Home About Browse Search
Svenska


Frendberg, Linn, 2017. Grovfoder till lågdräktiga dikor med speciellt fokus på fiber och protein. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
568kB

Abstract

Till följd av ökande efterfrågan på betande nötkreatur och nötkött från nötkreatur uppfödda i Sverige har dikalvsproduktionen i Sverige ökat. För att möta behovet behöver produktionen öka ytterligare, vilket kräver en bättre ekonomisk lönsamhet för lantbrukare som håller dikor. Foder är den huvudsakliga kostnaden inom dikalvsproduktionen. Under dikornas lågdräktighet (tiden från det att kalven har avvants framtill två månader innan kalvning) är det möjligt att hålla foderkostnaderna nere med en optimerad foderstat. Studier har påvisat att lågdräktiga di-kor ofta överutfodras med energi och protein. Det är inte bara ekonomiskt kostsamt för lantbru-karen utan det kan även leda till hälsoproblem hos korna och är ett problem för miljön. Ett sätt att undvika överutfodring till lågdräktiga dikor kan vara att reducera kornas foderintag. Dikor har behov av långa ättider för att må bra och grovfoder i fri tillgång är generellt oftast tillämpat i dikobesättningar. I djurhållningssystem med utfodring i fri tillgång kan foderintaget hos dikor minskas genom att korna utfodras med ett grovfoder med låg smältbarhet, det vill säga ett foder som innehåller en hög koncentration av fiber av låg kvalitet.
Syftet med studien är att utreda huruvida olika typer av grovfoder med låg smältbarhet och olika proteininnehåll påverkar foderintag, idisslingstider samt storlek och fördelning av osmälta foderpartiklar i träck hos lågdräktiga dikor.
I studien användes data insamlad från ett tidigare utfodringsförsök med lågdräktiga dikor av två olika raser, charolais och hereford som tilldelats tre olika ensilerade grovfoder, rörflen, helsäd av havre (nedan benämnt; helsäd) samt ett timotejdominerat blandvallsensilage (nedan benämnt; timotej). I studien analyserade data på idisslingstider, foderintag samt partiklar i träck. Med metoden torrsiktning analyserades storlek och fördelning av partiklar i träck från kor som hade konsumerat de olika fodermedlen.
Studien påvisade att rörflen som innehöll en högre koncentration av fiber reducerade foderinta-get hos kor som konsumerade rörflen jämfört med kor som fick timotej eller helsäd. En över-utfodring av protein sågs när korna åt timotej eller rörflen medan kor som åt helsäd åt mindre protein än deras näringsbehov. Kor av rasen charolais hade ett högre foderintag än kor av rasen hereford, anledningen till resultatet antogs bero på en högre kroppsvikt och därmed ett högre näringsbehov hos kor av rasen charolais. Längsta dagliga idisslingstider uppmättes hos kor som utfodradesmed timotej, vilket antogs bero på ett högt dagligt foderintag. Idisslingstiden uttryckt som minuter per kg torrsubstans (TS) var längst för kor som åt rörflen medan inga skillnader mellan timotej och helsäd påvisades vid jämförelse. Att idisslingstiden per kg TS var längre hos kor som konsumerade rörflen antogs bero på ett högt NDF-intag samt en högre koncentrat-ion av både NDF och iNDF per kg TS i fodret. Ett högt intag av neutral detergent fibre (NDF) för kor som konsumerade rörflen och högre koncentration av både NDF och lignin per kg TS i rörflen jämfört med övriga fodermedel antogs ha påverkat idisslingstiden per kg TS.
Kor som hade konsumerat timotej hade kortare idisslingstider uttryck som minuter per kg NDF, vilket kan ha påverkats av fodrets låga koncentration av indigestible Neutral Detergent Fibre (iNDF). Närvaro av spannmålskärnor i träck hos kor som hade konsumerat helsäd förklaras vara anledningen till en högre genomsnittlig partikelstorlek och större andel partiklar >1 mm för kor som hade ätit helsäd än för övriga fodermedel. En stor andel partiklar i träck från kor som ätit helsäd återfanns på såll med maskstorlek >0,5 mm och <2,36 mm och antas bero på att kor som åt helsäd hade en kortare idisslingstid.
I studien påvisades fler stora partiklar i träck hos kor som hade konsumerat timotej än för kor som ätit rörflen. Resultatet tros bero på ett betydligt högre foderintag hos kor som utfodrades
2
med timotej och därmed en högre passagehastighet för foderpartiklar genom matsmältningssy-stemet. Kor som utfodrades med rörflen påvisades bryta ned NDF i grovfodret till mindre par-tiklar än när de utfodrades med helsäd eller timotej. Det kan ha berott på fodrets höga ligninhalt, att korna som åt rörflen hade längre idisslingstider eller att kemiska bindningar mellan kolhyd-rater och lignin i cellväggarna hos rörflen är mer lättlösliga än för övriga fodermedel.
I studien påvisades rörflen vara ett fodermedel med stor andel fiber av låg kvalitet. Vid utfod-ring av rörflen var det dagliga foderintaget lågt hos kor som hade konsumerat fodret, medan proteinintaget var högre än näringsrekommendationen. Kor som hade konsumerat rörflen hade många små partiklar i träck. Timotej påvisades vara ett fodermedel med ett lågt innehåll av fiber av låg kvalitet. Kor som hade konsumerat timotej hade ett högre foderintag och påvisades överutfodras med protein jämfört med övriga fodermedel. I träck från kor som hade konsumerat timotej återfanns många stora partiklar. Helsäd innehöll en hög koncentration av fiber av låg kvalitet. De kor som åt helsäd hade ett lägre proteinintag än gällande näringsrekommendation. I träck från kor som hade ätit helsäd återfanns en stor andel stora partiklar och låg andel små partiklar i träck.

,

Rearing calves fromsuckler cows has to increase in Sweden due to increased demand of grazing cattle and beef from Swedish cattle. It has been an increase in number of suckler cows but for further development the production needs to be more profitable. Feed is the main cost in the production. Suckler cows have low nutritional needs during early gestation and therefore it is profitable to optimize feed ration during that period. Studies have shown that suckler cows in early gestation often are overfed by energy and protein. Overfeeding leads to health problems and has a negative impact of profit and environment. It is possible to limit the feed intake by feeding low digestible roughages, meaning roughages with high concentration of fibre of low quality.
The aim of this study was to investigate how intake, chewing time and particle size distribution in feaces are affected when cows in early gestation are fed with different types of roughages with low digestibility and with different proportions of protein.
Data was collected from an earlier study with suckler cows in early gestation. The study in-cluded two different breeds, Charolais and Hereford, that were fed three different roughages (timothy, reed-canary grass, whole crop oats). Data from chewing time, chemical composition of forages and feaces were analyzed. The size and distribution of particles in feaces from cows consuming different feeds were analyzed by using dry sieving technics.
The results of this study show that high concentration of fiber in forages led to reduced feed intake when cows were fed reed-canary grass. Cows fed timothy-grass or reed-canary grass over consumed protein and cows fed whole crop oats did not get enough protein to meet their nutritional needs. This study shows that Charolais had a higher feed intake than Hereford cows due to larger body size. Cows fed timothy-grass shew the longest daily chewing time which probably depended on a high feed intake. Additional, cows consumed reed-canary grass had longest chewing time termed as minutes per kg dry matter intake (min/kg DMI) whereas no differences between timothy-grass and whole crop oats could be found. This was probably due to high intake of NDF and high concentration of NDF and iNDF in the reed-canarygrass. The study shows a longer daily chewing time for cows fed reed-canary grass than for cows fed whole crop oats, probably due to higher concentration of lignin in reed-canary grass. Further, cows that consumed timothy-grass had shorter chewing times termed as minutes per kg NDF,
3
probably depending on low concentration of iNDF in the forage. Analyses showed that cows fed whole crop oats had more large particles in feaces than other forages, probably due to shorter daily chewing times. Presence of seeds in whole crop oats can explain a larger mean size of particles in feaces and a higher proportion of particles larger than 1 millimeter. Further, a high concentration of iNDF in whole crop may be the reason of a high proportion of large particles retained of a sieving larger than 0.5 mm and smaller than 2.36 mm. Additional, cows fed timothy-grass had more large particles in feaces than cows fed reed-canary grass probably due to a higher feed intake for cows fed timothy-grass. Moreover cows fed reed-canary grass digest NDF into smaller particles in feaces than cows fed the other roughages, probably due to different linkages between lignin and carbohydrate in the cell walls of reed-canary grass that are easier to break down.

Main title:Grovfoder till lågdräktiga dikor med speciellt fokus på fiber och protein
Authors:Frendberg, Linn
Supervisor:Jardstedt, Mikaela
Examiner:Johansson, Birgitta
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:687
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:Rörflen,, NDF,, iNDF,, torrsiktning,, partikelstorlek i träck
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6315
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6315
Subjects:Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:11 Apr 2017 10:43
Metadata Last Modified:11 Apr 2017 10:43

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits