS-values of 0 ml were not counted as within the reference value, and were instead counted as underestimated values.
The usage of BS was perceived as simple and user-friendly. However, multiple scanning results with BS on the same animal showed a wide variation and also differed extensively from volumes obtained with conventional ultrasound or cystocentesis. The portion of scans within the reference values was 14.5 % for cats, 11 % for dogs weighing under 27 kg and 43.1 % for dogs weighing over 27 kg. The portion of scans within the reference values in pigs was 20 %.
The percentage of scans within the reference values was low considering the broad reference values. The main reason for this was that in many cases the BS would show a value of 0 ml, which was an underestimation of the urine volume. In a small percentage of cases BS also overestimated the urine volume. If BS underestimates urine volume in the bladder, there is a risk that bladder over distension may not be detected. Overestimation of bladder volume can on the other hand lead to unnecessary catheterization. The conclusion of this study therefore is that BS cannot be recommended for use in dogs, cats and pigs.